Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen..

Bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal upplevs både negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har också positiva erfarenheter av stöd och förståelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de får sämre vård på grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehållsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vård förutsätter kunskap, utbildning, stöd och förståelse, brist på kunskap skapar osäkerhet i ansvaret av vården, motivation och engagemang saknas, samt känslan av sårbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

En femtedel av de som drabbas av ryggmärgsskada i Sverige är kvinnor. Ryggmärgsskadan kan orsaka åtskilliga problem för kvinnorna när det gäller deras sexliv och sexualitet, både fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmärgsskada har stigmatiserats av samhället i fråga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet är bristfällig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att få ett bredare perspektiv inom området.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet.

Diabetes typ 1 är en alltmer vanlig sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring och samtidigt ha en kronisk sjukdom är en utmaning och ställer krav på tonåringen. Tonårstiden kretsar kring att frigöra sig från sina föräldrar och utveckla sin egen identitet. Sjukvården har ett stort ansvar att ge en så god vård som möjligt och hjälpa tonåringen genom denna period i livet då tonåringen ska utveckla ett egenansvar för sin diabetes och hälsa.Syftet med denna uppsats var att belysa tonåringars, med diabetes typ 1, upplevelser av vad som utvecklar deras egenansvar för den personliga hälsan. Uppsatsens är en litteraturstudie bygger på kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar.

BakgrundPostoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.SyfteAtt belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus.MetodEn systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.ResultatTvå teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens.SlutsatsTidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen.

Syftet med denna studie är att få förståelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger på hur elever uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier ansåg vi den kvalitativa ansatsen lämplig att använda. Vår förförståelse och de teorier vi lutar oss mot har växelverkat med den empiri som vi ämnat fånga och därmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vår studie har vi också tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer.

AbstractArtikeln är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den ämnar undersöka deras erfarenheter, åsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhålla deras syn på arbetssättet. Samverkan som arbetssätt måste vara närvarande i människobehandlande organisationer för att säkerställa klientens bästa samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvändigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie såg samverkan som nödvändig och de visar en positiv inställning till arbetssättet.

Syfte: Syftet är att tillföra kunskap gällande kompetensutveckling, till området Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens påverkan på individens personliga utveckling gällande samarbetsförmåga. I förlängningen avser vi att skapa en bättre förståelse för vilken nytta företag har av teambuilding när det gäller personlig utveckling av anställda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en påverkan på individens personliga utveckling gällande samarbetsförmåga och studien visar även att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmågan som teambuilding ger..

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning är något som alla sjuksköterskestu-denter genomgår under utbildningen. Det ingår även i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som påverkar denna handled-ning är således givande både för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan på handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning.

Den här uppsatsen handlar om hur verkställande direktörer, både i spjutspetsföretag och andra typer av företag, håller sig uppdaterade om externa faktorer. Syftet med den är att beskriva vilka metoder verkställande direktörer använder sig av för att hålla sig uppdaterade, samt att se om det finns några likheter i deras sätt att hålla sig uppdaterade. Vi berör även området informationsstress och de verkställande direktörernas erfarenheter av detta i och med att den tillgängliga informationsmängden ökar. Vår studie och våra slutsatser grundar sig i tolv relativt förutsättningslösa intervjuer med verkställande direktörer. Av dessa tolv är sju verksamma i spjutspetsföretag och fem i andra typer av företag.

Syfte: Vi ämnar med uppsatsen skapa oss en förståelse för hur gymnasielärare organiserar laborativ matematik och varför de säger sig använda det här arbetssättet. Metod: Uppsatsen bygger på sex personliga intervjuer med gymnasielärare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vår teoretiska referensram har vi använt ett organisationsschema som beskriver upplägget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: Vår undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrån målen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lärarens ämnes- och pedagogikkunskaper. Lärarna använde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förståelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glädje hos eleverna för att lära matematik..

I Sverige finns drygt en miljon hundar, vilket ger siffran en hund i vart femte hushåll. Främsta syftet med föreliggande studie är att se vad som är den positivt verksamma kärnan i umgänget mellan människa och hund, utifrån vad hundägare subjektivt berättar. Enligt Grounded Theory analyserades sex djupintervjuer. Resultaten visar framförallt en Personlig vinst för den enskilde hundägaren i umgänget med sin hund. Den Personliga vinsten består av de sex delvinsterna Säkerhet, Kamratskap, Kunskap, Aktivitet, Socialt och Hälsa.

Mer än 200 miljoner barn i skolåldern är överviktiga. I skolan har skolsköterskan en viktiguppgift att identifiera barn med övervikt i ett tidigt skede. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva skolsköterskans möjligheter och begränsningar i det hälsofrämjande arbetet gällandeövervikt och fetma hos skolbarn i åldern 6-12. Metoden var systematisk litteraturstudie meddeduktiv ansats. Studien innefattade 13 artiklar som analyserades med kvalitativinnehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fäders förändrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i föräldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omställningen att bli förälder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstämdhet som vanligt förekommande men de var positivt inställda till ett instrument för att identifiera nedstämdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.