Syftet med undersökningen är att studera och analysera uppfattningar om personlig handledning. Särskilt fokuseras lärares uppfattningar om vilka framgångfaktorerna är i personlig handledning. Forskningsfrågan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sätt att handleda leder till framgångsrikt lärande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusområde. På ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt, och upptäckte snart många beröringspunkter med personlig handledning.I syfte att fördjupa min förståelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats.

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrättades 1994 i samband med att rättighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gälla. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka kriterier som den enskilde, som på grund av sitt psykiska funktionshinder ingår i 1 § 3 LSS, måste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade måste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersättning för sådan.Personlig assistans är främst till för dem som har fysiska funktions¬hinder och/eller ett mycket omfattande hjälpbehov. Det är här diskussionen om psykiskt funktions¬hindrade ska beviljas assistans uppstår. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grund¬lägg¬ande behov rent fysiskt, men är i behov av ?påputtning? eftersom de har problem med att påbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur kedjeföretag inom mode utbildar sin butikspersonal inom personlig försäljning och hur personlig försäljning används i säljprocessen i kedjebutiker inom dammode. I den teoretiska referensramen beskrivs sambandet mellan personalen i butiken och den service som en butik kan erbjuda. Utöver detta beskrivs begreppet personlig försäljning samt säljprocessen och hur man som säljare kan arbeta utifrån den. Slutligen förklaras begreppet personalutbildning samt hur personalen inom ett företag lär sig utifrån den pedagogiska processen. Resultatet från vår marknadsundersökning har vi fått fram genom intervjuer med butikschefer på Bik Bok, Vero Moda och Lindex i Jönköping och Borås.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om ett tidslinjegränssnitt är ett lämpligt sätt att visualisera personlig data på för vidare utveckling inom projektet A4Cloud. Uppsatsens målgrupp är huvudsakligen medlemmar i A4Cloud men är även intressant för personer med intresse för personlig data eller tidslinjegränssnitt.För att uppnå detta syfte skapades en prototyp över detta användargränssnitt med begränsad funktionalitet för att utföra tester på, för denna studie testades användargränssnittet på datorskärmar. Användningstester med observation gjordes på prototypen med åtta testpersoner för att få fram information om hur användare uppfattade prototypen.Enligt resultaten kan tidslinjekonceptet bli väldigt omtyckt och enkelt att använda. Det finns definitivt skäl till vidareutveckling av detta koncept. Även vissa brister i konceptet och prototypen hittades.

Personliga tränarna är en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjälpa individer på olika nivåer när det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populärt och många utbildar sig idag till personlig tränare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig tränare, och därför kan det vara väsentligt att undersöka hur det talas om personliga tränare då det konstruerar och reproducerar berättelsen om den verklighet de lever i och att det påverkar förståelsen av yrkesrollen. Syftet är att belysa vilka versioner som framträder av hur personliga tränare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien är inspirerad av socialkonstruktivism har därför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgångspunkt i professions- och kompetensteori.

Studien syftar till att undersöka sambandet mellan tonårsflickans identitet och kroppsuppfattningen. Även roller i kompisgruppen kommer att tas upp och då framförallt rollen som den tyste i gruppen. Genom en enkätstudie undersöktes 37 elever från högstadiet och 68 elever från gymnasiet. Sambandet mellan positiv personlig identitet och en normal kroppsuppfattning undersöktes. Resultatet visade att personer med positiv (M=1,20, SD=0,41) eller neutral (M=1,15,SD=0,36) personlig identitet hade en bra kroppsuppfattning medanpersoner med negativ (M=1,55, SD=0,51) personlig identitet hade en mindre bra kroppsuppfattning.

Utöver de varor en modebutik erbjuder kunden är personlig service en viktig del av erbjudandet. En ökad konkurrens mellan företag kräver att de utvecklar sig inom personlig service för att kunna skilja sig från konkurrenterna. Butikens personal bör ha rätt kompetens och vara säljinriktade för att klara av uppgiften att svara på kundens förväntningar gällande personlig service. Genom att fokusera på att leverera rätt servicekvalitet i kundens köpprocess kan lojala kunder skapas. Det är viktigt att all personal är medvetna om företagets servicepolicy då det är en grund för att kunna upprätthålla och utveckla en god servicekvalitet.

Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

I Sverige finns drygt en miljon hundar, vilket ger siffran en hund i vart femte hushåll. Främsta syftet med föreliggande studie är att se vad som är den positivt verksamma kärnan i umgänget mellan människa och hund, utifrån vad hundägare subjektivt berättar. Enligt Grounded Theory analyserades sex djupintervjuer. Resultaten visar framförallt en Personlig vinst för den enskilde hundägaren i umgänget med sin hund. Den Personliga vinsten består av de sex delvinsterna Säkerhet, Kamratskap, Kunskap, Aktivitet, Socialt och Hälsa.

Personlig assistans är en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhällssystem som syftar till att tillgodose våra mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna speglar olika mänskliga behov och inskränkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nå sin fulla potential och uppleva välbefinnande är det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans är en del av samhällets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska värdena om bland annat delaktighet och självbestämmande. I detta examensarbete fokuseras på dem som får personlig assistans genom Luleå kommuns försorg, och är en kvantitativ inventering av tillfredsställelsen av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och välbefinnande.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.