Sök:

Sökresultat:

1621 Uppsatser om Personlig försäljning - Sida 14 av 109

Handledning ? kan den stÀrka och utveckla ledarskapet?

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom sÄvÀl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebÀr reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom omrÄdet har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvÄrdnadsteori utgöra en lÀmplig grund. Teorin Àr en interaktionsteori, vilket innebÀr reflektion över vad som hÀnder i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig pÄ frÄgor som berör upplevelse, tanke, kÀnsla och handling. Reflektion Àr ett centralt begrepp Àven i handledningsprocessen och likartade frÄgor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan vÀckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stÀrker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

Integritet ? En begreppsanalys

De etiska principerna respekt för sÄrbarhet, autonomi och integritet vÀgleder sjuksköterskor i vÄrdarbetet. Respekt för integritet Àr viktigt för att undvika att patienter kÀnner sig krÀnkta. FörstÄelse för innebörden av begreppet ger sjuksköterskor möjlighet att kommunicera kring och vÀrna om patienters integritet. Syftet Àr att klargöra innebörden i begreppet personlig integritet för sjuksköterskor, relaterat till patienter i vÄrdsammanhang. En begreppsanalys anvÀndes för att identifiera och beskriva karaktÀristika, förutsÀttningar och konsekvenser för begreppet personlig integritet.

Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Sjökaptensstudenters förhÄllningssÀtt till arbete med hÀrdplaster

HÀrdplaster Àr en hÀlsovÄdlig produkt om den hanteras pÄ ett felaktigt sÀtt. SjömÀn tillhör en yrkesgrupp som anvÀnder denna produkt i sitt arbete ombord pÄ olika fartyg. Det har visat sig frÄn andra studier att andra yrkesgrupper inte tar nödvÀndiga skyddsÄtgÀrder för att skydda sig mot hÀrdplaster. Mot bakgrund till detta var syftet i denna studie att ta reda pÄ hur sjökaptensstudenter förhÄller sig till hÀrdplaster och dess risker ombord. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta intervjuer bestÄende av avgÄngsstudenter frÄn Sjökaptensprogrammet i Kalmar.

Barockmusik pÄ 2000-talet: En processbeskrivning ? ett tolkningsarbete av G F HÀndels solokantat ?Nice, che fa? Che pensa?? (HWV 138)

Hur gör jag nÀr jag ska interpretera barockmusik? För att undersöka hur jag kan komma fram till en stilistiskt korrekt men personlig tolkning har jag valt att arbeta med en för mig okÀnd kantat av Georg Friedrich HÀndel, ?Nice, che fa? che pensa?? (HWV 138). För att kunna göra en stilistisk interpretation har jag lÀst litteratur om barockinterpretation. Jag har Àven tagit hjÀlp av tre olika lÀrare: sÄngpedagogen och barocksÄngerskan Emma Rönnlund, cembalisten Lars Sjöstedt och regissören Kjell-Peder Johanson. Syftet med arbetet Àr att lÀra mig hur jag ska tolka en barockkantat och överföra den till en klingande interpretation med personlig undertext.

Möjligheter och begrÀnsningar i molnet

Idag vÀljer mÄnga företag och kommuner att placera data i molnet istÀllet för pÄ en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har pÄpekat brister i hur tvÄ kommuner anvÀnder molntjÀnster för att lagra personlig data dÄ de stÀller sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska personuppgiftslagen fungerar nÀr data lÀggs ut i en molntjÀnst. Resultatet av uppsatsen kommer Àven visa pÄ de olika sÀkerhetshoten som finns i molnet och se vad sÀkerhetsexperter sÀger för att ta reda pÄ om kommuner och företag Àr medvetna om och uppmÀrksammar samma hot. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjÀnster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom sÀkerhet frÄn Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Resultatet av studien visar att det Àr svÄrt att se om en amerikansk leverantör uppfyller de svenska lagarna för personuppgifter, det visar ocksÄ att det Àr teoretiskt möjligt att anlita en svensk leverantör och uppfylla lagen. Det har Àven visat sig att den största oron gÀllande molnet Àr bristen pÄ kontroll av data..

Unga personers upplevelser av att leva med cancer: En litteraturstudie

Att vara ung och leva med cancer Ă€r en upplevelse som Ă€r högst personlig. Även om upplevelsen Ă€r personlig kan flera gemensamma komponenter ses bland unga personer med cancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med cancer. En litteratursökning har genomförts vilket resulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att kastas in i en ny vĂ€rld som prĂ€glas av osĂ€kerhet och förĂ€ndringar, Att tvingas konfrontera sin egen dödlighet, Att ge stöd till andra och samtidigt behöva stöd sjĂ€lv och Att ha en vilja att förstĂ„ vad som hĂ€nder genom att fĂ„ eller skaffa information.

Arbetsgivares möjlighet att vid rekrytering lÀgga vikt vidarbetssökandes personliga lÀmplighet ? diskriminerande?

Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.

Övervakningskamera som situationell brottsprevention : en symbolisk interaktionistisk studie

Kameraövervakning fÄr allt större betydelse för kampen mot brottslighet. En anledning till ökat anvÀndande av kameran Àr liberaliseringen av tillstÄndsgivandet att inneha en övervakningskamera. En ny lag trÀdde i kraft 1998 vilken innebar att det har blivit lÀttare att fÄ kameratillstÄnd, och t.ex. banker och butiker behöver numera inte söka tillstÄnd, utan det Àr tillrÀckligt att bara anmÀla ett innehav av kamera. Resultatet av den nya lagen Àr bl.a.

AnvÀndarvillkor pÄ anvÀndarnas villkor? En kvalitativ studie som undersöker ungdomars instÀllning till personlig integritet pÄ sociala medier

Titel: AnvĂ€ndarvillkor pĂ„ anvĂ€ndarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) pĂ„ Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars instĂ€llning till den personliga integriteten pĂ„ sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras pĂ„ sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i Ă„ldrarna 19-24 iGöteborgsomrĂ„det samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de pĂ„följande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten pĂ„sociala medier i olika sammanhang. Överlag anser mĂ„lgruppen att de sjĂ€lva utgör de grundlĂ€ggandeförutsĂ€ttningarna för hur deras personliga integritet hanteras pĂ„ sociala medier. Det ligger ianvĂ€ndarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas nĂ€r det gĂ€ller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

Personlig integritet i arbetslivet : Arbetsgivarens möjlighet till kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Du Àr inte ett varumÀrke. En kritisk guide till personliga kommunikationsplaner.

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumÀrke" med avseende pÄ personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumÀrke..

Personlig försÀljning : Hur viktig Àr den personliga försÀljningen utifrÄn butikens perspektiv? Hur skiljer den personliga försÀljningen sig mellan privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker?

Personlig försÀljning Àr idag en viktig faktor för en butik som vill kunna konkurrera pÄ marknaden och för de butiker som vill skapa det lilla extra i köpupplevelsen. Som lÀsare av denna uppsats kommer ni att fÄ lÀsa om hur den personliga försÀljningen skiljer sig mellan privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker.Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och observationer i privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker inom klÀdbranschen, se skillnaden mellan personalens arbete med den personliga försÀljningen. Vi vill se hur de olika butikerna differentierar sig i den personliga försÀljningen samt se om det finns eventuella likheter mellan dem. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur de olika butikerna anvÀnder sig utav den personliga försÀljningen och se om det Àr en viktig faktor för butikerna.Uppsatsens undersökning bygger pÄ intervjuer med tre butikschefer frÄn tre kedjeanslutna butiker samt tre butikschefer frÄn tre privatÀgda butiker. Vi har intervjuat dessa för att fÄ reda pÄ hur de arbetar med personlig försÀljning och se om det Àr nÄgot de lÀgger stort fokus pÄ.

NÀr det privata blir offentligt : En kvalitativ studie om hur privatliv framstÀlls i tvÄ kÀnda bloggar

I bloggar hittar vi mÀngder av personlig information som berör bÄde blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den hÀr studien avser att öka förstÄelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framstÀlls i tvÄ kÀnda personers bloggar. Studien baseras pÄ tvÄ bloggar skrivna av offentliga, kÀnda personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han Àr en kÀnd medieentreprenör och skribent, hon Àr en folkkÀr artist och sÄngerska frÄn en teaterfamilj. Dessa bloggare Àr redan kÀnda av allmÀnheten, nÄgot som gör att grÀnsen för vad som Àr privat och offentlig information blir vÀldigt suddig. Genom en kvalitativ textanalys i tvÄ steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka Àmnen som tas upp i bloggarna.

Motivation som en grundsten i personlig tr?ning

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->