Sök:

Sökresultat:

1576 Uppsatser om Personlig färgning - Sida 56 av 106

Egenva?rd hos kroniskt njursjuka patienter : En analys utifra?n Orems teori om egenva?rdsbalans

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

KaraktÀrerna som djur : Djursymbolik hos karaktÀrerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerÀttelser

AbstractKaraktÀrerna som djurDjursymbolik hos karaktÀrerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerÀttelserUtgÄngspunkten för följande studie Àr att inslag hÀmtade frÄn djurriket kan anvÀndas som ett verktyg för att gestalta karaktÀrer i modern svensk prosa. Novellsamlingen BerÀttelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?SkÀmtet? samt ?En vinterberÀttelse?. BerÀttelser utkom 1970, och i samlingen anvÀnder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utstrÀckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktÀrer.Olika symboler hÀmtade frÄn naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktÀrer som gestaltas i novellerna. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjÀlp av djursymbolik, pÄ vilka olika sÀtt den framtrÀder och vad detta i sin tur gör för lÀsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig anvÀnder, och om hon anvÀnder dem i en klassisk eller personlig kontext.

Urbana enbostadhus och inkluderande byggande : Om planering av varierade stadsrum och möjligheterna för privatpersoner och smÄ aktörer att delta i ett marknadsstyrt bostadsbyggande

Urbana enbostadshus sÄsom, stadsradhus och townhouses, har pÄ senare Är blivit en alltmer populÀr bebyggelsetyp hos sÄvÀl efterfrÄgan som utbud pÄ bostadsmarknaden. Denna typologi hÀrstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att mÄnga olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer pÄ en stor vilja till personligt utformade bostÀder. Trots det Àr nyproduktionen av bostÀder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder fÄ möjligheter att pÄverka bostÀdernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och dÀrmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika stÀder. Studien berör smÄ aktörers delaktighet och möjlighet att pÄverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna Àr att möjligheterna till deltagande har varit relativt smÄ i de tre projekten.

Vocal Devotion Project: om sÄngens betydelse för sjÀlvkÀnslan

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ att uppmÀrksamma, beskriva och förstÄ om och hur sÄngundervisning bidrar till att stÀrka gymnasieelevens sjÀlvkÀnsla. Det praktiska arbetet i denna studie utformades till ett projekt: Vocal Devotion Project. 22st ungdomar, frÄn en kommun i norra Sverige, som aldrig tidigare arbetat med sÄng fick chansen att vara med om sÄnglektioner, gemensamma trÀffar samt en slutkonsert tillsammans med professionella musiker. Arbetet i denna studie Àr baserat pÄ en enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer, sÄvÀl skriftliga som muntliga. Projektet visade sig stÀrka sjÀlvkÀnslan.

Anhörigas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom

I Sverige drabbas varje Är ca 150 000 personer av nÄgon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebÀr vanligen minnesstörningar och personlighetsförÀndringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv pÄverkas Àven anhöriga nÀr nÄgon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan fÄ omorganisera hela sin vardag för att upprÀtthÄlla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Arbeta som polis pÄ en liten ort : fördelar eller nackdelar?

I den norrlÀndska glesbygden blir de tjÀnstgörande poliserna inte yngre eller fler till antalet. Syftet med rapporten Àr att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att arbeta som polis pÄ en liten ort samt att belysa problem som uppstÄr i och kring polisorganisationen för glesbygden. Framtida rekryteringar till glesbygden mÄste vara mera specifikt inriktade mot vad som krÀvs av de poliser som ska tjÀnstgöra pÄ mindre orter. Polismyndigheterna mÄste kunna erbjuda mer Àn en rik fritid med jakt och fiske. I olika statliga utredningar beskrivs problem som ojÀmn Äldersstruktur, bristande resurser, dÄlig arbetsmiljö och glesbygdsspecifika faktorer.

Byggnadsinvesteringsbedömning : En studie av 44 svenska kommuner 2011

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner anvÀnde Är 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utstrÀckning extern hjÀlp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar anvÀndes.FrÄgestÀllning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsÀttning och i hur stor utstrÀckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare Àn berÀknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hÀnsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utstrÀckning förekom samarbete mellan kommuner gÀllande byggnadsinvesteringar?I hur stor utstrÀckning anlitades extern hjÀlp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jÀmfördes sedan med en referensram baserad pÄ sekundÀra kÀllor.Slutsats: Större kommuner behöver förbÀttra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta Àr större och fler saker kan gÄ fel Àn för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att pÄ det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsÀtta kontrollera den externa hjÀlp de anvÀnder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Förr hade man the talk: om ungdomars vardagliga sexualkunskap pÄ internet

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

?FrÄn undersköterska till chef?

Studiens innehÄll: Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar undersköterskor att avancera till chefspositioner samt hur de som chefer upplever och hanterar sin yrkesroll. Studien omfattar chefer som tidigare arbetat som undersköterskor i samma eller i en verksamhet liknande den dÀr de nu innehar en chefsposition. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts:? Vad motiverar individen att ta steget frÄn undersköterska till chef? ? Hur anvÀnds undersköterskekompetensen i chefsyrket?? Hur upplever och hanterar cheferna ledarollen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har en kvalitativ metod anvÀnts. Empirin har samlats in genom intervjuer med sex chefer inom den kommunala Àldre- och handikappomsorgen med för studien lÀmpliga bakgrunder.

Unga sjunga med de gamla

Dagens modebutiker Àr utsatta för hÄrd konkurrens. För de butiker som anvÀnder sig av personlig service som ett konkurrensmedel sÄ ligger fokus pÄ personalens egenskaper och kunskaper. Det allt hÄrdare klimatet inom klÀdbranschen bidrar till att det kan vara svÄrt för butikscheferna att hinna med att utbilda sin personal i den omfattning de önskar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida det finns ett behov av ett hjÀlpmedel för att effektivisera utbildningen av personalen. För att ta reda pÄ detta sÄ genomförs observationer, intervjuer och enkÀter med de tre parter som har nÄgot att vinna pÄ hjÀlpmedlet: butikschef, personal och i slutledet kunder.

Musikaliskt skapande pÄ gymnasiet: en studie av elevers syn
pÄ undervisning och lÀrande

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever pÄ gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrÄn att en upplevelse alltid Àr subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vÄr förförstÄelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstÄ ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Ungdomstinget: en kvalitativ studie om ungdomsinflytande och lÀrande

Vi har valt att genomföra en studie om Ungdomstinget med fokus pÄ inflytande och lÀrande. Syftet med detta arbete Àr att undersöka ungdomarnas egen syn pÄ lÀrande om inflytande, genom sitt arbete med Ungdomstinget i förhÄllande till skolan. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer som vÄrt frÀmsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrÄn Samordningsgruppen pÄ Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget. VÄra slutsatser blev att Ungdomstinget betyder vÀldigt mycket för de aktiva ungdomarna men att det behövs fler medverkande ungdomar pÄ tinget.

Sjuksköterskans uppfattning om en god död och hennes sÀtt att hantera situationer inom den palliativa vÄrden : En litteraturstudie

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som Àr en god död för patienter inom palliativ vÄrd.Metoden Àr en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i tvÄ underrubriker; ?Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vÄrd? och ?Sjuksköterskans sÀtt att hantera olika situationer vid vÄrd av patienter i livets slutskede?. Det Àr viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar pÄ ett lÀmpligt sÀtt och att tid avsÀtts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vÄrd som leder till en vÀrdig död. Att ge stöd till patienter och nÀrstÄende Àr en trygghet för sjuksköterskan.

AnvÀndningsomrÄden för Big data inom analytisk CRM

Customer Relationship Management (CRM) Àr ett ofta anvÀnt konceptför verksamheter att hantera sina kundkontakter. En viktig del av CRMÀr anvÀndningen av tekniska lösningar för att lagra och analysera informationom kunder, till exempel genom data mining för att upptÀckamönster hos kunders beteende. Idag produceras allt större mÀngderdata genom mÀnniskors anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik.Traditionell teknik klarar ej av att hantera den variation ochmÀngd data som existerar, vilket lett till utvecklingen av nya tekniskalösningar för dessa uppgifter. Begreppet Big data brukar anvÀndas föratt beskriva stora datamÀngder. Syftet med denna studie har varit att geökad förstÄelse för hur Big data kan anvÀndas inom CRM.

VÀgen till vattenstÀllet : Tre svenska imamers syn pÄ sharia

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera tre svenska imamers syn pÄ hur sharia ska förstÄs, tolkas och tillÀmpas i Sverige. Vi utgÄr frÄn aktuell forskning och litteratur i Àmnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. FörhÄllandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjÀlp av exempel frÄn olika lÀnder. Dessutom beskrivs förhÄllandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->