Ett grundlÀggande mÀnskligt behov Àr upplevelsen av trygghet och trots risker önskar mÄnga Àldre personer fortsÀtta att leva i sina egna hem Àven nÀr deras hÀlsa Àr hotad. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av trygghet bland Àldre personer som bodde i sina egna hem och hade trygghetsbistÄnd. En kvalitativ ansats anvÀndes med avsikt att fÄ fördjupad förstÄelse för detta mÀnskliga fenomen. Sju Àldre personer intervjuades frÄn tvÄ stÀder i norra Sverige och de ombads att berÀtta om sin vardag och situationer dÀr de kÀnt sig trygga alternativt otrygga. Intervjutexten analyserades med tematisk innehÄllsanalys och resulterade i fem sub-teman: Betydelsen av relationer, Möjligheter till hjÀlp, Kunna fatta egna beslut, Ekonomiskt oberoende samt Acceptera beroendet och se möjligheter.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en av de stora folksjukdomarna runt om i vÀrlden och antalet som insjuknar ökar. Ett livslÄngt levene med sjukdomen diabetes typ 2 kan förutom omfattande livsstilsförÀndringar innebÀra en intensiv kontakt med sjukvÄrden. För att förstÄ personers erfarenheter av vÄrden mÄste deras upplevelser bejakas. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes upplevde kontakten med sjukvÄrden. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fÄtt en större global utbredning. TillgÄngen till bromsmediciner har bidragit till att mÄnga som lever med sjukdomen kan leva ett lÄngt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna rÄder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det Àr att leva med hiv men i studierna Àr det svÄrt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men Ànnu har ingen enighet uppnÄtts nÀr det gÀller hur man bÀst gÄr tillvÀga för att skapa tillgÀngliga webbplatser för mÄlgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. DÀrför behövs undersökningar som fokuserar pÄ hur man skapar tillgÀngliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har dÀrför utförts genom detta arbete, för att ta reda pÄ hur tillgÀnglig Kristianstad Biblioteks webbplats Àr för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett anvÀndningstest som utförts tillsammans med mÄlgruppen.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att frÀmja förmÄgan till fortsatt arbete för personer med MS och RA.Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artritBakgrund: MS och RA Àr kroniska sjukdomar som frÀmst drabbar personer i arbetsför Älder. Symtomen frÄn dessa sjukdomar pÄverkar personernas arbetsförmÄga i olika stor utstrÀckning. Arbetsterapeutens roll Àr att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmÄgor p.g.a. t.ex.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur akademiskt utbildade inom ett visst yrke bemöter personer med Aspergers syndrom samt vilken kunskap de utbildade personerna har inom Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vÄr uppsats, utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har valt att intervjua akademiskt utbildade som arbetar och möter personer med Aspergers syndrom inom mÀnniskovÄrdÀnde yrken. Dessa akademiskt utbildade personer arbetar pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken myndighet de jobbar pÄ, dÀrför har vi intresserat oss för hur man bör bemöta sina klienter/patienter som professionell utifrÄn ett professionellt etiskt perspektiv. VÄra valda informanter jobbar inom differenta organisationer i NorrtÀljekommun.

MÄnga personer lever med demenssjukdom, och antalet berÀknas stiga i takt med att befolkningen blir Àldre. Syftet med studien var att utifrÄn personer med demenssjukdom och deras berÀttelser beskriva upplevelser av att bo i ordinÀrt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som Àr över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begrÀnsningar i vardagen, förÀndrad sjÀlvbild, kÀnslan av missnöje, kÀnslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De Àldre personerna upplevde begrÀnsningar och varberoende av andra pÄ grund av sin demenssjukdom.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Hos personer som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning Àr smÀrta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. SmÀrta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. VÄrt syfte var att beskriva upplevelsen av smÀrta hos personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkÀnd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning pÄ ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmÀrtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att kÀnna trygghet hos personalen och lÀttnad dÄ buksmÀrtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmÀrtan samt att sakna tillfÀlle och utrymme för att uttrycka sina kÀnslor och sina behov.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en vanlig sjukdom och sjuksköterskan möter dessa patienter i olika samanhang. DÄ det finns ett starkt samband mellan KOL och rökning upplever mÄnga personer med KOL skuld, skam och stigmatisering. Personer med KOL har omfattande kontakt med vÄrden. Att denna kontakt inte förstÀrker upplevelserna av skuld, skam och stigmatisering Àr dÀrför av stor vikt. För att kunna möta behoven hos personer med KOL behöver sjuksköterskan förstÄ innebörden av dessa kÀnslor.

Bakgrund Diabetes pÄverkar livet genom Àndrade vanor och en kÀnsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som Àr hÀlsofrÀmjande för personer med diabetes utifrÄn kÀnsla av sammanhang.Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat Resultatet beskrevs utifrÄn tre huvudkategorier: Sjukdomens pÄverkan pÄ KASAM, HÀlsofrÀmjande faktorer samt Hur hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan frÀmja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade pÄverkat respondenternas KASAM bÄde positivt och negativt. HÀlsofrÀmjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vÄrdkontakter, LÀttillgÀngliga sjukdomsspecifika hjÀlpmedel och information samt HÀlsofrÀmjande vanor.

I dagens samhÀlle bor mÄnga svÄrt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sÀttas i en svÄr situation, bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr viktigt att fÄ kunskap och förstÄelse för hur personer som har nÀrstÄende som vÄrdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en nÀrstÄende som vÄrdas i hemmet. Sex personer som hade en nÀrstÄende som vÄrdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Aspergers syndrom Ă€r en neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilka svĂ„righeter personer med Aspergers syndrom stöter pĂ„ i samband med att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de fĂ„r för att överbrygga dessa svĂ„righeter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta sĂ„ har tvĂ„ intervjuer gjorts med personer som sjĂ€lva har Asperger syndrom. Det har Ă€ven genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) Àr ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det Àr viktigt med tidig diagnostisering och pÄbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till lÄngsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.