Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Trygghet Àr en viktig faktor i hemsjukvÄrd, dÀr distriktssköterskors förmÄga att ge trygghet betyder mycket för vÄrdens kvalitet. Syftet med denna studie Àr att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge trygghet till personer i hemsjukvÄrd. Studien Àr baserad pÄ sex intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med latent ansats. Denna analys resulterade i ett tema: Skapa tillit och kunna möta personers behov vilken innefattar fem kategorier: FörvÀntningar pÄ en tillitsfull relation, Vara tillgÀnglig, visa kontinuitet och engagemang, Kompetens att förstÄ personers behov, FörmÄga att möta otrygghet, FörstÄ hemmets betydelse samt dess begrÀnsningar. I resultatet framkom att distriktssköterskor upplevde att trygghet gavs nÀr de bekrÀftade personer i hemsjukvÄrd som individer, var engagerade, frÄgade hur de mÄdde, hade kunskap och var skickliga, gav tillfredstÀllande information samt fick personer att ?kÀnna sig hemma?.

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med BipolÀrsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svÄra och komplicerade. Tanken med denna rapport Àr att lÀsaren skall fÄ en teoretisk grund i vad diagnoserna innebÀr och hur man kan kÀnna igen symtom. UtifrÄn denna teoretiska grund ska lÀsaren Àven fÄ kunskap om hur bemötandet av personer med bipolÀr sjukdom eller Bps bör gÄ till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger pÄ intervjuer av personal med erfarenhet frÄn olika psykiatriavdelningar.

TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.

TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.

Bakgrund: Substansberoende Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem som krÀver allt större resurser i dagens hÀlso- och sjukvÄrd. Detta leder till att dagens sjuksköterskor möter personer med substansberoende i större utstrÀckning Àn tidigare. Sjuksköterskeutbildningen omfattar oftast inte kunskap om substansberoende och studier visar att bristande kunskap kan pÄverka personalens attityder till olika patientgrupper vilket i sin tur kan pÄverka bÄde den givna vÄrden och vÄrdmötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka attityder sjuksköterskor kan ha till att vÄrda personer med substansberoende inom somatiska vÄrdmiljöer. Metod: Studien Àr en litteraturöversikt, som utifrÄn tidigare forskning, belyser sjuksköterskors attityder till att vÄrda personer med substansberoende.

Hiv, humant immunbristvirus, Àr en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmÀnfarlig, i nulÀget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar frÀmst via blod och sexuella kontakter. Aids Àr hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och stÀndig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att sÀrbehandlas i vÄrden pÄ grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Bakgrund: Schizofreni finns hos 24 miljoner mÀnniskor i vÀrlden. Travelbee (1972) menar att enda sÀttet att uppnÄ omvÄrdnadens mÄl Àr att skapa en genuin mellanmÀnsklig relation. För ett gott bemötande behöver vÄrdpersonalen veta hur patienten upplever mötet. Det bör vara mottagarens behov som styr. Syftet: Syftet var att belysa hur personer med schizofreni upplever mötet med vÄrdpersonalen.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktÀriseras av svÄrigheter med social interaktion och kommunikation, frÀmst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer Àr av stor betydelse och att en hjÀrnskada kan vara en bakomliggande orsak. SvÄrigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. PÄ grund av den lÄga prevalensen av AS har personal inom vÄrd och omsorg en begrÀnsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvÄrigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svÄrt i mötet med sjukvÄrden.

Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 mÀnniskor varje Är. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke. Med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förÀndrad kropp och identitet, att förÀndringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvÄrigheterna medförde en omstÀllning i livet, att vara rÀdd och osÀker samt kÀnna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att vÀxa in i nya relationer och leva med beroende samt att acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom stroke plötsligt och medförde kaos med rÀdsla och osÀkerhet.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

Det Àr inte ovanligt att ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta nÀr polisen skall omhÀnderta dessa individer. Vi intresserar oss av vÄldet frÄn psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frÄgat oss vad som kan göras för att underlÀtta ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer. VÄrt syfte Àr att utreda om arbetet kan underlÀttas genom ökad förstÄelse mellan psykvÄrd och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. VÄra frÄgestÀllningar strÀcker sig frÄn lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handrÀckningsÀrenden och övriga ingripanden som kan göras sÀkrare med ökad information frÄn lÀkare och vad som i övrigt kan underlÀtta polisers möte med psykiskt sjuka individer. InformationsinhÀmtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lÄng erfarenhet av yttre tjÀnstgöring, en överlÀkare pÄ rÀttspsykiatriska utredningsenheten pÄ NUS och dels genom relevant litteratur inom Àmnet.