Som allmänsjuksköterska är sannolikheten stor att man under sin tjänst kommer att träffa på patienter med Parkinsons sjukdom. En långvarig sjukdom som Parkinsons förknippas ofta med svårt handikapp. Progressivitet och en rad olika symtom påverkar i hög grad patientens livskvalitet. Syftet med studien är att belysa hur Parkinsons sjukdoms påverkar patienternas livskvalitet. Samt att belysa hur allmänsjuksköterskan kan hjälpa patienter med Parkinsons sjukdom att bibehålla livskvalitet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Sömn är en av de viktigaste basala faktorerna för att upprätthålla en god fysisk och psykisk hälsa. En dålig sömn kvalitet kan ge psykiska och kognitiva störningar så som trötthet, bristande motivation, irrationella tankar, ångest, nervositet samt en låg smärttröskel. Fysiska störningar som kan uppstå av dålig sömn är muskelspänningar, svårläkta sår och hinder att utföra dagliga aktiviteter. Vid sjukdom, stress och miljöombyte kan påföljden bli sömnbrist, viket leder att tillfrisknandet förlängs. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av sömn hos personer i behov av vård.

SammanfattningBakgrund:  Det är vanligt förekommande att personer med psykisk ohälsa vårdas på somatiska avdelningar. I studier har det framkommit att de inte blir behandlade med respekt, att de känner sig ignorerade och att de får vänta längre än andra patienter på att få vård. Omvårdnadspersonal tror också ofta att de somatiska symtomen hos patienter med psykisk ohälsa bara är fantasier, eller att dessa symtom beror på den psykiska ohälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar hur omvårdnadspersonalen bemöter personer med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård.Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie baserad på åtta artiklar vilka analyserades med textanalys.Resultat: Resultatet visar att det negativa bemötandet av patienter som vårdas inom somatisk vård kan beskrivas utifrån fyra olika teman; omvårdnadspersonalens självuppfattning, patientuppfattning, känslor hos omvårdnadspersonalen samt uppfattning av vårdmiljön                     Diskussion: Huvudfynden som diskuterades med utgångpunkt i begreppet värdighet var negativa attityder, utbildning och kommunikation. Omvårdnadspersonal har ofta negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa, och kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och patienter är ofta bristfällig. Omvårdnadspersonal som arbetar inom somatisk vård behöver mer utbildning och träning för att kunna ge personer med psykisk ohälsa ett gott bemötande.

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har använts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi är en medicinsk behandling med hjälp av hästar och dess rörelser som innefattar allt från att rida och umgås med hästen till att utföra stallsysslor. Det är även en träningsform som tränar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters självkänsla, självförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för användandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsområdet.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

Studien hade flera syften. Det första var att på detaljnivå kartlägga och presentera vilka hinder som finns i trafikmiljön på Västra Esplanaden, i centrala Umeå. Det andra syftet var att klargöra vilket stråk som används mest av funktionshindrade personer. Ytterligare har syftet varit att studera vilka behov och begränsningar funktionshindrade personer har och hur de upplever trafikmiljön på Västra Esplanaden, vilka brister de upptäckt i miljön och hur trafikmiljön kan förbättras och åtgärdas för att minska deras handikapp. Målet med studien har varit att genom intressentdialog samla åsikter, göra avvägningar och prioritera åtgärder.

Uppsatsen består av en studie om de faktorer som påverkar olika aspekter av komfort i regn-jackor och ytterjackor samt en undersökning över behov av regnjackor för stadsmänniskor som vill klä sig city-snyggt, men ändå ankomma torr och presentabel till sin arbetsplats. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om ett samband fanns mellan de komfortupplevelser som uppstår hos användare av regnjackor och användare av ytterjackor. Genom teoristudier utvärderades betydelsen av komfort som därefter ledde till en enkätundersökning samt analys av de komfortupplevelser som uppstod hos användarna av regnjackor och användarna av ytterjackor. De allmänna teoristudier i ämnet komfort gav djupare förståelse över vilka huvudsakliga faktorer som påverkar komfortupplevelserna i regn- och ytterjackor. Referenser som användes för teoristudierna var tidigare gjorda kandidatuppsatser, tidskriftsartiklar, vetenskapliga artiklar och föreläsningar.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella befolkningen, på grund av traumatiska händelser och förlusten av kultur och stöd. Sjukvårdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vårdbehov för sin psykiska hälsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod har utförts. Enkäten besvarades av 53 distriktssköterskor.

Med ökad ålder ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska försämringar. Statistik visar att den äldre befolkningen kommer att öka. Detta ställer krav på äldreomsorgens personal för att tillgodo se den äldres behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den äldre personens upplevelse av att flytta till särskilt boende. Studien är baserad på 10 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter.Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen? I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.  Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen.

Bakgrund: Många personer med psykisk funktionsnedsättning har en upplevelse av låg livskvalitet. De har också en sämre utgångspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Att beviljas insatsen särskilt boende innebär att få stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha både kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkännande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i särskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes där sammantaget tio personal deltog från fem särskilda boenden. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika områden.

Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mängder av möjligheter för personer med funktionshinder som påverkar deras förflyttningsförmåga. Hjälpmedel kan underlätta för en person att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mål och mening med livet. Delaktighet förändras med åldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvändare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat använda elrullstol ? en jämförelse mellan yngre och äldre användare.