Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Av omvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen saknar fyra av tio formellyrkesutbildning för sitt arbete. Eftersom hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter innefattarsåväl hushållsarbete, att vårda svårt sjuka och döende personer, människor med olikagrad av psykisk sjukdom, missbruk som olika typer av funktionshinder, bör utbildningenmöta detta kompetensbehov. Syftet med studien är att undersöka hur vårdbiträden somhar gått omvårdnadsprogrammet upplever att den kunskap och kompetens de skaffat sigunder utbildningstiden kommer till användning i hemtjänstarbetet. Metoden som använtsär en kvalitativ intervjustudie, där 11 personer som genomgått omvårdnadsprogrammetsutbildning intervjuats. Respondenterna är fördelade på sex hemtjänstlag.

Syftet med undersökningen var att ta reda på anställdas uppfattning om vilka krav som ska ställas på chefer i allmänhet samt hur väl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkätundersökning genomfördes på ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra Skåne. Urvalet bestod av 60 fabriksanställda och enkäten undersökte deras närmsta operativa chef. Enkäten bestod av olika påståenden som delats upp i psykiska krav och fysiska krav. Exempel från enkäten är ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det är viktigt att chefen alltid är fysiskt närvarande på arbetsplatsen?.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress.

Kursplanen i grundskolan för ämnet idrott och hälsa säger att ?Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor.? (Skolverkets hemsida, 2007). Syftet med detta arbete har varit att försöka undersöka hur två rörelsehindrade barn i olika åldrar upplever ämnet idrott och hälsa samt vilka faktorer som bidrar till eller försvårar ett intresse som främjar deras egen hälsa. För att få tag på intervjupersoner så vände jag mig till olika organisationer som RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), SHIF (svenska handikappidrottsförbundet) och även olika sorters skolor. Det visade sig dock vara svårt att hitta personer som var villiga att ställa upp så därför fick mitt arbete stödja sig på bara två personer, en pojke som var nio år och en flicka som var nitton år. Som metod användes standardiserade intervjuer med två stycken rörelsehindrade personer i olika åldrar. Jag förklarade för intervjupersonerna vad för sorts arbete jag höll på med och att deras deltagande i arbetet skulle vara helt anonymt.

SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur de anställda på Spångagården (som är ett korttidsboende för personer som fått någon form av funktionshinder) i Torshälla och folktandvården på Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna ställer sig till friskvård och hur de använder sig av friskvårdstimmen, och i vilken form friskvårdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt är att se varför inte alla utnyttjar friskvårdstimmen och vilka åtgärder som behövs för att fler ska utnyttja den.MetodJag har använt mig av en enkät som jag delat ut till de anställda på Spångagården i Torsälla och folktandvården Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utsträckning friskvårdstimmen används och vad de anställda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel.Totalt delades 90 enkäter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 år och 64 år, och medelåldern var 48 år.ResultatFriskvårdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och Torshälla. I Eskilstuna är det respektive enhetschef som bestämmer om friskvårdstimmen och hur den ska utnyttjas.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av hypertyreos och hur det påverkar individens dagliga liv. Studien vänder sig till sjuksköterskor som kan använda studien i sitt arbete för att underlätta omvårdnaden kring patienter med hypertyreos, vilket på så sätt ger kunskap åt blivande kollegor. Hypertyreos är en sjukdom som blir alltmer vanlig i Sverige och som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv om den inte upptäcks och behandlas i tid. Metoden som valts är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit systematiskt och kritiskt granskade utifrån Polit & Hunglers kriterier för vetenskap. Resultatet visar att ett flertal psykiska symtom påverkar som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv, vilket leder till reducerad generell hälsa och minskad vitalitet och känslomässighet, därmed upplever patienter begränsningar i det dagliga livet..

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

I dagens samhälle är gruppen äldre med psykisk ohälsa ett eftersatt område och detfinns begränsad mängd forskning om denna åldersgrupps psykiska ohälsa. Att varaäldre innebär inte en tillvaro utan psykiska besvär, utan äldre kan bära med sigpsykisk ohälsa sen tidigare i livet och psykisk ohälsa kan även förstärkas ochuppkomma till följd av förändringar i livssituationen. Det är därför viktigt att äldre fårtillgång till stöd och hjälp för att bemästra och hantera den psykiska ohälsan. Brist påhjälp och stöd samt ouppmärksammad psykisk ohälsa kan även för äldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 år är representerade i statistiken översuicid och i Sverige är det genomsnitt en person över 65 år som fullbordar suicid varjedag.

I dagens informationssamhälle råder ett samhälleligt krav på att samtliga individer förstår och kan uttrycka sig i skrift. Detta krav leder till att funktionshindret dyslexi och dess problematik blir allt mer tydligt. Trots detta väljer allt fler med en dyslexidiagnos att studera vidare på universitetsnivå. Detta examens arbete har till syfte att undersöka hur studenter med dyslexidiagnos upplever sin dyslexi idag samt vilken påverkan dyslexin har på framtiden, inför kommande yrkesliv, samt hur dessa personer ser på framtiden i sin helhet. En kvalitativ metod användes där 11 studenter med dyslexidiagnos deltog i semi-strukturerade intervjuer.

Problemställning: Forskningen om stöd till personer som erhållit den medicinska diagnosen demenssjukdom är bristfällig. Även hur olika vårdteam med sjuksköterskor kan använda stödet, ordinera oberoende och få ordinerat beroende omvårdnadsåtgärder behöver kartläggas och vidareutvecklas. Vad erbjuds för stöd direkt till och hur kan sjuksköterskan stödja personer med demensdiagnos. Syfte: Syftet var att belysa stöd för personer med demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna stöd för personer med demenssjukdom.

Syftet med denna studie är att definiera utomhuspedagogik och få kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar på vilket sätt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. Våra frågeställningar i arbetet är: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lärare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?På vilket sätt påverkas elevers hälsa och lärande vid återkommande naturupplevelser och utevistelse? På vilket sätt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrån relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts på olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrån dessa olika forskningsmetoder har visat att det främjar elevers hälsa och kunskaper om miljön förstärks..

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a.