Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes berÀknas att öka och i Sverige Är 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kÀnnetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbÀttras genom en hÀlsosam kost. FörÀndrade kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjÀlper till att undvika blodglukossvÀngningar och förbÀttrar glukostoleransen. LivsstilsförÀndringen Àr krÀvande dÄ diabetes pÄverkar hela mÀnniskan och dennes vardag.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva personer med traumatisk hjÀrnskadas erfarenheter av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av sju personer i Äldern 26 ? 54 Är. Tid efter traumat var minst tvÄ Är. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) och resulterade i tre kategorier: ? Personliga begrÀnsningar vid utförandet av fritidsaktiviteter?, ? FörÀndring av utförandet eller annat val av fritidsaktiviteter?, ?Miljöns pÄverkan av utförandet av fritidsaktiviteter?.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros Àr en nervsjukdom som innebÀr att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehÄlls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga vÀrden och livskvalitet Àr subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda mÀnniskors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rÄdande och vilka metoder som anvÀndes för fostran av sinnessjuka patienter pÄ hospitalen under senare hÀlften av 1800-talet, med fokus pÄ Uppsala hospital. FrÄgorna som stÀlls Àr hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överlÀkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet pÄ hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.KÀllmaterialet bestÄr av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod anvÀnds. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgÄngspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas Àr ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar pÄ att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

Syftet Àr att undersöka hur personer med autism med hjÀlp av bilder kan fÄ förmÄgan att förstÄ samspelet i kommunikation. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1. Hur tolkar och översÀtter omgivningen kommunikationen hos personer med autism? 2. Hur pÄverkar bilden förstÄelsen/översÀttningen i samspelet i kommunikationen hos personer med autism.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i aktivitetsidentitet hos personer med kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av sjÀlvbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan Ären 1994- 2005. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter pÄ ett annat sÀtt" samt "Att fÄ förÀndrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de stÀlls inför nya situationer dÀr de var osÀkra över sin kapacitet och kÀmpade för att behÄlla sin tidigare aktivitetsidentitet.

Ett grundlÀggande mÀnskligt behov Àr upplevelsen av trygghet och trots risker önskar mÄnga Àldre personer fortsÀtta att leva i sina egna hem Àven nÀr deras hÀlsa Àr hotad. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av trygghet bland Àldre personer som bodde i sina egna hem och hade trygghetsbistÄnd. En kvalitativ ansats anvÀndes med avsikt att fÄ fördjupad förstÄelse för detta mÀnskliga fenomen. Sju Àldre personer intervjuades frÄn tvÄ stÀder i norra Sverige och de ombads att berÀtta om sin vardag och situationer dÀr de kÀnt sig trygga alternativt otrygga. Intervjutexten analyserades med tematisk innehÄllsanalys och resulterade i fem sub-teman: Betydelsen av relationer, Möjligheter till hjÀlp, Kunna fatta egna beslut, Ekonomiskt oberoende samt Acceptera beroendet och se möjligheter.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en av de stora folksjukdomarna runt om i vÀrlden och antalet som insjuknar ökar. Ett livslÄngt levene med sjukdomen diabetes typ 2 kan förutom omfattande livsstilsförÀndringar innebÀra en intensiv kontakt med sjukvÄrden. För att förstÄ personers erfarenheter av vÄrden mÄste deras upplevelser bejakas. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes upplevde kontakten med sjukvÄrden. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fÄtt en större global utbredning. TillgÄngen till bromsmediciner har bidragit till att mÄnga som lever med sjukdomen kan leva ett lÄngt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna rÄder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det Àr att leva med hiv men i studierna Àr det svÄrt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men Ànnu har ingen enighet uppnÄtts nÀr det gÀller hur man bÀst gÄr tillvÀga för att skapa tillgÀngliga webbplatser för mÄlgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. DÀrför behövs undersökningar som fokuserar pÄ hur man skapar tillgÀngliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har dÀrför utförts genom detta arbete, för att ta reda pÄ hur tillgÀnglig Kristianstad Biblioteks webbplats Àr för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett anvÀndningstest som utförts tillsammans med mÄlgruppen.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att frÀmja förmÄgan till fortsatt arbete för personer med MS och RA.Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artritBakgrund: MS och RA Àr kroniska sjukdomar som frÀmst drabbar personer i arbetsför Älder. Symtomen frÄn dessa sjukdomar pÄverkar personernas arbetsförmÄga i olika stor utstrÀckning. Arbetsterapeutens roll Àr att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmÄgor p.g.a. t.ex.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur akademiskt utbildade inom ett visst yrke bemöter personer med Aspergers syndrom samt vilken kunskap de utbildade personerna har inom Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vÄr uppsats, utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har valt att intervjua akademiskt utbildade som arbetar och möter personer med Aspergers syndrom inom mÀnniskovÄrdÀnde yrken. Dessa akademiskt utbildade personer arbetar pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken myndighet de jobbar pÄ, dÀrför har vi intresserat oss för hur man bör bemöta sina klienter/patienter som professionell utifrÄn ett professionellt etiskt perspektiv. VÄra valda informanter jobbar inom differenta organisationer i NorrtÀljekommun.

Tidigare teorier och studier pÄ omrÄdet motivation och talent management visar att det Àr mycket viktigt för organisationer att arbeta med sina talanger. Detta eftersom talangers kreativitet och höga intellektuella förmÄga skapar konkurrensfördelar pÄ den globala marknaden. För att behÄlla talangerna i organisationen Àr det viktigt att motivera dem till att stanna kvar och dÀrmed minska talangernas intention att gÄ över till en konkurrent. Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring vad talanger anger Àr centralt för deras upplevda motivation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva talanger frÄn lÀkemedelsföretaget AstraZeneca och materialet bearbetades med hjÀlp av kvalitativ tematisk analys.