Denna studie har skrivits för att skapa en förståelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och självbild påverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lära sig vem jag är och vad jag kan. Ett ämne som är viktigt att belysa i en samhällsgrupp som ofta känner sig orättvist bedömda av andra. Det är även en samhällsgrupp som är eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta användes deltagande observationer och intervjuer.

Syftet med denna studie är att fördjupa vår förståelse för hur 12 unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnå genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. Vårt urval består av tolv informanter, fem kvinnor och sju män, som är mellan 20 och 30 år gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgränsa oss till är olika typer av ryggmärgsskador som innebär att personerna är rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som är amputerad. Studiens teoretiska perspektiv är Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mångfald.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att främja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. För att beskriva detta utfördes fem intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade på Barn- och Ungdomshabiliteringen i olika landsting fördelade på två olika geografiska områden i landet. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman: Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i fysisk miljö, Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i social miljö samt Det finns mer att uträtta i skolan. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska interventioner som utförs för att främja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder är anpassningar av den fysiska och sociala miljön, samt förskrivning av hjälpmedel.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare.Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal.För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut.

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda området. Denna studie är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehållet i artiklarna.

Barn med funktionshinder är ofta i behov av habiliteringsinsatser. Dessa insatser bygger på multidisciplinärt teamarbete och idag är utgångspunkten i habiliteringsarbetet ett familjecentrerat synsätt. Detta innebär att insatserna riktas till barnet med sitt funktionshinder, barnets föräldrar samt hela det nätverk som finns runt barnet. Föräldrar till barn med funktionshinder är ofta djupt involverade och engagerade i sina barn och i de habiliteringsinsatser som barnen får. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelser av teamarbetet och sin delaktighet i habiliteringsprocessen.

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.

People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.In this report we have dealt with three problems:? Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?? Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?? How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities..

Arbetet grundar sig på Riddersporres (2003) avhandling, Att möta det oväntade. Tre grund- mönster i föräldrarnas sätt att förhålla sig presenteras. Vårt resultat visar bland annat att förhållningssätten känns igen oavsett barnets funktionshinder och ålder..

Uppsatsen bygger i första hand på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever från en gymnasiesärskola. Syfte med intervjustudien är att ge läsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser på sig själva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de går på en gymnasiesärskola. Uppsatsen presenterar också en enkätundersökning med samtliga elever på samma gymnasiesärskola, vilken belyser frågan om tidigare skolgång i särskoleklass eller integrerad skolform påverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benämna sina svårigheter. Enkätstudiens resultat är inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gått i särskoleklass är lite mer medvetna om sitt funktionshinder än de som gått i integrerad skolform.

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.