Syfte: Att beskriva personcentrerad vÄrd utifrÄn vÄrdpersonalens perspektiv i omvÄrdnaden av personer som lever med demens. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken kvantitativa och 5 stycken kvalitativa vilka sammanstÀlldes och ledde fram till resultatet. Resultat: Resultatet visar att i personcentrerad omvÄrdnad ska vÄrdpersonalen se mÀnniskan framför sjukdomen, se personens individuella behov, önskemÄl och intressen. VÄrdpersonalen Àr med och skapar meningsfulla aktiviteter efter förmÄga med hjÀlp av personernas delaktighet eller genom ta tillvara pÄ livshistorien. Personer som lever med demens Àr delaktiga i sin omvÄrdnad och vÄrdpersonalen stödjer deras sjÀlvstÀndighet.

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas frÀmst med egenvÄrd som Àndrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försÀmrad blodcirkulation, svÄrlÀkta sÄr och ögonbottenförÀndringar. För att klara egenvÄrden krÀvs att personen med diabetes Àr sjÀlvstÀndig men ÀndÄ kÀnner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd nÀr motivationen brister. Dorothea Orem föresprÄkar varje individs förmÄga till sjÀlvlÀkning genom egenvÄrd och motivation till att upprÀtthÄlla liv, hÀlsa och vÀlbefinnande.

VĂ„rden ska fortlöpande utvecklas, utvĂ€rderas och kvalitetssĂ€kras enligt lagar ochförordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet ivĂ„rden ses som ett medel för att öka patienttillfredstĂ€llelsen och dĂ€rmed vĂ„rdkvaliteten.Viktiga omrĂ„den i upplevelsen av god vĂ„rdkvalitet Ă€r en god vĂ„rdrelation med ett gottbemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, BorĂ„s,önskade utvĂ€rdera vĂ„rden pĂ„ centraloperation utifrĂ„n ovanstĂ„ende omrĂ„den. Syftet varatt undersöka vĂ„rdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella omrĂ„den ibehov av kvalitetsförbĂ€ttring.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det Àr i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien Àr kvalitativ och genomfördes pÄ tvÄ förskolor i vÀstra Stockholm genom bÄde observationer av verksamheten och intervjuer med tvÄ förskollÀrare. Fokus har legat pÄ observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förstÄelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien.

Personer som drabbas av lungcancer kan kÀnna oro och rÀdsla. För att sjukvÄrdspersonal ska kunna ge en individuell omvÄrdnad till personer med lungcancer, krÀvs kunskap om deras upplevelser av oro och rÀdsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av oro och rÀdsla hos personer med lungcancer. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsykINFO och PubMed. 28 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha kontaktfamilj. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om och hur barnen Àr delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur delaktig Àr barnet i processen att fÄ och ha kontaktfamilj?- Hur medvetet Àr barnet om anledningen till att de har kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det Àr att ha kontaktfamilj?- Vad tÀnker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 Är som har och har haft kontaktfamilj i minst ett Är. Metoden har gjort det möjligt att utifrÄn barns perspektiv ta reda pÄ dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrÄn barnens berÀttelser med citat.

Vi lever i ett informations- och teknologisamhÀlle och i vÄra dagliga aktiviteter omges vi av vardagsteknik (VT) pÄ olika sÀtt och i olika svÄrighetsgrad. Denna VT kan innefatta allt frÄn brödrost till mer avancerade datasystem och tjÀnster. Tidigare studier visar att personer med kognitiv funktionsnedsÀttning kan uppleva svÄrigheter i anvÀndandet av VT i sina dagliga aktiviteter. Dock finns inga studier som visar relevans och svÄrigheter med VT för yngre vuxna utan kognitiv funktionsnedsÀttning. DÀrför vill vi med den hÀr studien beskriva relevans och svÄrigheter i anvÀndandet av VT hos yngre vuxna utan kÀnda kognitiva funktionsnedsÀttningar.

Under hösten 2008 implementerades ett nytt löneadministrationssystem, Personec, hos Social resursförvaltning vid Göteborgs Stad. Syftet med denna uppsats Àr dels att utvÀrdera hur implementeringen gick till samt kartlÀgga attityderna till Personec hos de personer som arbetar i systemet. Vi har valt att behandla implementeringen av Personec som ett förÀndringsarbete, dÄ det inneburit en stor förÀndring av respondenternas vardag och arbetsuppgifter. Det finns mÄnga anledningar till varför individer motsÀtter sig en förÀndring pÄ arbetsplatsen och vÄr uppgift har varit att ta reda pÄ vilka typer av motstÄnd som kan tÀnkas finnas inom Göteborgs Stad. Uppsatsens empiriska material har insamlats genom kvalitativa intervjuer som vi har genomfört pÄ Social resursförvaltning.

Uppsatsens syfte var att fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var Àven att belysa deras boendesituation utifrÄn psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick frÄn tvÄ gruppintervjuer med personal pÄ tvÄ sÀrskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjÀlp, sysselsÀttning, delaktighet i samhÀllet och socialtnÀtverk. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av gruppintervjuerna.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av stödtecken och i vilket syfte de anvÀnds. Vi belyser begrepp som kommunikation, sprÄkutveckling och interaktion. Vi tar vÄr utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vidare beskriver vi vad ?Tecken som stöd? (TSS) och ?Tecken som alternativ kompletterande kommunikation? (TAKK) stÄr för.

Syfte: Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att utifrÄn en deskriptiv utgÄngspunkt undersöka dels vad barn ska lÀra sig i förskolan om delaktighet och dels vad man menar med/hur man ser pÄ barns deaktighet i förskola, i styrdokument och tidigare forskning. Jag fokuserar pÄ följande tre frÄgestÀllningar, Hur förstÄs barns delaktighet i styrdokument och i förskolans arbetsplaner? Vad ska barn lÀra sig i förskolan om delaktighet? Varför ska barn göras delaktiga i dagens förskola? Teori: Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr tvÄ: hermeneutik vars ontologi tillÄter ett antal stÄndpunkter och att vi alltid har en viss förförstÄelse av det vi vill undersöka. Argumentationsanalys - en beskrivande analys av en argumentation vill genom att dela upp den i tes och argument göra den mer överblickbar och syftar ocksÄ till att underlÀtta en bedömning av argumentationens beviskraft. Metod: Förutom argumentationsanalys (som kan betecknas som bÄde teori respektive metod), och vÀrderande argumentationsanalys, har jag valt att genom en textanalys med epistemologisk ansats frÄn hermeneutiken undersöka dessa frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att fÄ reda pÄ de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsÀttning samt inkludering/exkludering. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjÀlp av vÄra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi anvÀnde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vÄr studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig sjÀlva som exkluderade.

Syftet Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga lÀs- och skrivutveckling. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strÀvar efter att fÄ en bild av vilka faktorer som kan pÄverka döva och hörselskadade elevers lÀs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda pÄ hur man kan förbÀttra döva och hörselskadade elevers tidiga lÀs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som pÄ olika sÀtt kan pÄverka döva och hörselskadade elevers lÀs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas sprÄkliga bakgrund, lÀrarnas förhÄllningssÀtt till döva och hörselskadade elever, lÀrarnas arbetssÀtt, motivation hos eleven, lÀraren och Àven personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat lÀromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingÄr att samverka med förÀldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge förÀldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (LÀroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra förÀldrasamarbete Àr avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick frÄn en kvalitativ hermeneutisk ansats dÀr verktyget self report anvÀndes.Tjugofyra förÀldrar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av Ätta frÄgor.