I Sverige lever cirka 20 000 stomiopererade personer och varje Är tillkommer ett tusental nya patienter. Ordet stomi kommer frÄn det grekiska ordet ?stoma? som betyder mun eller öppning. Inom medicinsk terminologi anvÀnds ordet för en operativ anlagd förbindelse mellan mag- och tarmkanalen ut genom buken. Det innebÀr ett stort ingrepp i en mÀnniskas liv att genomgÄ en stomioperation och fÄ en colostomi.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur tecken som stöd (TSS) anvÀnds i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gÀllande barns sprÄkutveckling och kommunikation vid anvÀndandet av TSS? Följande frÄgestÀllning har formulerats utifrÄn syftet: Hur/nÀr anvÀnder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i anvÀndandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att anvÀnda TSS? Undersökningen Àr kvalitativ och har genomförts med hjÀlp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en Àr specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna Àr positiva till anvÀndningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika anvÀndningsomrÄden nÀr det gÀller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flersprÄkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det frÀmjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

ABSTRAKT Föreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att vÀlja att föreningsidrotta som fritidsysselsÀttning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativa intervjuer. Det Àr Ätta informanter vilka har ett funktionshinder som Àr intervjuade och alla dessa Àr medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det Àr deras svar som agerar utgÄngspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fÀlt samt begreppen investeringsvÀrde och egenvÀrde.

Uppsatsen belyser förhÄllningssÀtt till kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel hos skolpersonal i sÀrskolan och gymnasiesÀrskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkÀt. Analyser av resultatet Àr gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen Àr i huvudsak fÀrgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjÀlpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhÄllningssÀtt till funktionshinder och samhÀllsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till sÀrskola och gymnasiesÀrskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel som leder in i frÄgan om bedömning av förmÄgor inför anpassningar.Materialet frÄn webbenkÀten visar pÄ ett relativt godtyckligt bruk bÄde vad gÀller kognitiva och kom-munikativa hjÀlpmedel hos skolpersonalen.

Ledningen för SSAB i LuleÄ nÀr en övertygelse om en vÀlmÄende personal, som en förutsÀttning för en vÀlmÄende organisation. I sin strÀvan att uppnÄ förutsÀttningen ingÄr flera verktyg varav ett Àr delaktighet, vilket efterfrÄgas inom ramarna för ett nytt produktionssystem, SSAB One. Syftet med föreliggande examensarbete Àr dels att undersöka hur ett led med tre chefer samt en coach pÄ SSAB i LuleÄ arbetar med att skapa förutsÀttningar för den delaktighet de efterlyser. Vidare att finna svar pÄ hur medarbetarna upplever sina möjligheter att vara delaktiga och hur förutsÀttningarna kan bli bÀttre. Metoden karaktÀriseras av ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vÄrdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansÄg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 Är som vÄrdats pÄ en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period Är 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100).

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Personer med IBS lider av en sjukdom som inte syns utÄt vilket kan skapa pÄfrestningar i det dagliga livet och i mötet med vÄrden. DÀrför Àr det vÀsentligt att sjuksköterskan har empati, kunskap och engagemang i mötet med dessa personer. Syftet med studien var att belysa det stöd som efterfrÄgas av personer med IBS i mötet med sjukvÄrden och hur sjuksköterskan förhÄller sig i mötet. Metoden som anvÀndes till studien var litteraturstudie. Resultatet visar att personer med IBS Àr i behov av stöd genom information, bekrÀftelse och ett professionellt förhÄllningssÀtt av vÄrdarna i mötet.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgÄtt ifrÄn lÀrare, rektorer och lednings syn pÄ integrering. Jag valde dÀrför att göra min undersökning utifrÄn elevernas sÀtt att se pÄ integrering. Det övergripande syftet med min studie var att fÄ kunskap om grundsÀrskoleelevernas syn pÄ integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser pÄ högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer dÀr jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej Àr av varierande grad.

Denna studies syfte var att belysa hur förÀldrars delaktighet och insyn vid fritidshemmets verksamhet möjliggörs av pedagogerna samt hur den uppfattas av förÀldrarna. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur möjliggör fritidshemmets personal till insyn och delaktighet i verksamheten för förÀldrar? Hur uppfattar förÀldrarna den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet dÀr deras barn vistas? Vilken uppfattning har förÀldrarna om fritidspedagogens yrkeskaraktÀr/roll?Med syftet i fokus har en undersökning gjorts genom enkÀter som Àr en kvantitativ metod. Detta för att fÄ ett brett perspektiv genom flera Äsikter.Resultatet visar att förÀldrars möjlighet till delaktighet och insyn finns inom rÀckhÄll för förÀldrarna, om och nÀr de sjÀlva vill. Problematiken i detta tycks ÀndÄ ligga i förÀldrarnas okunskaper inom Àmnet, vilket skulle kunna vara anledningen till det bristande engagemanget.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vÄrdplanering (SVP) under en vistelse pÄ ett korttidsboende i ett kommunalt Àldreboende. Studien hade en beskrivande design, dÀr nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat frÄn observationerna visade att patientens delaktighet berodde pÄ den egna sjÀlvstÀndigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för LÀrande och SamhÀlle. Syftet med denna studie Àr att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poÀngterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förstÄelse för sig sjÀlva och sin omvÀrld (?). Den ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intressen, behov och Äsikter?.

VÄrt syfte med denna kandidatuppsats Àr att undersöka hur socialtjÀnsten och psykiatrin resonerar kring samverkan dem emellan. Vi har undersökt samarbetet mellan olika socialtjÀnstkontor i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenskas Psykosmottagningar, som innefattar bÄde öppen och slutenvÄrd, kring personer med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom som Àr i behov av stöd och insatser frÄn bÄda huvudmÀnnen. För att undersöka ovanstÄende formulerade vi tre frÄgestÀllningar som belyser vad psykiatrihandlÀggarna inom socialtjÀnsten kontra kuratorerna inom psykiatrin tycker Àr god respektive dÄlig samverkan, vad de anser att det finns för eventuella hinder/svÄrigheter i samverkan dem emellan samt vad det mÄste finnas för förutsÀttningar/möjligheter för en god samverkan dem emellan. Vi studerar Àven faktorer inom verksamheterna som pÄverkar och styr samverkan.Det empiriska materialet bygger pÄ enskilda kvalitativa intervjuer med tre kuratorer frÄn psykiatrin och tre psykiatrihandlÀggare frÄn socialtjÀnsten, dÀr samtliga har erfarenhet av att arbeta med psykossjukdomar. Intervjupersonerna valdes utifrÄn ettmÄlinriktat urval.

Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad sjÀlvkÀnsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jÀmföra enkÀtresultat hos 26 personer som fÄtt diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte pÄvisa nÄgon skillnad i kompetensbaserad sjÀlvkÀnsla mellan grupperna men dÀr fanns en tendens till högre relationsbaserad sjÀlvkÀnsla i patientgruppen..