Egenvårdens betydelse för personer med diabetes typ II
Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med
diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade
kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad
blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara
egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en
trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv
attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs
förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla
liv, hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad
som har betydelse för egenvården hos personer med diabetes typ II. Metod:
Metoden som användes var litteraturstudie. Innehållsanalysen inspirerades av
Graneheim och Lundmans analysmetod (2003). Resultat: Resultatet presenterades
utifrån tre kategorier; motivation, kontroll över egenvården och
självförtroendets betydelse för egenvården. Resultatet visade att de tre
kategorierna tillsammans bildar förutsättningarna för en fungerande egenvård.
Sjuksköterskan ska inte ta över patientens behandling, utan ska finnas till som
rådgivare och ge stöttning när patientens motivation brister. Diskussion: I
diskussionen framkommer det att patienterna vill få kontroll över egenvården
samt ha det yttersta ansvaret för sin behandling.