Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av hjÀlpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demenssjukdom. Datainsamlingen genomfördes genom en litteratursökning via databaser tillgÀngliga vid LuleÄ tekniska universitet, vidare tillkom en artikel utifrÄn en sekundÀr sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades för att avgöra om de var lÀmpliga att inkluderas i studien. Resultatet grundades pÄ elva artiklar, varav nio kvalitativa och tvÄ kvantitativa Artiklarna analyserades genom att ta fram likheter och skillnader. Resultatet redovisas i tre kategorier; HjÀlpmedel stödjer sjÀlvstÀndighet och delaktighet, HjÀlpmedel minskar oro och stress för vÄrdgivare och anhöriga och HjÀlpmedels funktion och design pÄverkar anvÀndandet.

The aim of our research in this study, which has a qualitative attempt, is to investigate participation concerning to a few co-workers in the old-age care. The co-workers experience of participation and their definition of participation, and how participation is related to our different themes. Our themes are the present and wanted assumptions, to make participation possible. Further more does this study discuss participation in relation to the themes communication, competence education and to physical and psychic health. The method we used was primary semi-structured interviews and some observations.

Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av avdelningen Gata & Trafik vid LuleÄ kommuns tekniska förvaltning. Projektet har handlat om att beskriva tillgÀngligheten i gatumiljön för personer med funktionshinder utmed strÄket Smedjan ? SundsgÄrden i LuleÄ kommun samt att ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som krÀvs för att strÄket ska bli tillgÀngligt för alla. Detta strÄk har LuleÄ kommun bedömt som ett primÀrt strÄk eftersom mÄnga Àldre och funktionshindrade dagligen nyttjar detta strÄk. 1993 antog FN:s generalförsamling ett antal standardregler (FN:s Standardregler) för att tillförsÀkra mÀnniskor med funktionsnedsÀttning jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet.

BakgrundDelaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebÀr att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvÄrdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vÄrd och behandling. FörÀldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa Àr bland annat att kÀnna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vÄrdpersonalen och förÀldrar Àr andra behov som mÄste tillgodoses. Detta bidrar till att förÀldrarna kÀnner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gÀllande beslut.

Forskningsintresset i denna studie fokuserar pÄ hur det systematiska kvalitetsarbetet tar sin form pÄ förskolorna. Centrala aspekter i studien Àr hur det sker utifrÄn barnens perspektiv och hur förskollÀrarna ser pÄ arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. För att undersöka detta intervjuade vi Ätta förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ undersökningsmetod, i form av intervjuer, för att fÄ reda pÄ vad respondenterna verkligen anser. Detta för att fÄ en tydligare bild över hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i förskolans vÀrld och för att ta reda pÄ om det Àr, eller kan bli en naturlig del av arbetet inom förskolan.

Kommunikation, lÀrande och sociala relationer Àr tre grundstenar som ingÄr i begreppet delaktighet. Möjligheten att fÄ ta del i sin omvÄrdnad kan pÄverka vÄrden pÄ ett sÀtt som Àr mer gynnsamt för patienten. I omvÄrdnaden Àr begreppet KASAM kÀrnan. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvÄrd utifrÄn KASAM:s komponenter efter att ha varit inskriven pÄ en vÄrdavdelning. Syftet var Àven att granska urvalsmetod samt dataanalys i de vetenskapliga artiklar som studerades.

Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.

Uppsatsen undersökte SSPF som Àr ett samverkansforum mellan socialtjÀnst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jÀmföra vad SSPF innebÀr och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrÄn mÄl, syfte, ansvarsfördelning, förutsÀttningar ochungdomars delaktighet. Syftet var ocksÄ att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tÀnkas pÄverka de ungdomarsom Àr aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som anvÀndes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter frÄn socialtjÀnst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan Ären 1997-2007. VÄr ambition har varit att sammanstÀlla aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en ökad tillgÀnglighet.Syftet med översikten Àr att ge en ökad förstÄelse av Aspergers syndrom, med sÀrskilt fokus pÄ de olika dominerande teoretiska perspektiven inom omrÄdet samt aktörernas egna perspektiv pÄ sin diagnos. TvÄ problemstÀllningar har anvÀnts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med sÀrskilt fokus pÄ Aspergers syndrom? 2).

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande pÄ förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som Àr relevant till vÄrt syfte sÄsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, dÀr vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes bÄde i utemiljö/innemiljö för att fÄ en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes pÄ en förskola som ligger nÄgonstans i SkÄne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar pÄ mÄnga olika sÀtt framförallt med kroppssprÄket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket pÄ pedagogens förhÄllningssÀtt och bemötande..

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvÄrdstillfÀllen för barn. Detta betyder att förÀldrar har en stor del i vÄrden vilket gör det absolut nödvÀndigt att uppmÀrksamma deras behov och önskemÄl om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förvÀntningar pÄ vad förÀldradelaktigheten ska innefatta, nÄgot som kan skilja sig avsevÀrt frÄn vad förÀldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av delaktighet i vÄrden av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vÄrdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av förÀldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (InkÀnnandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vÄrd); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och TvÄng); Upplevelser av att utföra vÄrd och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vÄrd); Upplevelser av stöttning.

Bakgrund. Enligt hÀlso-sjukvÄrdslagen ska vÄrden sÄ lÄngt det Àr möjligt utformas och genomföras i samrÄd med patienten. VÄrt mÄl Àr att skapa en trygg och individanpassad vÄrd, trots detta glömmer vi ibland bort att ta tillvara patientens egen kunskap. Vara vÀlinformerad och att mötas med respekt Àr en rÀttighet som patienten har enlig lag.För att möta upp patientens behov av att ta del av den egna vÄrden stÀlls större krav pÄ sjuksköterskans kunskap gÀllande patientdelaktighet. Syfte.