Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, dÀr fritidshemmet ingÄr, ska utifrÄn lÀroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den hÀr studien avgrÀnsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning sÄ tas flera faktorer upp som kan frÀmja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i Ärskurs 3 frÄn tvÄ fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer fÄr utrymme och praktiseras pÄ fritidshemmet.

Barn upplever ofta kontakt med sjukvÄrden som skrÀmmande, och det Àr viktigt för dem att ha stöd av sina förÀldrar. För att förÀldrar ska orka vara ett stöd för barnet och vara delaktig i vÄrden krÀvs ett gott samarbete mellan förÀlder och vÄrdpersonal. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att förÀldrar Àr delaktiga i vÄrden av sitt barn. Studien har genomförts som en systematisk litteraturöversikt, genom att anvÀnda en metod för integrerade översikter kunde kvalitativa och kvantitativa studier integreras. Genom analys av 17 vetenskapliga artiklar skapades resultatet, vilket bestÄr av tvÄ huvudkategorier; betydelse för förÀldrar att vara delaktig i sitt barns vÄrd och vÄrdpersonalens roll i förÀldrarnas delaktighet, med underkategorier.

Denna studie beskriver hur lÀrare arbetar för att uppnÄ delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i Äk. 6 upplever delaktighet i förhÄllande till pÄverkande faktorer. Metoden Àr att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkÀtundersökning och resultatet har analyserats utifrÄn de svar som faststÀllts.Elevers förmÄga att medverka i bollspel begrÀnsas av fysiska och sociala faktorer vars innehÄll pÄverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska lÀraren primÀrt bedriva motoriska övningar som Àr underhÄllande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet Àr det vÀsentligt att lÀraren arbetar efter delmÄl som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.EnkÀtundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hÀlsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

SammanfattningAnhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförÀndringar genom bistÄndsprocessenHolmudd MikaelNordgren Antonsen AnnaSyftet med denna studie Àr att genom tre huvudbegrepp fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för anhörigas upplevelser av bistÄndsprocessen samt eventuella förÀndringar i densamma. Vi har genom hela studien efterstrÀvat ett inifrÄnperspektiv dÀr samspelet mellan systemvÀrld och livsvÀrld betonas. Fokus ligger pÄ individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att fÄ klarhet i vÄra frÄgestÀllningar.1. Upplever anhöriga delaktighet i bistÄndsbedömningsprocessen?2.

Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

BB som verksamhet har förÀndrats över tid och Àr idag en plats dÀr familjen skall kunna vila ut efter förlossningen, i en lugn och trygg miljö. Att fadern pÄ olika sÀtt Àr delaktig kring sitt barn frÀmjar faderskapet. Syftet med studien var att beskriva förstagÄngsfÀders upplevelser av delaktighet pÄ BB efter en normal förlossning. För att undersöka fenomenet valdes en deskriptiv, fenomenologisk metod enligt Giorgi. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tio förstagÄngsfÀder i Äldrarna tjugotre till fyrtioett Är.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Bakgrund: Inom hÀlso- och sjukvÄrden finns tvÄ viktiga budskap för en god och sÀker vÄrd, det ena Àr att vÄrd och behandling ska ske i samverkan mellan vÄrdare och patient och det andra Àr att sjuksköterskan ska utforma individuella vÄrdplaner. Studier visar att individuella vÄrdplaner i hÀlso- och sjukvÄrd i princip Àr obefintliga och att sjuksköterskor istÀllet utformar standardvÄrdplaner. Problem: Risken att arbeta med standardvÄrdplaner Àr att patienternas delaktighet i vÄrden förbises eftersom standardvÄrdplaner utformas i förvÀg genom förvÀntade omvÄrdnadsproblem, till skillnad frÄn individuella vÄrdplaner som utarbetas i samverkan med patienten. Syfte: Examensarbetets syfte var att beskriva pÄ vilket vis patientens delaktighet framkom i omvÄrdnadsjournalen vid anvÀndning av standardvÄrdplaner, vid vÄrd av patienter med instabil kranskÀrlssjukdom. Metod: En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod anvÀndes för att undersöka sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation av tretton omvÄrdnadsjournaler.

Bakgrund: elevers hÀlsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer Àr en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hÀlsa, bÄde psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgÄng till en samlad elevhÀlsa dÀr skolsköterskan ingÄr. Delar av skolsköterskans arbete Àr lagstadgat, exempelvis de hÀlsosamtal som ska erbjudas alla elever. Syfte: Syfte med denna studie var att fÄ ökad kunskap om vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hÀlsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr data bestÄr av fem artiklar. Analysen gjordes med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex underkategorier trÀdde fram som sedan byggde upp tre kategorier.

Resultatet av undersökningen pÄ FörsÀkringskassan, GÀvleborg, visar att majoriteten i bÄda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. DÀrefter skiljer sig meningarna Ät bÄde mellan respondentgrupperna men Àven inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnÄ kÀnslan av delaktighet och, indirekt, förtroende Àr att ge information sÄ tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen mÄste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen frÄn huvudkontoret i Stockholm har erhÄllits i omgÄngar vilket lett till att det har funnits fÄ svar att ge pÄ personalens frÄgor.

Modern teknik som intelligenta personliga assistenter (IPA) som finns i smartphones kan förenkla mÀnniskors vardagliga liv. De kan hjÀlpa personer med funktionshinder och mÀnniskor som lever stressfulla liv. Genom tal, kan IPA:er enkelt hjÀlpa personer som ofta har hÀnderna fulla att hitta vÀgbeskrivningar, information eller skicka meddelanden över hela vÀrlden. För att locka mÀnniskor till att förlita sig pÄ IPA:er i det dagliga livet rÀcker det inte att den Àr intelligent och tilltalande, den mÄste ocksÄ vara tillförlitlig.Det finns mÄnga faktorer som Àr involverade i att bygga ett trovÀrdigt system. Denna uppsats fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka egenskaper som gör en IPA:s röst trovÀrdig och vilken typ av röster designers bör göra tillgÀngliga för sina anvÀndare.

Inom den vÄrdande verksamheten sker dagligen en mÀngd möten mellan personal och vÄrdtagare. I mÄnga fall resulterar dessa möten i en nöjd vÄrdtagare men allt fler vÄrdtagare vittnar ocksÄ om att de haft mindre bra möten med vÄrden. Syftet med studien var att beskriva mötet med vÄrdtagaren utifrÄn en grupp vÄrd- och omsorgstuderandes perspektiv. Data samlades in genom individuella intervjuer med fyra studerande, och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2003). I analysen framkom tvÄ huvudkategorier, ?Möjligheter i de studerandes möte med vÄrdtagare? samt ?BegrÀnsningar i de studerandes möte med vÄrdtagare?.

HÀlsofrÀmjande arbete Àr ett betydelsefullt arbetsomrÄde inom folkhÀlsoarbetet för att förbÀttra befolkningens hÀlsa. HÀlsofrÀmjande arbete innebÀr kunskap om friskfaktorer och vÀlbefinnande. Arbetet utgÄr frÄn sju grundlÀggande principer, dÀr delaktighet Àr en av dem. Arbetet kan utföras pÄ mÄnga olika arenor och av olika aktörer. En aktör Àr anhörigkonsulenter som arbetar med tillexempel riskgruppen anhöriga till personer med alkohol/narkotikaberoende- eller missbruksproblematik.Syftet med studien var att undersöka hur anhörigkonsulenten upplever hÀlsofrÀmjande arbete.