Bakgrund: Palliativ vÄrd utförs i hela vÄrdkedjan, frÄn hemsjukvÄrd till specialistvÄrd pÄ institution. Palliativ vÄrd bygger pÄ en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vÄrd dÀr patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie frÀmst baserad pÄ metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet vÀxte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, övervÀldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vÄrd genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förstÄelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lÀttare hantera och delta i sin vÄrd. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara dÄ patienterna upplevde sig förbisedda av vÄrdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede gÄr inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrÄn en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den Àr..

The purpose of the study was to examine if Talking MatsÂź couldsupport communication and participation for people with Huntington?sdisease, carers and a dental hygienist in conversation about oral care. Elevendyads, a person with Huntington's disease and a carer, participated.Conversations with and without mats were video recorded and compared.Each participant responded to a questionnaire about how they experiencedthe conversations. Analysis with Effectiveness Framework of FunctionalCommunication showed that two participants increased their communicativeeffectiveness using Talking MatsÂź. Feelings of participation increased forall participants and were significantly higher for participants withHuntington's disease.

I  Sverige  har  antalet  Àldre  ökat  de  senaste  Ärtiondena.  Ju  Àldre  mÀnniskor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. VÄrdplatserna inom  bÄde slutenvÄrd  och  sÀrskilt  boende  har  blivit  fÀrre  och  uppskattningsvis  vÄrdas  250  000 personer   i   hemvÄrd  idag.   Denna   utveckling   innebÀr   att   den   nÀrstÄende,   som   Àr anhörigvÄrdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie Àr att beskriva anhörigvÄrdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vÄrd  till  sin make/maka med lÄngvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras pÄ  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvÄrdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  sÀga  sammanlagt  Ätta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjÀlp  av  kvalitativ  innehÄllsanalys. Studien pÄgick under Ären 2009-2010.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka invandrarungdomars upplevelse av delaktighet och integration till det svenska samhÀllet. Vi vill öka förstÄelsen för sprÄkets betydelse för integration och delaktighet. FrÄgestÀllningar: 1. Upplever ungdomarna att de Àr en del av det svenska samhÀllet och dÀrmed integrerade? Har det i sÄ fall nÄgon betydelse för vilket land de identifierar sig med, det vill sÀga ursprungslandet eller Sverige?2.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vÄrdgivaren ska gör patienten delaktig Àr nÄgot som Àr lagstadgat ochefterfrÄgas frÄn patienten. För fysioterapeuten Àr det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primÀrvÄrd.Metod: Sex patienter rekryterades som varit pÄ nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehÄllsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn pÄ begreppet delaktighet och vadsom pÄverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmÄga att fÄ patienten delaktigbetonades men Àven patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrÄn social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet pÄverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men Àventidsaspekter var avgörande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden Àr en viktig del av barns liv, det Àr dÄ de umgÄs med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas tvÄ barn med funktionshinder och tvÄ barn utan samt tvÄ tjÀnstemÀn som arbetar med frÄgor rörande barns fritid, under tvÄ av barnintervjuerna har förÀldrarna deltagit. Intervjuerna Àr i samtalsform dÀr samtalet fokuserar pÄ barns möjligheter till en aktiv fritid (nÀr en person deltar i en aktivitet pÄ ett verksamt sÀtt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras förÀldrars syn pÄ funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Efter vÄr första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta pÄ uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmÄga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssÀtt har med avseende pÄ elevers uppfattning om delaktighet och lÀrande. Efter varje grupparbetssÀtt sÄ genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning Àr att de lÀrt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssÀttet. DÀr kÀnde eleverna att de ocksÄ varit mest delaktiga..

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist pĂ„ patientens delaktighet i omvĂ„rdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvĂ„rdnaden ökar Ă€ven vĂ„rdens kvalitĂ©. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begrĂ€nsad omfattning, varför denna studie förvĂ€ntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vĂ„rden. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vĂ„rd efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har anvĂ€nts i studien.

The purpose of this thesis was to study how four swedish lifestyle magazines: Veckorevyn and Cosmopolitan for women, King and Café for men, represent three groups of people and how often these people appear in the magazines. These groups are HBT, homosexuals, bisexuals and transsexuals, disabled and immigrants. The years we studied were 2007 and 2008.Our main questions were: How often do the three groups appear in the four magazines? How are the groups represented? In order to answer these questions we used a qualitative analysis. We used tools from semiotics, narratology and discourse.

MÀnniskors jÀmlika förutsÀttningar att delta i samhÀllet har stor betydelse för folkhÀlsan. Utanförskapet Àr demokratins och största fiende och regeringens frÀmsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan frÀmja en grÀnsöverskridande kommunikation och stÀrka mÀnniskors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krÀvs aktiva och grÀnsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemÄl om samverkan mellan föreningar, nÀringsliv och kommunen som kan stÀrka mÀnniskors delaktighet.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter anvÀnder hÀstar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Vi ville Àven veta hur en bra terapi hÀst skall vara. En intervjustudie utfördes pÄ fyra terapeuter i Sverige som anvÀnder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi Àr svÄra att sÀrskilja frÄn varandra dÄ grÀnsen mellan dem Àr flytande. BÄda Àr behandlingsformer dÀr hÀsten anvÀnds som ett verktyg för att uppnÄ uppsatta mÄl.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur socialarbetare inom försörjningsstöd arbetar. Fokus har lagts pÄ de metoder som socialarbetarna brukar anvÀnda, om dessa metoder innebÀr en delaktighet för klienten. Hypotesen för uppsatsen Àr att delaktighet skulle vara önskvÀrd för att fÄ klienten att stanna i annan varaktig försörjning. Jag ville ocksÄ undersöka om ett tydligt uppdrag frÄn organisationens ledning kan innebÀr att klienten och socialsekreteraren lÀttare uppnÄr delaktighet och med det finna en individanpassad lösning.Underlaget som har kommit fram i denna studie visar pÄ att det behövs gemensamma krafter i samhÀllet om detta fenomen skall minska. Delaktighet behövs inte bara frÄn klienter utan frÄn politiker som stiftar lagar och har visioner, kommunala och privata arbetsgivare som erbjuder arbetstillfÀllen och samarbetar med handlÀggare pÄ Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan som samverkar med socialsekreterare och klient.

Delaktighet Àr ett centralt begrepp i vÄrt samhÀlle och i synnerhet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr dÀrför av vikt att ytterligare belysa begreppet delaktighet ur ett patientperspektiv, för att fÄ en ökad förstÄelse av dess innebörd. Tidigare forskning kring delaktighet Àr gjord inom olika sammanhang, exempelvis inom akut- och hjÀrtsjukvÄrd och ofta frÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet med studien Àr att beskriva förutsÀttningar för delaktighet sÄ som detta erfars av patienter med cancersjukdom.Denna uppsats Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats dÀr Ätta sjÀlvbiografier har analyserats. Att ta del av mÀnniskors livsberÀttelser kan vara ett sÀtt att komma nÀra deras upplevda erfarenheter, tankar och kÀnslor.