I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

I Sverige överlever cirka 300 personer/Är hjÀrtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat pÄ kognitiva funktioner och livskvalité. MÄnga överlevare rapporterar mindre kognitiva inskrÀnkningar och förÀndringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande intimitet och dessa individer Àr sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts pÄ personer med hjÀrtsvikt och deras sexualitet som visar att den pÄverkas negativt.

För att dagens företag ska klara av den förÀnderliga omvÀrld och den globala konkurrensen Àr företagens förmÄga att genomföra organisationsförÀndringar en mycket viktig faktor. I förÀndringsarbeten kan företagens förmÄga att skapa delaktighet och bearbeta motstÄnd vara det som avgör huruvida förÀndringen blir framgÄngsrik eller inte. PÄ Kappa Kraftliner i PiteÄ har det de senaste Ären genomförts flera förÀndringsarbeten. Vi har i den hÀr uppsatsen undersökt tvÄ stycken förÀndringar som genomfördes pÄ andra halvan av 1990-talet. Den första kan sÀgas ha genomförts för att nyansera och bryta ned företagets övergripande mÄl pÄ grupp- och individnivÄ samt öka engagemanget och fÄ de anstÀllda att ta mera egna initiativ i den dagliga driften.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att förÀldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vÄrd och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vÄrden kan stötta förÀldrarna och göra sÄ att de kÀnner större delaktighet.Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vÄrd och behandling hos förÀldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien Àr en pilotstudie med en kvalitativ ansats dÀr strukturerade intervjuer anvÀnts enligt Trost (2010) och analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framtrÀdde i analysarbetet och Àr: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekrÀftelse.Diskussion: FörÀldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebÀr en stor börda i familjen. FörÀldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist pÄ bekrÀftelse, detta trots att de kÀnner delaktighet i vÄrd och behandling. FörÀldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med Àtstörningar och kÀnslan av att kunna hantera svÄra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att fÄ bÀttre förstÄelse och kunskap om förÀldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vÄrden.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, förÀldrar, stöd.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lÀrande, utveckling och delaktighet för integrerade sÀrskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade sÀrskoleelevers lÀrande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgÄngen belyses vÄrt syfte utifrÄn olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förstÄelse för lÀsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats, vilken Àr en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar pÄ olika betydelsefulla omrÄden som Àr viktiga för elevgruppens lÀrande, utveckling och delaktighet. Dessa omrÄden Àr tid, resurser/stöd, gruppen, sprÄk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tÀnker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill Àven undersöka vilka verktyg pedagogerna anvÀnder sig av nÀr det gÀller barns inflytande. VÄra frÄgestÀllningar i denna undersökning Àr följande: Vilka verktyg anvÀnder sig pedagogerna av för att frÀmja barnens rÀtt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan pÄverkar arbetet med inflytande? Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet pÄ ett eller annat sÀtt. Det har varit svÄrt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det Àr nÄgot som stÀndigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans vÀrld sedan lÀroplanen reviderades 2010. DÀr betonas i lÀroplanen för förskolan, att förskollÀrarna har ansvaret för mÄl och riktlinjer i förskolans verksamhet. DÀrför anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer pÄ fyra förskolor varav tvÄ förskolor Àr Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua bÄde förskollÀrare och barnskötare för att se om vi kunde mÀrka nÄgon skillnad i svaren pÄ vÄra intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i tvÄ olika förskolor, en som Àr Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har nÄgon specifik pedagogik. Jag har Àven försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa tvÄ förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn dess frÄgestÀllningar. Jag har valt att lÀgga tyngd pÄ pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer, med öppna frÄgor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nÀstan alla pedagoger strÀvar efter gemenskap och vi-kÀnsla men ocksÄ inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lÀrorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de tvÄ förskolorna Àr att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsÀtt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmÄl..

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Bakgrund: Personcentrerad vÄrd Àr ett arbetssÀtt som nu implementeras i vÄrden. ArbetssÀttet syftar till att se hela patienten med ett holistiskt synsÀtt. Att arbeta personcentrerat betyder att patienten ges möjlighet att inkluderas i sin vÄrd. Delaktighet Àr dÀrmed ett centralt begrepp för arbetssÀttet. Att öka delaktigheten för patienter som lider av schizofreni Àr en utmaning för den psykiatriska vÄrden dÄ sjukdomsbilden gör att patienten har bristande sjukdomskÀnsla.

TillgÀnglighet i vÄrt samhÀlle innebÀr att alla, trots funktionsnedsÀttningar, ska kunna anvÀnda publika lokaler och övriga allmÀnna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgÀnglighetsfrÄgor dÄ de arbetar för att personer med funktionsnedsÀttning ska kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under Är 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgÀnglig för alla medborgare i slutet av Är 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten i gallerior för personer med funktionsnedsÀttning.