Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill Àven undersöka hur skolan har lagt upp sin strÀvan att uppfylla lÀroplanens mÄl genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frÄgor vi avsÄg att besvara med studien var: AnvÀnder man med nÄgon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gÄ i en vanlig klass? VÄra metoder bestÄr av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer dÀr de intervjuade har god kÀnnedom om den funktionshindrades kommunikativa förmÄga. Fallstudien genomfördes pÄ en skola i en kommun i norra Sverige.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och pÄ vilket sÀtt lÀrare lÄter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien Àr att problematisera och visa pÄ hur verksamma lÀrare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillÄts bestÀmma. Studien bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare och fyra grundskollÀrare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig Ät mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig Ät i verksamheterna. VÄra intervjusvar pekar pÄ att förskollÀrarna lÀgger fokus pÄ barns idéer och initiativ och att barnen Àr delaktiga i de lÀrandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vÄr undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara pÄ dessa idéer och initiativ och utifrÄn dessa forma verksamheten.

NÀrstÄendes delaktighet i omvÄrdnaden Àr viktig för den vÄrdbehövande och borde vara lika viktig för vÄrdpersonalen. Att upplevelserna ibland skiljer sig Ät, finns det sÀkert flera anledningar till. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av delaktighet i omvÄrdnaden av vÄrdbehövande anhörig pÄ sjukhus. VÄr studie baserades pÄ 8 semistrukturerade intervjuer, analyserade med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att kÀmpa för sin delaktighet: och fem kategorier: (1) Att vara eller inte var delaktig, (2) Att kÀnna med den vÄrdbehövande och tÀnka pÄ framtiden, (3) Att mötas av nonchalans, (4) Att det Àr jobbigt men ibland fÄ stöd och (5) Att förtroende och tillit Àr beroende av vem personen Àr.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Ett utvecklingsarbete om elevers lÀs och skrivutveckling samt förÀldrarnas delaktighet. Arbetet innehÄller underlag för lÀs- och skrivutvecklande hemuppgifter..

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsÀttningar att utveckla förmÄgor hos sig sjÀlva Àn vad tidigare generationer har haft. MÄnga personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket sjÀlvstÀndigt men pÄ grund av deras funktionshinder Àr de i olika grad beroende av hjÀlp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebÀr att de behöver professionellt stöd frÄn personal, nÄgot som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande. Den hÀr studien utgÄr frÄn kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde brukare och personal studera hur de ser pÄ stödet som ges pÄ serviceboenden. Syftet med studien Àr sÄledes att fÄ mer kunskap och ökad förstÄelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser pÄ sitt sÀtt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer. Resultatet visar pÄ positiva sidor av stödet, dÀr personalen ser en glÀdje i att ge stöd till brukarna.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsÀttning och sexualitet framstÀlls och förekommer i tre lÀroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda pÄ hur lÀroböckerna kunde kopplas till den del av lÀroplanen som handlar om att skapa förstÄelse för andra mÀnniskor och att ingen ska diskrimineras pÄ grund av ovanstÄende grunder. Uppsatsen utgick frÄn ett intersektionellt perspektiv och metoden var bÄde kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsÀttning, religion, etniska minoriteter och personer som inte Àr heterosexuella Àr ovanliga i dessa lÀroböcker. Det visade sig ocksÄ att mÀn till viss del Àr överrepresenterade, frÀmst vad gÀller kÀnda personer.

I dagens samhÀlle finns det en tydlig grÀns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsÀttning har samma demokratiska rÀttigheter att vara en del av samhÀllet och kÀnna en samhörighet sÄ har utvecklingen för en universell design, det vill sÀga en design som nÄr ut till fler mÀnniskor, gÄtt sakta framÄt. Denna studie Àmnar i att undersöka hur dagens formgivare lÀttare kan nÄ ut till bÄde personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning genom universell design, och dÀrmed minska grÀnsen mellan dessa tvÄ mÄlgrupper.En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att fÄ kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och vilka kommunikationshjÀlpmedel det anvÀnder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att fÄ en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen frÄn intervjuerna och resultaten frÄn den befintliga förpackningen blev utgÄngspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgÄngspunkterna vara lÀttare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning att förstÄ.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kÀrleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förÀndras boken i och med att den översÀtts? Vilka förtjÀnster och problem finns med den taktila översÀttningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sÀttning. En av analysens upptÀckter Àr att de taktila bilderna genomgÄende har blivit förenklade i förhÄllande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kÀrleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

This study aims to investigate the political reformation of the psychiatric care in Sweden, that took place 1995. The main purpose is to illuminate the transformation of subjectivity for mentally ill people after the reform 1995. The group of people which are present in the study are those who former were subjects of care in psychiatric hospitals, but with regarding to the reform have moved out from the institutions and instead become clients for community care. This new group of mentally ill people became, in connection with the reform, subjects for a new concept psykiskt funktionshinder. This new label and concept, that were attached to the present group, is the main concept for the investigation in the present study. The method, that was used in the study, develops a textual based analysis of the official documents, that were produced in connection with the political decision to reform the care of mentally ill people. With a theoretical conceptuality taken from Michel Foucault, with concepts such as discourse, power, and subjectivity, are the documents analysed in order to illuminate how the new subjectivity, under the concept of psykiskt funktionshinder arise.