Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande.Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

AbstractIn this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed.  The aim of the study was to describe the caregiver?s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur boendemiljön är utformad och se till vad personal tänker angående detta, för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansats där det gjorts intervjuer med en omfattning av totalt sju personer. De frågeställningar vi utgick från i studien var: vilken syn har personalen på en bra boendemiljö för personer med en demens, och vilka kunskaper har personalen i sitt arbete med demenssjuka personer. Studien visar att en bra boendemiljö är en hemlik miljö. De demensboenden som ingår i denna studie är mer eller mindre anpassade för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om arbetsgivarens attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

Inledning: Patientperspektivet som försvann. Den 1 januari 2011 får Sverige en ny patientsäkerhetslag. Varje år skadas 105 000 personer i den svenska vården. 3000 personer dör som följd av vårdskadan -.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av teamarbete vid rehabilitering av personer med ryggmärgsskada. Metod: En kvalitativ metod användes. Sex arbetsterapeuter från norra Sverige intervjuades. Alla arbetade i team med rehabilitering av personer med ryggmärgsskada. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

En reduktion av muskelmassa är en stor fysiologisk förändring till följd av åldrandet som kan medföra funktionsnedsättningar, inaktivitet och osjälvständighet. Det kan motverkas genom styrketräning. Vi har i klinik upplevt att äldre personer känt sig osäkra och oerfarna vid utförande av styrketräning. Vi ville med denna studie undersöka om den kliniska erfarenheten stämde överrens med äldre personers inställning och erfarenhet till styrketräning på gym. Syftet med studien är att undersöka äldre personers inställning och erfarenhet av styrketräning på gym.

Antalet äldre personer ökar i samhället. Risken att drabbas av demenssjukdom är större med stigande ålder. De närståendes dagliga liv påverkas när partnern blir sjuk, det dagliga livet och roller förändras. Den närstående får ofta ta ett stort ansvar förden sjuke partnerns liv. Sjuksköterskans uppgift är att se både den sjukes och den närståendes behov.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

I detta examensarbete beskriver jag FMT ? Funktionsinriktad Musikterapi. Arbetets fokus ligger på att undersöka hur man med hjälp av FMT kan stödja och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom. I fallbeskrivningar beskriver jag hur jag har arbetat med FMT-metoden med två personer som båda har diagnosen Down syndrom. Mitt mål har varit att utveckla och stärka deras balans och stabilitet. Min slutsats är att arbete med FMT kan stärka och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom..

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Introduktion: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en obotlig sjukdom som smittat omkring 34 miljoner personer världen över och sjukdomen konfronteras därför kontinuerligt inom sjukvården. Syfte: Att identifiera och sammanställa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV samt bakomliggande faktorer till dessa attityder. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. De inkluderade artiklarna (n=17) har funnits via databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV påverkades av olika faktorer.

Studiens syfte var att belysa några professionellas inom skola, socialtjänst och sjukvård erfarenheter i möte med personer med självskadebeteende. Metoden var kvalitativ med hermeneutisk inriktning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var, hur beskriver de professionella självskadebeteende, vilka erfarenheter har de professionella av möte med personer med självskadebeteende, vilka tankar och känslor väcker självskadebeteende och hur hanteras det. De professionella vi mött har erfarenheter av personer i alla åldrar med självskadebeteende, både tjejer och killar. Resultatet visade att det vanligaste formen av självskadebeteende är cutting och att personer med självskadebeteende ofta har upplevt något traumatiskt i sin barndom, ofta har de även dålig självbild och låg självkänsla.