Introduktion: Patienter som av någon anledning blir inneliggande på sjukhus får oftast problem med sin sömn. Detta kan leda till försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva vad som påverkar patientens sömn på sjukhus. Metod: Denna studies datainsamlingsmetod är en litteraturstudie som består av redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna skedde i CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar till studiens resultat.

Brukare och brukarinflytande har på senare tid, blivit allt mer uppmärksammat inom den offentliga sektorn i socialt arbete (Svensson., Johansson & Laanemets, 2008, sid. 133-136). Frågan är huruvida brukare inom äldreomsorgen, kan göra sina röster hörda och vilka möjligheter till inflytande det finns för äldre i samhället?Det övergripande syftet med denna studie är att söka kunskap om äldres möjligheter till brukarinflytande, inom äldreomsorgen i Kumla kommun. Ett delsyfte är att undersöka vilka former av brukarinflytande som tillvaratas i Kumla kommun, efter genomförandet av projektet ?Vägar till ökat brukarinflytande och medborgerligt inflytande över kvaliteten i äldreomsorgen?.

Det här examensarbetet kommer huvudsakligen behandla viktiga aspekter gällande utevistelse för äldre och Personer med demenssjukdom. Examensarbetet kommer inledningsvis presentera natur- och trädgårds positiva inverkan på hälsa och välbefinnande, samt ge läsaren en kort inblick i historien. Arbetet kommer även presentera några forskningsexempel som behandlar sambandet mellan naturens goda inverkan på välbefinnande. Begreppet hälsoträdgård kommer i arbetet förklaras till förmån för läsaren för att visa på vilka olika sätt en sådan trädgård kan användas. Min förhoppning med examensarbetet är att påvisa vikten av utevistelse för alla, men i synnerhet för äldre personer. Litteraturstudier har resulterat i åtta utvalda aspekter med relevans för målgruppen.

Sammanfattning Bakgrund: På grund av att människor lever längre så kommer antal personer med demens också att öka. Med stigande ålder och ökad närvaro av kroniska sjukdomar så som demenssjukdom, blir det även en ökning av undernäringsproblematik hos den äldre befolkningen.  Syftet: Föreliggande litteraturstudies syfte var att beskriva hinder och möjligheter för att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma, förhindra och minimera undernäring hos äldre dementa på äldreboenden. Syftet var också att granska artiklarnas kvalitét utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes baserat på 16 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed, Chinal och Scopus.Resultat: Studien visar att demenssjukdomens tre stadier orsakar nutritionsproblem. Bristande kommunikation och interaktion, utebliven måltidsträning och biverkningar av vissa läkemedel påverkade dementa äldres nutrition på ett negativt sett.

Personer med IBS lider av en sjukdom som inte syns utåt vilket kan skapa påfrestningar i det dagliga livet och i mötet med vården. Därför är det väsentligt att sjuksköterskan har empati, kunskap och engagemang i mötet med dessa personer. Syftet med studien var att belysa det stöd som efterfrågas av personer med IBS i mötet med sjukvården och hur sjuksköterskan förhåller sig i mötet. Metoden som användes till studien var litteraturstudie. Resultatet visar att personer med IBS är i behov av stöd genom information, bekräftelse och ett professionellt förhållningssätt av vårdarna i mötet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vården av dementa i äldresjukvården.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagare från äldreboenden i Jönköpings län. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom påverkade deras förståelse för anhöriga till demenssjuka. Vårdpersonalen ansåg att anhörigas kunskaper och åsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmågor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svårt vid tids- och personalbrist.

Facebook är ett socialt nätverk som gör det möjligt för medlemmar att presentera sigsjälva genom en profil som andra kan ta del av. Syftet med undersökningen var attstudera dels huruvida introverta personer är mer känslomässigt engagerade i Facebookän extraverta personer, dels huruvida personer med lägre självkänsla än genomsnittet ärmer känslomässigt engagerade i Facebook och dels huruvida introverta personer medlåg självkänsla är mer känslomässigt engagerade i Facebook än andra personer.Undersökningen omfattade 117 respondenter från utbildningar tillhörande densamhällsvetenskapliga institutionen. Undersökningen baserades på Facebook intensityscale, på NEO Five-factor Inventory (NEO-FFI) och på Rosenbergs (1965) self-esteemscale. Resultat visade att extraverta personer med låg självkänsla är mer känslomässigtengagerade i Facebook..

Nursing care of persons having dementia diseases affecting the frontal lobes, sets special demands on the staff, but the knowledge about how to best tailor nursing care is sparse. The aim of the study was to illuminate possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia diseases with frontal lobe dysfunction and was carried out as a descriptive, qualitative study, based on a review of medical records and interviews with nursing staff (n=10) that was analysed with qualitative content analysis. The difficulties were related to the patients lack of inhibition and judgement, anxiety, agitation, reduced ability to care for physical needs, egocentrism, imbalance between rest and activity, and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staffs professional encounter, characterised by being distinct and consequent, being a step ahead, being flexible and catch the moment, being calm and create a positive atmosphere, being close and trusting and being and doing together. To receive continuous feedback and support was a prerequisite for the staffs? engagement.

Nursing care of persons having dementia diseases affecting the frontal lobes, sets special demands on the staff, but the knowledge about how to best tailor nursing care is sparse. The aim of the study was to illuminate possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia diseases with frontal lobe dysfunction and was carried out as a descriptive, qualitative study, based on a review of medical records and interviews with nursing staff (n=10) that was analysed with qualitative content analysis. The difficulties were related to the patients lack of inhibition and judgement, anxiety, agitation, reduced ability to care for physical needs, egocentrism, imbalance between rest and activity, and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staffs professional encounter, characterised by being distinct and consequent, being a step ahead, being flexible and catch the moment, being calm and create a positive atmosphere, being close and trusting and being and doing together. To receive continuous feedback and support was a prerequisite for the staffs? engagement.

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Andelen demenssjuka ökar i takt med den åldrande befolkningen. Detta medför att andelen demenssjuka även ökar i den somatiska vården. Tidigare forskning har visat på svårigheter med att behandla patienter med demenssjukdom i sjukhusmiljö. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att på somatisk avdelning vårda somatiskt sjuka patienter med demenssjukdom. Datainsamlingen skedde i form av intervjuer och materialet analyserades med en fenomenografisk ansats.

Due to deficiency in dementia care, the government has commissioned the National Board of Health and Welfare to develop national guidelines for health care services to people with dementia and support for their relatives. It has been allocated stimulus funds that may be applied for to work on improvements in dementia care. In August 2010 these guidelines formed the basis for a decision made that collaboration would take place between the county and the municipalities regarding dementia care in Halland, named Anna's path. The aim of this study is to investigate, analyse and describe how our respondents in the project Anna?s path are planning and preparing for the implementation of the registry of quality BPSD - Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia.

Idag är nästan en tredjedel av Sveriges befolkning över 55 år, vilket innebär att en stor årskull snart når pensionsåldern. Demens är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland äldre och drabbar främst personer över 65 år. Med tanke på sjukdomens fysiska och psykiska påverkan på individen anses fler hälsofrämjande insatser vara nödvändiga för att öka demenssjukas upplevelse av välmående och livskvalitet, trots sjukdom. Måltidssituationen kan påverka individers kostintag och matlust både positivt och negativt, därmed är det ett relevant område att utforska.Studiens syfte är att belysa hur måltidssituationen på ett gruppboende för Personer med demenssjukdom kan påverka matlust och kostintag. Begreppet måltidssituation definieras i ett tidigt skede med hjälp av Five Aspects Meal Model och används som stöd vid utformning av intervjuguide och under observationer.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress.

Sammanfattning Syfte: Denna selektiva kunskapsöversikts syfte var att upptäcka vilken betydelse miljö och bemötande kan ha i omsorgen gällande Personer med demenssjukdom. Metod: Kunskapsöversikten innehåller tio stycken forskningsdokument publicerade mellan år 2000-2011 som söktes i samlingsdatabasen EbscoDiscoveryService (EDS). Vid studerandet av de valda forskningsdokumenten utgicks det från två valda teman: bemötande och miljö. Materialet behandlades utifrån den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Resultatet tolkades sedan genom de valda teorierna, KASAM (Känsla av Sammanhang) och personcentrerad omvårdnadsteori.