BakgrundLivmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period.SyfteAtt belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer.MetodStudien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens.

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta är en stor patientgrupp i primärvården är det viktigt att som distriktssköterska ha förståelse för deras upplevelser av livsstilsförändringar. Det finns stora vinster att göra både för den enskilde patienten, i form av en känsla av hanterbarhet och bättre livskvalitet, men också stora samhällsekonomiska vinster, om en bättre symtomkontroll kan uppnås av denna stora patientgrupp genom råd om livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rådgivning vid livsstilsförändringar hos personer med GERD.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar.Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat.

Tidigare forskning har visat att systematisk självrapportering är en fördelaktig metod för att följa enpersons psykiska mående över tid, och att en digital mätmetod i sin tur skulle innebära många praktiskafördelar jämfört med en analog. Detta är en experimentell randomiserad, kontrollerad studie som medutgångspunkt i personcentrerad vård och spelifiering undersöker 35 personers användarfrekvens ochattityder efter en tvåveckorsperiod där hälften har fått prova att självskatta sitt psykiska mående via enmobilapplikation, och hälften fått göra detsamma via ett analogt stämningsformulär. Resultatet visar enhögre användarfrekvens bland deltagarna i mobilapplikationsgruppen, samt ett uttalat intresse hosbägge grupper för digitala metoder för självskattning av psykiskt mående. Bägge metoderna ansesstärka personcentrerad omvårdnad. The aim of this study is to explore user frequency and attitudes for persons using a mobile applicationfor assessing mental health compared to persons using an analogue assessment method.

Ambulanssjuksköterskor upplever att antalet uppdrag ökar och att tillgängligheten på ambulanser minskar. Speciellt för de allvarligaste uppdragen. Det upplevs också som att en del patienter ringer efter ambulans eller åker lite mer frekvent än vad som kan anses brukligt. Att ge dem adekvat hjälp samt frigöra ambulansresurser till mer akuta uppdrag borde gagna både den enskilda patienten samt ambulanssjukvården.Syftet med studien var att genom journalgranskning kartlägga mångbesökare och jämföra den prehospitala bedömningen med den slutdiagnos som ges på sjukhuset för att undersöka om de erbjuds en optimal vårdnivå. Studien är genomförd med en kvantitativ ansats där en retrospektiv journalgranskning använts för att finna de som åkt ambulans, i Skaraborg, till en vårdinstans fyra gånger eller fler under 2014.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården tillgodose patientens behov av trygghet, bygga på respekt för patienten, främja goda kontakter mellan patient och personal och tillgodose kontinuitet och säkerhet i vården. Forskning inom psykiatrisk vård har undersökt hur patienter uppfattar dessa områden. Denna forskning har resulterat i att Sverige har infört en nationell satsning för att mäta patienternas uppfattning om den vård de har fått. Syfte: Syftet är att undersöka patienters uppfattning om vården på en allmänpsykiatrisk heldygnsavdelning. Metod: En enkät bestående av frågor med skattningsskala eller fasta svarsalternativ gavs till 25 inneliggande patienter på en svensk heldygnsvårdsavdelning. Enkäten besvarades av 14 patienter vilket gav en svarsfrekvens på 56 %. Svaren har förts in i programvaran Exel och analyserats med utgångspunkt från kategorierna bemötande, information, personcentrerad vård, planering av vården, närstående och vårdmiljö. Resultat: Resultatet visar på att uppfattningen om hur man upplever vården på avdelningen varierar kraftigt.

Bakgrund: Strukturella förändringar i form av nya lagar och högre krav på att vården anpassar sig efter vårdtagarens behov, har medfört ökade krav på samarbete mellan vårdpersonal. En arbetsmodell som införts för att öka samarbetet mellan olika professioner är teamarbete. Ett fungerande teamarbete bidrar till en mer patientsäker och personcentrerad vård. Syftet med föreliggande arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med läkare inom vården. Som metod har en litteraturöversikt använts.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar tillatt minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod:Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklarvarav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i devårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olikaomvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljöngenom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att användasig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan ochdess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil ochfotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig avmontessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressensom de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom attläsa tidning och lösa korsord.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C.Syfte: Syftet med studien var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus.Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff.Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De blivande sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus, de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa patienter.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om.