BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad.Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV ? positiva patienters inställningar till vården påverkas.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad.Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV ? positiva patienters inställningar till vården påverkas.

Borderline personlighetsstörning är ett tillstånd där en individs personlighet och mognadsutveckling har påverkats eller störts. Personlighetsstörningen har en inverkan på individens impulsivitet och ger ofta en instabil självbild med affekter, vilket påverkar relationer. Det är inte ovanligt att det finns ett samband i utvecklandet av BPS och problematiska uppväxtförhållanden på grund av våld och sexuella övergrepp. Vi valde att undersöka eventuella möjligheter och svårigheter som kan uppstå i relationen mellan sjuksköterskan och patienter med borderline personlighetsstörning utifrån ett omvårdnadsperspektiv. I vår litteraturstudie sökte vi artiklar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo.

Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt.

Bakgrund: Alla patienter oavsett diagnos skall tillförsäkras en palliativ vård i livets slut på lika villkor över hela landet. Forskning visar att den äldre patienten inte alltid ges möjlighet att ta del av denna typ av vård. Det finns en tydlig trend mot att äldre människor i större utsträckning kommer att vårdas i sitt hem till livets slut. För distriktssköterskan innebär detta att ställas inför nya utmaningar i sin profession för att kunna ge dessa patienter palliativ vård. Den äldre människan i livets slut genomgår en transition.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Bakgrund: Emotionellt Instabil Personlighetsstörning (IPS) är den vanligastepersonlighetsstörningen inom den psykiatriska vården. Karakteristiska symtom är emotionellinstabilitet, negativ självbild och instabil identitet. Personer med denna störning är känsliga förseparationer och har en tendens att se omvärlden i svart och vitt. Detta kan även gälla den egnasjälvkänslan som kan vara mycket negativ eller idealiserad beroende på hur svårhanterligt livetför tillfället ter sig. Syfte: Att beskriva om och hur sjuksköterskors attityder till patienter medIPS kan påverka omvårdnaden av dem.

På en minnesmottagning på ett universitetssjukhus i mellersta Sverige förs det en diskussion om att sjuksköterskan ska träffa patienten vid uppföljande besök efter att demensdiagnos delgivits. Det finns idag inga lokala riktlinjer för vad som skulle ingå i ett sådant besök. Inom andra medicinska specialiteter finns redan rutinen med uppföljande besök hos sjuksköterska och det är uppskattat bland patienter.I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom framgår bland annat att vården ska vara personcentrerad och att anhöriga ska få stöd. Syftet med föreliggande studie var att belysa hur personer med demenssjukdom och deras anhöriga upplever sin situation.Metoden som valdes var forskningsöversikt. Inkluderade artiklar skulle handla om mild till måttlig demens och övervägande om Alzheimer.

Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdomar ökar och vårdpersonal kommer i kontakt med demenssjuka på många kliniker. Utifrån de demenssjukas nedsatta kognitiva förmåga ställs dagligen stora krav på personalens förmåga att behandla dem med värdighet. Syfte: Syftet var att belysa hur vårdpersonal upprätthåller demenssjukas värdighet i vardagliga omvårdnadssituationer. Metod: Författarna valde att göra en litteraturöversikt och fann nio artiklar varav sju var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: För att upprätthålla demenssjukas värdighet krävs kunskap om människan bakom sjukdomen såsom kunskap om bakgrund, vanor, livsstil, sjukdomshistoria, intressen och personlighet.

Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vårdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten på olika vårdinrättningar, omgivna av vårdpersonal. Döendeprocessen har på många sättprofessionaliserats vilket fått positiva följder i form av exempelvis bättre symtomlindring men äveninneburit vissa problem då vårdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan är att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: Attmänniskor lever allt längre medför att många lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar.

Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt.

Background: The number of older people is increasing in Sweden. The elderly patient often requires a more complex type of care, than younger patients. The concept of frailty is often used to describe individuals who have a high biological age and a decreased physiologic reserve which could be associated with acute illness and an increased vulnerability. Emergency medical care today is not suitable for elderly patients and adaptions for these elderly patients and the demands this places on the health care is necessary. Mölndal Hospital emergency department has around 42 000 visitors per year, many of the clients have a high age.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.