Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie.

Globalt sett har den rapporterade förekomsten av typ 2-diabetes ökat från 150 miljoner drabbade människor 1980 till nästan 350 miljoner idag. Typ 2-diabetes är ett växande globalt hälsoproblem vars förekomst associeras med ökningen av fetma över hela världen och att människor idag lever ett mer inaktivt liv. Syftet med denna litteraturöversikt är att ur ett mångkulturellt perspektiv beskriva patientens upplevelse av att leva med diabetes och att få vård samt beskriva sjuksköterskans kompetens. Litteraturöversikten är baserad på elva vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet visade att språkbarriärer upplevs som ett hinder för personcentrerad vård av både sjukvårdspersonal och patienter.

BakgrundHumant Immunbristvirus (HIV) är en obotlig virussjukdom. Viruset försvagar och bryter ner kroppens immunförsvar. Obehandlat leder sjukdomen till Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS), då immunförsvaret är helt nedbrutet. Idag lever 30 miljoner människor världen över med sjukdomen och i Sverige finns cirka 6000 personer med HIV/AIDS. Sjukdomen behandlas livslångt med antivirala medel, som skapar förutsättning till ett längre och friskare liv.

Självdestruktivitet är ett växande hälsoproblemvärlden över och har under de senaste åren blivit ett omdiskuterat ämne isamhällsdebatten. Beteendet kan definieras som en handling där individen utförsjälvtillfogad kroppsskada utan avsikt att ta sitt liv och är en strategi föratt överleva. För att sjuksköterskor ska kunna anta utmaningen att på bästasätt tillgodose personcentrerad omvårdnad är det nödvändigt att försöka fåklarhet och mer kunskap om hur individer med självskadebeteende uppleverbemötandet i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individermed självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metoden som användes varen litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vården av dementa i äldresjukvården.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagare från äldreboenden i Jönköpings län. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom påverkade deras förståelse för anhöriga till demenssjuka. Vårdpersonalen ansåg att anhörigas kunskaper och åsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmågor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svårt vid tids- och personalbrist.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Dame Cicely Saunders, grundare av St Christophers hospice i England på 1960-talet upptäckte det stora tomrum som omgav döende patienter och deras närstående och såg ett behov av att ha familjen och de närstående involverade i patientarbetet. För att svårt sjuka och döende patienter och deras närstående skulle få en vård som inkluderade flera dimensioner krävdes flera olika professioner som alla arbetade mot samma mål, bästa möjliga livskvalitet. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som behövs för att göra närstående delaktiga inom palliativ vård. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades verbatimt. En kvalitativ innehållsanalys användes.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

Bakgrund: Ungefär 100 000 människor i Sverige beräknas lida av Alzheimers sjukdom. Vanliga symtom är minnesförlust och nedsatt inlärningsförmåga. Vården av de med Alzheimers sjukdom sker ofta i hemmet av en närstående. Dessa närstående får inte tillräckligt med information och deras livskvalitet blir sämre. Det är därför viktigt att vårdpersonalen kar kunskap om de upplevelser som de närstående vårdarna har för att kunna stötta dem.

Sammanfattning Syfte: Denna selektiva kunskapsöversikts syfte var att upptäcka vilken betydelse miljö och bemötande kan ha i omsorgen gällande personer med demenssjukdom. Metod: Kunskapsöversikten innehåller tio stycken forskningsdokument publicerade mellan år 2000-2011 som söktes i samlingsdatabasen EbscoDiscoveryService (EDS). Vid studerandet av de valda forskningsdokumenten utgicks det från två valda teman: bemötande och miljö. Materialet behandlades utifrån den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Resultatet tolkades sedan genom de valda teorierna, KASAM (Känsla av Sammanhang) och personcentrerad omvårdnadsteori.