Sandvik Àr vÀrldsledande inom tillverkning av skÀrverktyg och finns etablerat i 130 lÀnder vÀrlden över. De tre största marknaderna Àr Asien, Europa och Nordamerika. Inom Sandvik koncernen finns dotterbolaget AB Sandvik Coromant som Àr organiserat under affÀrsenheten Sandvik Tooling. Examensarbetet utfördes pÄ AB Sandvik Coromant i Gimo dÀr tillverkning av hÄrdmetallskÀr sker. Produktionen av hÄrdmetallskÀren styrs av kundordrar genom att ordrarna prioriteras efter leveransvecka.

I dag Àr miljöfrÄgan ett omdiskuterat Àmne och mÀnniskor kÀnner oro för dagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och med tanke pÄ att jordens resurser Àr begrÀnsade Àr det ett faktum att nya vÀgar krÀvs för att kunna skapa ett hÄllbart konsumtionssamhÀlle och en hÄllbar utveckling. KaraktÀrerna av de nya vÀgarna Àr emellertid inte lika lÀtta att identifiera som behovet av dem. FrÄgan Àr hur engagerade och drivande företag behöver vara nÀr det gÀller utvecklingen av hÄllbara verksamheter. Vidare Àr det ingen sjÀlvklarhet betrÀffande vem eller vilka som bÀr ansvaret för utvecklingen gentemot en hÄllbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad frÄga Àr huruvida ekonomisk tillvÀxt i lÀngden Àr förenlig med en ekologiskt hÄllbar utveckling.

Debatten om hÄllbar utveckling och miljö Àr högst aktuell i dagens samhÀlle. Miljöinvesteringar krÀver ekonomiska resurser och det Àr samtidigt dessa resurser som styr vÀrlden. Fastighetsbolagen stÄr idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. MÄnga av dagens fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan Är 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast Är 2020 som innebÀr att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara sÄ nÀra noll-energibyggnader som möjligt.

Electrolux i Mariestad tillverkar frys-, kyl- och kombiskÄp och stÄr inför en rejÀl utmaning i och med hÄrd konkurrens frÄn lÄglönelÀnder. De tillverkar cirka 380 olika skÄpssorter och syftet med detta examensarbete var att ur Mariestadsfabrikens helhetsperspektiv utreda den optimala batchstorleken. För att nÄ en förstÄelse för tillverkningen utfördes en mÀngd intervjuer runt om pÄ de flesta avdelningarna. Data samlades in frÄn interna databaser, litteratur och Àven genom egna mÀtningar. De data som samlades in anvÀndes senare för att hitta de omstÀllningskostnader som förekommer vid en omstÀllning i produktionen. Genom att balansera omstÀllningskostnaderna mot lagerhÄllningskostnaderna och anvÀnda Wilsons formel berÀknades den batchstorlek som generar den lÀgsta kostnaden för respektive skÄp. Batchstorleken visade sig variera mycket mellan skÄpen.

FjÀrrvÀrmebranschen i Sverige har sedan mitten av 1990-talet varit i en stagnationsfas, dÀr mÀngden producerad och förbrukad energi i stort sett varit konstant, trots stora investeringar i fjÀrrvÀrmenÀtet. Samtidigt har den höga andelen Ätervinning gjort att det rÄder brist pÄ avfallsbrÀnsle till energiÄtervinning i Sverige. I kombination med hög konkurrens om avfallsbrÀnslet har detta medfört att aktörerna pÄ marknaden tvingats se sig om efter nya vÀgar att tillfredsstÀlla behovet av brÀnsle, vilket lett till att det idag importeras stora mÀngder avfall för energiÄtervinning frÄn utlandet. Vid Vattenfalls fjÀrrvÀrmeverk i Uppsala har det mellan Ären 2006-2013 Ätervunnits i snitt drygt 360 000 ton avfall per Är. En stor del av detta hÀmtas in frÄn lokala kunder, bÄde kommuner och privata aktörer, men man har pÄ senare tid Àven behövt börja importera avfall för att tillfredsstÀlla energibehovet.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra Ă„terköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist pĂ„ andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört Ă„terköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mĂ€ngden Ă„terköpta aktier och antalet genomförda Ă„terköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sĂ€tter ramarna för Ă„terköpet och per Ă„terköpsprogram fĂ„r maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. BolagstĂ€mman beslutar om Ă„terköp skall bli aktuellt och beslutet strĂ€cker sig som lĂ€ngst till nĂ€sta bolagsstĂ€mma.

Syftet med detta arbete Àr att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smÄgrisproducent som vill ersÀtta sin fossiloljebaserade uppvÀrmning med flis, solceller resp. biogas. Arbete bygger pÄ en litteraturstudie dÀr vi samlat information frÄn mÄnga olika kÀllor för att fÄ en sÄ bra överblick som möjligt över de olika energikÀllorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag dÀr vi undersöker vilket energislag som Àr mest ekonomiskt i dagslÀget. EnergifrÄgan inom lantbruket Àr en viktig del att lösa dÄ oljeberoendet inte Àr hÄllbart i lÀngden. GÄrden som ligger till grund för fallstudien i detta arbete Àr Lida gÄrd i Sörmland som i dagslÀget bedriver smÄgrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in pÄ gÄrden.

År 2007 projekterade Uddeholm Machining AB inför stora investeringar som en del i ett led att öka produktionen. En grupp bestĂ„ende av personal frĂ„n företaget tillsattes för att ta fram förslag pĂ„ en omplacering av maskiner i befintliga lokaler samt förslag pĂ„ utbyggnader, dĂ„ begrĂ€nsningen i lokalyta krĂ€vde en förĂ€ndring för att möjliggöra att fĂ„ in fler och större maskiner i verkstaden. Dock glömdes plats för kontroll och packning/avsĂ€ndning att tas med i ritningarna samt i ansökan om investeringskapital frĂ„n Ă€garna. Syftet med detta examensarbete var att skapa en detaljutformad huvudlayout över verkstaden samt en detaljutformning av arbetsplatserna i samrĂ„d med personalen. MĂ„let var att utforma en huvudlayout och arbetsplatser som Ă€r produktionseffektiva samt skapar en bra och sĂ€ker arbetsmiljö för personalen.

SammanfattningFöretag har i alla tider lĂ„nat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlĂ„nade kapitalet krĂ€vt sĂ€kerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att Ă€nnu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gĂ€ller utlĂ„ning av kapital till lĂ„ntagare kan kreditvillkor anvĂ€ndas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken Ă€r att lĂ„ta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€kerstĂ€lla kreditvĂ€rdigheten Ă€r att granska sĂ„ att rĂ€kenskaperna och förvaltningen av bolaget Ă€r i sin ordning.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.

Examensarbetets mÄl var att ta fram relevanta ÄtgÀrder med tillhörande kostnader för att förbÀttra arbetsmiljön för operatörerna vid tryckpress 3616, som Àr den Àldsta av tre tryckpressar pÄ Tetra Pak Packaging Material i Lund. Arbetet initierades av att företaget noterat ett ökat antal sjukskrivningar för problem i rygg, axlar och nacke hos operatörerna pÄ tryckpress 3616 jÀmfört med övriga tryckpressar. Arbetet resulterade i att totalt nitton lösningar togs fram för att förbÀttra den fysiska arbetsmiljön och nÄgra omrÄden inom den psykiska arbetsmiljön kommenterades. I arbetet med lösningar var personer frÄn flera delar inom företaget delaktiga och för inspiration gjordes benchmarking pÄ tre tryckerier. Lösningarna som berör den fysiska arbetsmiljön delades in i tre investeringssteg, dessa steg samt nulÀget vÀrderades mot kravspecifikationen.

Hur kan tvÄ automatiserade monteringslinor effektiviseras för att öka antalet fÀrdigmonterade produkter i timmen? Denna frÄga stÀlldes inledandevis vid utformningen av detta examensarbete, som Àr gjort i samarbete med företaget Thule Sweden AB (Thule). Bakgrunden till detta examensarbete Àr att Thule anser att tvÄ av deras monteringslinor inte nÄr sin fulla kapacitet. UtifrÄn bakgrunden kom syftet att öka antalet fÀrdigmonterade produkter per timme för respektive monteringslina. För att besvara syftet formulerades tre frÄgestÀllningar; Hur kan monteringstakten öka genom kortare upptÀcktstider vid larm? Vilka rutiner kan implementeras för att skapa förutsÀttningar till ökad monteringstakt? Finns det möjlighet till ytterligare ökad monteringstakt? För de bÄda linorna finns ett mÄl uppsatt om hur mÄnga paketerade kartonger (fyra produkter per kartong) som ska göras i timmen, 90 respektive 100 stycken.För att besvarar frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ vis uppfylla arbetets syfte har datainsamling i form av tidsstudier, observationer och samtal genomförts.

Bakgrund: HyressÀttningsproblematiken Àr idag ett hett diskussionsÀmne, nÄgot som Är 2005 ledde till att regeringen tillsatte en sÀrskild utredning med uppdrag att formulera förslag och normer till en allmÀnnytta anpassad efter dagens hyresbostadsmarknad. Faktorer som ligger bakom problematiken Àr det faktum att det byggs allt fÀrre hyresfastigheter, samtidigt som fler ombildningar till bostadsrÀtter genomförs. Med hÀnsyn till bostadsmarknadens utvecklingsförlopp Àr det angelÀget att undersöka faktorer som ligger till grund för dagens hyresnivÄer, vilka sÄledes bestÀms genom förhandlingar mellan allmÀnnyttiga bostadsbolag och hyresgÀstföreningar och dÀrmed inte av det ursprungliga bruksvÀrdets syfte. Dagens system pÄstÄs vara i behov av en förÀndring, i det avseende att de allmÀnnyttiga bostadsbolagens hyresnormerande roll bör tas bort och istÀllet baseras pÄ hyresgÀsternas egna vÀrderingar gÀllande sitt boende. NÄgot som Àven bör beaktas Àr frÄgan om hyresregleringen Àr en bidragande faktor till minskade investeringar i och nyproduktion av fastigheter och dessutom vad en fastighets vÀrde har för betydelse gÀllande hyresnivÄerna.

Idag pĂ„gĂ„r en debatt mellan företagens olika intressenter angĂ„ende aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga Ă€gare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bĂ€ttre Ă€n företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen Ă„ sin sida motsĂ€tter sig detta och hĂ€vdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. MotsĂ€ttningarna blir dessutom Ă€n större dĂ„ företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvĂ€rden.

Background and research problem: The former highly inflationary property market is currently undergoing a stagnation process. Investors have been used to annual growth figures in double digits,but now this is no longer considered to be a realistic outlook for future years. According to a report from PriceWaterhouseCoopers and Urban Land Institute, published by Avanza Wealth Management,the three most attractive markets for property investment in Europe are London, Paris and Stockholm. Because of this the authors have focused their investigation on two companies in the London andStockholm. The authors will additionally use an international bank, an estate agent and a consultancy firm for further information, with regards to the property market and risks associated with these typesof investment in particular.