Introduktion: I litteraturen framkom det att fetma är en allt vanligare sjukdom i världen. Personermed fetma upplevde sig ofta vara isolerade från samhället och tenderade att bli skuldbelagda för sitthälsotillstånd. Trots att lagar, kompetensbeskrivningar och etiska koder finns för sjukvårdspersonalatt arbeta efter, stötte vi under vår utbildning på negativa attityder och diskriminering mot patientermed fetma från sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka om sjukvårdspersonal hade negativaattityder mot patienter med fetma, vilka attityderna var samt vilka konsekvenser de fick förpatienten och vårdmötet. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom systematiska datasökningaroch granskningar av vetenskapliga artiklar.

Rapporten handlar om ett vakuumsystem i Råstorp som är i behov av att bytas ut inom de närmaste åren.Med hjälp av personalen på Va-verket i Markaryd har jag fått en bild av hur det fungerar idag. Det finns en del problem med service och reservdelar, men framförallt så går det inte att lita på att systemet fungerar.Jag har mätt ut befintliga höjder, både markhöjd och vattengång vid de brunnar som finns. Av detta har jag sedan, bland annat, gjort beräkningar på självfallssystem. Därefter har jag kommit fram till att ett kombinerat system, självfallsledningar och tryckavloppssystem skulle kunna var en lösning..

Utgångspunkten för detta arbete är naturens betydelse för människans hälsa och livskvalitet. Genom de senaste decenniernas forskning har man också börjat förstå på vilket sätt naturen kan påverka patienter, anhöriga och personal inom hälso- och sjukvård. Inom några år kommer Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping att få två takterrasser i anslutning till sin nybyggda klinik. Denna placering för en rehabiliterande utemiljö är unik i sitt slag i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vilka behov personal och patienter har vid utformningen av de två takterrasserna. Insamling av data gjordes med hjälp av två metoder (s.k. triangulering) och bestod av en webb enkät och kvalitativa intervjuer.

Det är modernt för organisationer att skicka sin personal på kompetensutvecklingsinsatser utomhus där medarbetarna tillsammans ska utföra allehanda äventyrliga och utmanande aktiviteter. Det har dock inte bedrivits mycket forskning på vilket utfall sådana insatser kan ge tillbaks i organisationen. Vi frågar oss därför om personalen verkligen kan använda det som de eventuellt lärt sig tillbaka på arbetet och vilka faktorer som skulle kunna påverka en sådan överföringsprocess.Syftet med studien är således att analysera utfallet av en upplevelsebaserad utvecklingsinsats och diskutera tänkbara faktorer som kan ha påverkat detta utfall.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi studerat utfallet av en upplevelsekonferens utomhus, kopplad till ett värdegrundsarbete, för personalen på en skola. Vi genomförde fem semistrukturerade intervjuer med deltagare ifrån insatsen. Studiens resultat visar att upplevelsekonferensen skapade möjligheter till en ökad social samhörighet men att det även uppstod en del bestående konflikter i arbetslagen.

Drömmen om en tunnel genom Hallandsåsen har funnits sedan tidigt 1900-tal. Syftet med denna järnvägstunnel är att göra västkustbanan mer effektiv och konkurrenskraftigare än vägen. Genom att ta bort flaskhalsen som den nuvarande järnvägen utgör kan tågkapaciteten samt tåghastigheten öka förbi Hallandsåsen. Detta är en riktning med miljön då tågen rullar med 100 % förnyelsebar energi vilket medför att miljöbelastningen kan minska. I projekt Hallandsås används en tunnelborrmaskin (TBM) som är gjord för att både kunna borr i hårt och mjukt bergmaterial.

Problematik: Precis som många andra turismföretag så präglas dykföretag av säsongsarbete. Under lågsäsongen arbetar året runt personalen med få turister och kollegor och under högsäsongen arbetar de intensivt tillsammans med säsongsarbetare i ett halvårs tid i en destination full av turister. När lågsäsongen närmar sig minskar turistmängden och säsongsarbetarna. Det är en livsstil för båda grupperna, men också en tillfällig period för säsongsarbetarna och en vardag för året runt personalen. Personalen har således olika förutsättningar, intressen och behov och deras arbetsmotivation skiljer sig beroende på om de är åretruntarbetare eller säsongarbetare.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man kan underlätta för personalen i skolan när det gäller genus- och jämställdhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjälp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sätta fingret på de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jämställdhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhället och många förskolor har idag tillgång till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men även att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar även på att datorn kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlärningsmetoder.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn på två olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen på dessa förskolor när de använder sig av datorerna. Syftet har även varit att undersöka hur personalen ser på datorns roll i verksamheten.

Förändringsprocessen har i likhet med Göteborgs universitets organisation funnits vara splittrad. Förändringsprocessen visar prov på att ha att ha varit relativt oreglerad, men ändå lämplig i sitt sammanhang. Implementeringsansvaret har förts ner på en verkställande nivå vilket visar indikationer på att ha ställt den förväntade förändringsproblematiken, samhörig med organisationen och personalen, delvis ur spel. Nackdelen tycks vara att det är svårt att bedöma det faktiska utfallet av organisationsförändringen och se om den faktiskt implementerats enligt de riktlinjer som förekommit..

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna.

BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes.

AbstraktBakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan påsmittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbetaförebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggandevården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådanåtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökatpostoperativt lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativförberedelse hos ortopedpatienter.Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där allaortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifestinnehållsanalys av materialet.Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är avstor vikt.

Bakgrund: Det kan vara svårt att känna empati för svårt psykiskt sjuka människor, men empati krävs för att kunna ge god omvårdnad och lindra lidande. Förbättrad kunskap hos vårdpersonal kring patienters upplevelse av tvångsvård kan förhoppningsvis hjälpa personal att leva sig in i patienters situation, uppleva empati och lindra lidande. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt. Elva vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa utgör grunden för resultatet. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Fenomenet tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, en miljö som kunde få ett sammanhang. Tvångsåtgärder generellt: Kränkande, skrämmande och straffande behandling som en nödlösning. Avskiljning: Isolerad i förtvivlan som bot mot psykisk ohälsa, en avskildhet som kunde ge ro.

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollärares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frågeställningar:? I vilka situationer tar förskollärare kontakt när de behöver hjälp i verksamheten?? Vad förväntar de sig att specialpedagogen ska hjälpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollärare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgår från ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, förskollärarna och specialpedagogen, ska ses utifrån ett öppet system. Mänskligt handlande liksom mänskliga problem uppstår i samspel med andra.

Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping.Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne.