Redovisningsrådets rekommendation nr 17 är en förhållandevis ny rekommendation som trädde i kraft den 1 januari år 2002 och vars syfte är att beskriva de värderingsmetoder som företag kan använda sig av för att säkerställa att tillgångarna inte är redovisade till ett för högt värde. RR 17 innebär att företagen inför varje bokslutstillfälle måste göra en bedömning av sina tillgångar och om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet ska det skrivas ned. Rekommendationen är mycket omfattande och innehåller bland annat riktlinjer för hur beräkning av återvinningsvärdet ska ske. En svårighet med nedskrivningar är själva identifieringen av nedskrivningsbehov och hur företaget ska värdera denna värdeminskning. Det regelverk och den rekommendation som finns idag lämnar en del frågor öppna, vilket gör att företagen kan bedöma och redovisa nedskrivningsbehov på skilda sätt.

Inledning: Det finns en pågående diskussion kring redovisningsutveckling och vad som driver dess framfart. Detta utan att en allmänt accepterad konkretisering av faktorerna som påverkar redovisningsförändring över tid har gjorts. Dessutom har den svenska bruksredovisningen till stora delar ignorerats inom forskningen, vilket, med tanke på bruksindustrins centrala roll inom utvecklingen av det moderna svenska näringslivet, framstår som en kunskapslucka.Problemformulering: Hur utvecklas redovisning och vilka faktorer kan anses påverka dess förändring över tid? Syfte: Studien ämnar utveckla en modell som identifierar faktorerna som driver redovisningsutveckling samt utöka kunskapen kring utvecklingen av den svenska bruksredovisningens.Metod: Med en initialt deduktiv ansats upprättas en modell utifrån de framstående teoretiska synsätten inom forskningen kring redovisningsutveckling. Denna modell prövas sedan empiriskt genom en arkivstudie av ett småländskt järnbruk från 1775 till 1970.

Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms. Undersökningen har visat att redovisningen för ideella föreningar kommer att alltmer likna vanliga företags redovisning. Hur ideella föreningars respektive ekonomi kommer att påverkas skiljer sig mellan de olika respondenterna. Majoriteten av föreningarna menar att något kommer att behöva ändras i deras administrativa arbete. Främst är det tal om att behöva öka kompetensen i föreningen för att kunna hantera momsredovisningen, men också en ökad svårighet att rekrytera kassör eller ekonomiansvarig belystes.

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det här fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit långt med implementeringen av FISK jämfört med andra berörda myndigheter. För att få en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillämpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner är uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har därför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsätter därefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare där frågor som kan härledas till de tre pelarna har ställts.

This qualitative study involves the implementation of Lean and Kaizen methods in a Swedish service industry. Lean philosophy is based on a method to achieve more with less. In practical terms this means that the use of an organization's resources is improved. The origin of Lean is the Toyota Production System. Now, Kaizen methods give managers and employees a better more efficient system to reach their goals within the organization or company.

Företagens ansvarstagande i samhället är ett uttryck som behandlar företagens samhällsengagemang inom det ekonomiska, miljömässiga och sociala områdena. På senare år har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhällets alla områden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhällsengagemang kan de välja att redovisa i en så kallad hållbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen välja att följa Global Reporting Initiative´s riktlinjer, vilket bland annat innebär redovisning av indikatorer som behandlar olika samhällsfrågor. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt de svenska företag som utger sig för att använda GRI implementerar GRI´s indikatorer i sina hållbarhetsredovisningar.

Företagens ansvarstagande i samhället är ett uttryck som behandlar företagens samhällsengagemang inom det ekonomiska, miljömässiga och sociala områdena. På senare år har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhällets alla områden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhällsengagemang kan de välja att redovisa i en så kallad hållbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen välja att följa Global Reporting Initiative´s riktlinjer, vilket bland annat innebär redovisning av indikatorer som behandlar olika samhällsfrågor. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt de svenska företag som utger sig för att använda GRI implementerar GRI´s indikatorer i sina hållbarhetsredovisningar.

The business world of today is characterized by the fact that knowledge plays a far greater role than it did before in the companies? production. In many companies, the human resources constitute the main part of the total assets. It can for example be the employees? knowledge, competence or power of initiative.

SammanfattningÅr 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten.Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats.I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen.

Syftet med uppsatsen var att studera om Sidas mål och riktlinjer genomsyrar de undre leden i organisationshierarkin. Det visade sig att eftersom Sidas mål är såpass övergripande passar underorganisationernas egna mål in utan någon egentlig anpassning. Vad gäller riktlinjerna finner vi dock att en viss anpassning har varit nödvändig, framför allt från paraplyorganisationernas sida. Någon fullständig genomsyrning kan vi emellertid inte se. Vidare ville vi i uppsatsen granska om organisationerna är målstyrda och om deras styrsystem möjliggör redovisning av måluppfyllelse uppåt från utföraren till finansiären.

Denna studie avsåg att behandla ekonomistyrning av långa projekt med fokus på de utmaningar som finns. Undersökningen avgränsades till att enbart titta på de formella styrmedlen, såsom budgetering, kalkylering och så vidare. Att jag valde att studera ekonomistyrningen av just långa projekt beror på att jag tror att det kan finnas en utmaning kring just detta att de sträcker sig över lång tid, i detta fall flera år. Studien genomfördes utefter en kvalitativ fallstudiemetod och avsikten var att titta på ett särskilt projektbaserat företag och dess ekonomistyrning kring vindkraftprojekt. Företaget jag valt att göra min fallstudie på är Rabbalshede Kraft.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Vi har upprättat ett sammarbete med Skanska Sverige AB, arbetet går ut på att bidra med en ökad förståelse för hur kostnaderna kan minimeras i byggproduktionen. Det här området arbetar Skanska ständigt med för att lösa frågan. De vill att vi studenter ska med nya ögon sätta oss in i problemet och studera området genom nya perspektiv.Byggproduktionen har en mängd poster man kan ta hänsyn till och arbeta med för att hitta möjligheter till att sänka totalkostnaden. Vilka är dessa poster och vilka besparingar kan man finna?Syftet är att hitta de poster som leder till höga produktionskostnader. Arbetet tar fram rekommendationer och förslag till minimering av arbetsplatsomkostnaderna.De metoder vi använder för att hitta de poster utgår från intervjuer, observationer och analys av produktionskalkyler.

Bakgrund/Problemdiskussion: För svenska koncerner infördes tvingande redovisning enligt IFRS gemensamma europeiska standard med början räkenskapsåret 2004. Den största skillnaden mot tidigare koncernredovisning är anpassningen till anglosaxisk redovisningstradition. Med IFRS är målsättningen att redovisningen bättre ska avbilda verkligheten och öka relevansen ur ett aktieägarperspektiv. Värdering till verkligt värde tillåts i högre grad än tidigare Goodwill skrivs inte längre av utan nedskrivningstestas årligen avseende aktuellt värde och skrivs ner endast då behov anses föreligga. Således påverkas företagens resultat- och balansräkning avhängigt företagens redovisningsval runt identifiering av immateriella tillgångar och nedskrivning av goodwill.