Det har länge funnit en vilja att harmonisera redovisningen då redovisningstraditionerna har skiljts sig åt mellan olika länder. En harmoniserad redovisning underlättar för handel och transaktioner mellan utländska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma språk. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras rekommendationer som därför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. Övergången till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde år 2005 och även fast redovisningsrådet följt IASB: s rekommendationer tidigare innebar övergången åtskilliga problem. Några av standarderna stred mot tidigare regler i årsredovisningslagen då de nya standarderna innebar värdering till verkligt värde som ej var tillåtet i Sverige tidigare.

Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömässiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

Många företag gör en årlig frivillig miljöredovisning, antingen separat eller som en del i årsredovisningen. Definitioner av traditionella finansiella redovisningsbegrepp borde gå att använda även till finansiella miljöredovisningsbegrepp. Frågan är alltså, hur miljöredovisningsbegrepp går att relatera till traditionella redovisningsbegrepp. Vi har valt att i vår uppsats: beskriva miljöredovisningen inom den traditionella redovisningen, specifikt beskriva hur börsnoterade företag respektive inte börsnoterade företag utformar sin miljöredovisning samt hur de använder och tolkar miljöredovisningsbegrepp. Vi har även tittat på revisorns roll i utformandet av miljöredovisningar sett ur ett företagsperspektiv.

Syfte:Syftet med studien är att studera hur lärare inom grundsärskolan arbetar med metoder för läsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Vilka erfarenheter har lärarna om läsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lärarna sina metoder och arbetssätt?? Hur arbetar lärarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lärande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hämtat inspiration från ett sociokulturellt perspektiv där delaktighet och lärande blir centrala i förståelsen av hur lärare i särskolan arbetar med läsning och dess metoder. Metod:Metoden är utformad som en fallstudie med triangulering innehållande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien är genomförd på tre grundsärskolor i mellersta Sverige.

Purpose: In order to curb the prevalence of undeclared work and to improve competi-tion within the building and construction business, reversed charge audit will from July 1, 2007 onwards be applied within the building sector. The new rules entail a consider-able amount of delimiting problems as regards both businesses and services.The aim of this essay is to study the rules as well as direct the light upon various consequen-tial delimiting problems. Furthermore, we will investigate what the effects are on the busi-nesses, as well as their view regarding this. Apart from this, we will also investigate who will benefit and who will be disfavourably affected, respectively, by the new lawMethod: The investigation has been conducted with a combination of qualitative and quantitative methods. Firstly, an opinion poll was carried out, directed towards Swedish construction companies, and this was then deepened using three interviews.Result & Conclusions: The essay demonstrates that the new rules have entailed more work to a varying degree for the companies.

Syftet med uppsatsen är att analysera möjligheterna till att förbättra ersättningssystemet i företaget och därmed förstärka konsulters incitament till att utföra tjänster, med fokus på såväl mission som vinstoptimering, åt företaget. Vi vill också genom vår undersökning bidra till att identifiera de kritiska faktorerna för att säkra samförstånd och samarbete. Studien sker enligt den kvalitativa metoden med en abduktiv ansats. Undersökningen är en enklare variant av fallstudie och insamlad data består utav relevant litteratur och intervjuer. Teorier och modeller används för att skapa en djupare förståelse och ligger till grund för analysen.

Utredningen kring avskaffandet av revisionsplikten har i början av april 2008 blivitpresenterad för den svenska regeringen. I denna utredning föreslås det gränsvärden som ipraktiken innebär att 96 procent av alla aktiebolag i framtiden kan välja bort revisorn ochrevisionen, så som den ser ut idag. Revisionsbyråer står inför en stor omställning därABL och revisionsplikten omfattar alla aktiebolag i Sverige och en stor del av dessabolag kommer i framtiden kunna välja bort revisionen vilket innebär att revisorernas rollkan förändras efter avskaffandet.Undersökningen är halvdeduktiv där författarna har haft utgångspunkt i teorin som stödtill intervjuerna med respondenter som påverkas av förändringen. Författarnas syfte medundersökningen är att ta reda på vilka konsekvenser och förändringar kan komma attpåverka revisionsyrket i Sverige. Uppsatsen har en bred empirisk undersökning sombestår av intervjuer med revisorer, banker och skatteverket.

My problem comes out of the bigger question ?why the Catholic church is featured in horror films whenever a religious organization is in one?? I have detected in the horror films that I've seen that when a religious organization is in a horror movie it's the Catholic church that gets to act as church and religion. I have chosen the following problem: How is the Catholic church presented in the horror movies The Exorcist and The Rite, and how can one understand these presentations from a role theoretic perspective?Since role theory has it's background in the world of the theater with it's actors and roles, it came naturally to use role theory, and specifically Goffmans dramatic model. I've used this model in a film analysis of the movies.

Abstrakt: I en verksamhet är humankapitalet, det vill säga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag väljer att ta upp kostnader kring anställning, träning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som är till nytta för företaget. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags årsredovisningar. För att besvara frågeställningen undersöks tre byggföretags årsredovisningar mellan åren 2003 och 2012 med hjälp av sökord som är kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

Jag har i den här uppsatsen undersökt vilka svårigheter personer med albanska som modersmål möter när de ska lära sig svenska som andraspråk. Anledningen till att jag valt detta ämne för min uppsats är att albanska är ett indoeuropeiskt språk som utgör en egen gren i det indoeuropeiska språkträdet och svenska är ett nordgermanskt språk. Därför är en jämförelse mellan svenska och albanska intressant. Utgångspunkten för min uppsats är att det måste innebära en särskild utmaning för personer med albanska som modersmål att lära sig ett andraspråk som svenska. Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka vilka problem som personer med albanska som förstaspråk möter när de lär sig svenska.

Sammanfattning:Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till periodiseringsfonder eller ej.Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur.Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med ?2-test.Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband.

Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag.

I och med att bokföringslagen ändrades kom alltfler ideella föreningar och stiftelser att omfattas av bokföringsskyldigheten. Lagen i sig har dock inte ändrats eller anpassats för dessa typer av organisationer vars verksamhet på många sätt skiljer sig från vinstdrivande företag. Ideella organisationer, i synnerhet biståndsorganisationer som vår studie är inriktad på, saknar ett vinstsyfte varpå begreppet resultat inte har någon större betydelse. Egentligen visar denna typ av organisationer ett bättre resultat om resultatposten i resultaträkningen dvs. årets vinst, är negativ i motsats till ett vinstdrivande företag.

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor.Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten.

Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området.