Bakgrund och problem: Rederinäringen är en betydelsefull bransch i Sverige ochtillsammans med dess kringnäringar sysselsätter den cirka 18 000 personer. De senaste årenhar rederinäringen haft en gynnsam utveckling och fartyg kan ses som de enskilt viktigastetillgångarna i ett rederi. Värderingen av fartyg styrs i svenska onoterade bolag av tvårekommendationer BFNAR 2001:3 och RR 12. Dessa anger att tillgången skall skrivas avunder dess nyttjandeperiod. En annan rekommendation är skriven av Sveriges Redareföreningdär det anges att ett fartyg skall skrivas av på 25 år och försiktighetsprincipen skall gälla.

Sammanfattning Nivå: C-uppsats i företagsekonomiDatum: 2015, februariFörfattare: Alexander Lindberg och Per NybergHandledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingTitel: Redovisningens värderelevans i nordiska fastighetsföretag under åren 2004-2010Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade på förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital för att därigenom få svar på hur värderelevant den nya redovisningen är. Studien ämnar förklara vilka effekter som kan uppstå till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet är intressant att diskutera då dessa förändringar fortfarande är aktuella.Metod: Uppsatsens problemområde har angripits genom tillämpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgångspunkt i mainstream redovisningsforskning. Där empirin består av insamling av primär och sekundärkällor. Historiska aktiekurser, valutakurser och årsrapporter har utgjort primärkällorna medan tidigare forskning utgjort sekundär källor.Resultat och slutsats: Resultaten indikerar på att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhållandet mellan företagens börsvärde och det egna kapitalet.

Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fått en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rättvisande bild av företagens tillgångar. Ett område där humankapital är extra aktuellt är inom fotbollsvärlden, för där är spelarna klubbarnas största tillgång. För att en fotbollsförening ska få vara verksam på högsta nivå krävs en elitlicens, den licensen ställer vissa krav på klubben.I USA styrs sporten väldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen här är viktigare och mer välutvecklad än i andra länder.Problemformulering: En ständigt aktuell fråga är hur spelare skall värderas och redovisas i årsredovisningen. Vilken metod är det då som ger en mest rättvisande bild av föreningars ekonomiska ställning? Det stora problemet med det sista alternativet är att det görs en uppskattning vilket innebär att det finns en risk för felvärdering.

Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ÖbergNivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal.

Hur bör värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte är att utreda vilken redovisningslösning som bäst lämpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att få fram argument från tre företag som redovisar värdeförändringar på olika sätt. Intervjuer med revisorer och rådgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och då främst IAS 40. Studien pekar på att den lösning som bäst lämpar sig för etablering av praxis är redovisning av värdeförändringar inom rörelseresultatet. Men IFRS är ett principbaserat regelverk vilket leder till olika tolkningar.

Tidigare sågs sociala frågor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men på 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning där alla dessa delar bands samman även med den ekonomiska redovisningen, numera benämnt hållbarhetsredovisning. Många svenska företag ligger idag efter vad gäller andelen upprättade hållbarhetsredovisningar i jämförelse med andra europeiska länder. Sverige är dock sedan räkenskapsåret 2008 det första landet i världen som lagstiftat hållbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats är att studera och analysera för vem en hållbarhetsredovisning är användbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens åsikter angående den nationella lagstiftningen samt hur användbar den internationella standarden är för dessa företag.

Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ÖbergNivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal.

Syftet med denna uppsats är att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primära uppgift är att granska bolags, noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnå en enhetlig och regelrätt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande på Redovisningsrådets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att på det viset få fram information av Panelens effektivitet.

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivitalltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och medinförandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter.

Intellektuellt kapital är ett aktuellt ämne idag då många företag har haft mycket höga marknadsvärden som delvis har förklarats med att de har mycket intellektuellt kapital. Det finns dock inga tydliga redovisningsregler för det intellektuella kapitalet. Upplysningar får göras på frivillig basis. Bestämningen av det intellektuella kapitalets värde ligger i många parters intresse, varför det är intressant att se hur olika företag väljer att rapportera sitt intellektuella kapital vilket leder till vår problemformulering.  I vilken omfattning redovisas intellektuellt kapital i större svenska företags finansiella rapporter? Med delfrågorna: I vilken utsträckning finns olika kategorier av intellektuellt kapital representerade? Finns det några skillnader mellan olika branscher? Differentierar sig de skillnader mellan branscher som framkommer i vår studie från liknande studier i andra länder? Finns det några skillnader som kan härledas till storleken på företaget ifråga? Syftet med vår studie är att analysera finansiella rapporter med målet att tillhandahålla en översikt över hur intellektuellt kapital redovisas i större svenska företag.

Bakgrund och problem: God jämförbarhet mellan företag är en förutsättning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen är ett viktigt verktyg för att jämföra företag. En harmoniserad redovisning är därmed en förutsättning för att uppnå god jämförbarhet mellan företag i olika länder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebär att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebär att jämförbarheten kan antas vara begränsad. Materiella anläggningstillgångar, som redovisas enligt IAS 16, är ett område där företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, då exempelvis nyttjandeperiod bestäms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska händelser kan därmed skilja sig åt mellan företag.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrån sig" - en studie av hur elever i årskurs 5 uppfattar bedömning är en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte är att ta reda på elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.Vår problemformulering är* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?Vår problemprecisering är* När i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjälp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar på skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs.

Eleverna får redan i tidiga år forska i skolan, men varken arbetssättet eller resultatet överenstämmer med elevernas lust till att forska. Vårt syfte var därför att öka elevernas metoder i arbetssättet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhämta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en årskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrån egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Bakgrund och frågor: Goodwill är en omdiskuterad post som redan under 1800-taletbeskrevs som riskfylld och opålitlig. Warren Buffett beskrev posten år 1983 som det överprisen, överexalterad och odisciplinerad, ledning betalar för ett rörelseförvärv. Tillgången bedömsidag utgöra en ansenlig del av företags balansräkningar och är därför av betydande intresse förföretagens intressenter. Normsättarna IASB och FASB har båda utarbetat principbaseradestandards som vägledning för hur redovisning av tillgången bör ske. År 2002 inleddes ettsamarbete mellan IASB och FASB till syfte att minska skillnaderna i redovisning mellanregelverken.