Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse av hur uppfattningar om korruption kan påverka kommuners arbete med att motverka korruption. Det var av intresse att studera attityder till korruption till följd av att tidigare forskning visat på att förekomsten av korruption påverkas av människors uppfattningar av korrupta beteenden. Toleransnivån mot korruption är låg i Sverige men en oroande utveckling är att toleransen tycks ha ökat. Det finns dock både få nationella samt internationella studier om korruption i Sverige, det är därmed svårt att avgöra hur korruption i Sverige utvecklats över tid.Studiens två frågeställningar var: Vad anser kommunrepresentanterna vara korruption inom den kommunala förvaltningen? Hur arbetar Söderhamn- Hudiksvall- och Ljusdals kommun för att motverka korruption? Denna studie har avgränsats till att studera tre kommuner i Hälsinglands landskap.

Globaliseringen på marknaden har bidragit till att konkurrensen blivit hårdare, och marknaden blivit mättad. Detta medför ett antal svårigheter bl. a. att företagen inom detaljhandeln måste ständigt försöka hitta nya sätt att särskilja sig på. Det har blivit viktigare att konstruera en långsiktig relation till kunden, för att överleva konkurrensen som finns på den rådande marknaden.Det är nödvändigt att företagen inom detaljhandeln lockar kunderna med något utöver själva kärnprodukten, detta för att kunna skapa eller bibehålla kundrelationer bland en population som är mättad av det traditionella köpet.

Intresset för hälsa och friskvård har ökat i samhället de senaste åren. Motion rekommenderas för att förhindra en rad olika sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, ryggont, hjärt- och kärlsjukdomar och utmattningssyndrom. Arbetsplatsen är en viktig arena för att främja hälsa i en befolkning och skattelättnader har skett för friskvård på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen är att analysera friskvårds-/hälsoarbetet i svenska primärkommuner genom att jämföra arbetet inom fyra kommuners ledningskontor. Analysen fokuserar på frågeställningarna: Vilket friskvårds-/hälsoarbete bedriver kommunledningskontoren för de kommunanställda? Hur får man de anställda att ta del av och hur implementerar man friskvårds-/hälsoarbetet? Hur följer man upp friskvårds-/hälsoarbetet? Kommunledningskontorens attityd till friskvårds-/hälsoarbete undersöktes också.

Syftet med denna studie var att undersöka om rekryteringsföretag som hjälper kommuner attrekrytera toppchefer bidrar till eller motverkar jämnare fördelning av män och kvinnor på toppen.Studien bestod av en kvantitativ del och en kvalitativ del. Samtliga kommunala toppchefsannonseroch anlitade rekryteringsföretag kartlades från två stora dagstidningar, en branschtidning och enjobbsajt under januari och februari åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012. Uppföljning gjordes pertelefon eller hemsidor för att fastställa könet på personen som tillsattes på tjänsten. Kartläggningenkompletterades med elva intervjuer med Personalchefer, rekryteringskonsulter och andra mederfarenhet av chefsrekrytering samt litteraturstudier. Till 187 kommunala toppchefstjänsterrekryterades 110 män (58,9%) och 77 (41,1%) kvinnor.

Syftet med denna studie är att analysera en kommuns chefsutbildnings innehåll och vad det säger om relationen mellan chef och medarbetare, samt beskriva kursdeltagarnas upplevelse och förståelse av utbildningen. För att genomföra detta har följande forskningsfrågor utformats: Vad kännetecknar utbildningens innehåll och vad säger det om relationen mellan chef och medarbetare? Och vilka effekter har utbildningen haft för dess deltagare? Chefsutveckling är idag ett högaktuellt ämne. Personalchefer runt om i Sverige framhäver chefsutvecklingens relevans för framtiden och det ses även som lösningen för många organisatoriska problem. Även inom den kommunala sektorn anses arbetsgivarens utveckling vara av vikt då det är cirka 20 procent av Sveriges befolkning som är anställda inom kommunen och kommunchefernas kompetens är direkt avgörande för en rad olika samhällsfunktioner som exempelvis skola och äldreomsorg.

Uppsatsens huvudproblem: Grunden för uppsatsens problematik baseras på den stora generationsväxling som förväntas ske inom det svenska näringslivet under den kommande tioårsperioden. Enligt en färsk undersökning beräknas cirka hälften av totalt 500 000 svenska chefer då försvinna från näringslivet. Detta beror till stor del på att den beryktade 40-talist generationen kommer att gå i pension och på så sätt lämna en stor lucka efter sig. Kommande generationer har därför en stor roll att axla, samtidigt som omvärldskraven på företagsledare tycks öka. Denna chefsbrist förvärras av att kommande generationer, särskilt 70-talisterna, verkar ha en annorlunda och mer negativ inställning gentemot chefsjobbet.

Anläggningssektorn är en växande bransch. En väl fungerande infrastruktur är en viktig faktor förett fungerande och utvecklande samhälle. Anläggningssektorn avser inte bara infrastruktur utanär ett väldigt brett område där några ytterligare delområden är energianläggningar,industribyggnation och grundläggning. Studenter som tar examen från byggingenjörsprogrammetär mer förberedda att arbeta inom byggsektorn jämfört med anläggningssektorn. Utbildningenreflekterar idag inte det behov anläggningssektorn kräver.