Syftet med denna studie var att undersöka hur Personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att Personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för Personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap..

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att Personalchefer kan ha svårt att hantera.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att Personalchefer kan ha svårt att hantera.

Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta Personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat.

Malmö stads jämställdhetsarbete har, liksom mångfaldsarbetet, pågått under enlång tid. I en stad som Malmö där det finns många olika nationaliteter ärmångfaldsarbetet och integrationsfrågan extra viktig. Intersektionalitet skullekunna vara ett perspektiv som möjligen kunde påskynda och förbättra arbetet förallas jämlika värde. Genom att analysera Malmö stads jämställdhets- ochmångfaldsplaner diskursivt samt att intervjua förvaltnings/Personalchefer på olikaförvaltningar inom Malmö stad vill vi undersöka hur arbetet med dessa frågor serut idag och ifall intersektionalitet kan och borde genomsyra arbetet mera. Eftergenomgången kartläggning kan konstateras att normtänkandet är starkt.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position på ett landbaserat företag som är aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant då arbetsmarknaden för svenskt däcksbefäl har förändrats mycket de senaste 10 åren. Vi använde oss av den kvalitativa metoden då denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och därigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillräcklig kompetens för att erhålla anställning iland. För att undersöka detta använde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat Personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tänka sig att anställa en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansåg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvärd då vissa positioner kräver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

Forskning har visat på ledarskapets betydelsefulla roll för att främja hälsa och minimera arbetsrelaterad ohälsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kännetecknas av hög arbetsbelastning och påfrestning vilket är riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress på arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med Personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys.

Intresset i denna studie låg i huruvida organisationsstruktur påverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. Avgränsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, Personalchefer och förvaltningschefer, där syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen däremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det är kommunikation som utgör grunden och framgången för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inläsning på teorier om kommunikation besvarades nedanstående frågeställningar: Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, Personalcheferna och förvaltningscheferna?Hur påverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen påverkar kommunikationen?Går det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i så fall vilka?Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag?Vem upplevs ha ansvar för att information skall nå fram till den eller de som är tänkt? Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gällande information, svårighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser på varje enskild enhet och svårighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv..

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre Personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre Personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras. För att lyckas attrahera den yngre generationen behöver de dock vidta ytterligare åtgärder för att lansera sin strategiska plan och börja det egentliga arbetet med employer branding om de vill bli en attraktiv arbetsgivare för den yngre generationen..

 Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie beträffande Region Hallands förändrade förhållningssätt till arbetsmiljö och företagshälsovård i Region Halland med Avdelningen för arbetsmiljö i fokus. Vi fann det intressant att finna ut vilka möjligheter och vilka risker det fanns med detta förändrade förhållningssätt, samt vad fenomenet tillit hade för påverkan i förändringen. Syfte med studien var att utifrån respondenternas berättelser, skildra deras upplevelser beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård inom Region Halland. Det är utifrån respondenternas syn på arbetsmiljö i allmänhet och Avdelningen för arbetsmiljö i synnerhet tillsammans med teorier och de centrala begreppen strategi, ledarskap och tillit som vi har analyserat och tolkat respondenternas upplevelser och därmed skapat en förståelse. Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom primära källdokument, information från Region Hallands hemsida samt sju genomförda kvalitativa intervjuer med förvaltningschefer, Personalchefer och fackliga företrädare.

Alla delar i Ulrich och Brockbanks modell för HR- medarbetares roller ingår i relativt stor utsträckning i personalvetarens yrkesroll. Vanligast är rollen som strategisk partner och rollen som funktionsexpert. Att en stor del av respondenterna innehar majoriteten av Ulrich och Brockbanks roller visar även att yrkesrollen för en stor del av respondenterna är komplex. När det gäller det strategiska personalarbetets betydelse för yrkesrollen tenderar Personalchefer att inneha en strategisk position, sett som del i ledningsgrupp. Strategiska arbetsuppgifter och roller har en stor del i yrkesrollen för samtliga personalvetare.

Problemformulering: Hur påverkas och anpassas bankernas belöningsstrategi till deutmaningar och svårigheter som uppstår i samband med enlågkonjunktur, och vilka effekter har bankernasbelöningsstrategi på medarbetarnas motivation och prestation?Teoretisk referensram: Studiens teoriavsnitt innehåller teorier inom områdena; Ledning, Strategi och Personal. Kapitlet inleds med teorierinom Human resource management (HRM), vilket kandefinieras som ett strategiskt synsätt för att hanteraarbetsrelationer, inom vilket belöningssystemen spelar en roll.Vidare behandlar vi teorier kring motivation och olikamotivationsfaktorer, ledarskap i en kris och internkommunikation och knyter an dessa till den insamladeempirin.Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med kvantitativainslag, vilket beror på att vi i denna undersökning valt attinkludera både ledning och medarbetarnas uppfattning ombelöningssystemet och dess effekter i en lågkonjunktur. Vi hargenomfört intervjuer med Personalchefer på tre olika banker i Umeå, vilka representerar ledarskapssidan. Dessa intervjuerkompletteras av enkäter till medarbetarna på de olikabankerna, vilka alltså representerar medarbetarsidan.Slutsatser: De slutsatser vi kunnat dra med hjälp av denna studie är att detinte är belöningarna och motivationsfaktorerna i sig som varitden avgörande faktorn för medarbetarnas motivation ochbankernas förmåga att hantera och ta sig genom krisen på ettbra sätt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar en människas privatliv efter det att hon/han tilldelats sin första chefsbefattning. Detta för att kunna analysera hur en människas privatliv påverkas, för att slutligen kunna analysera och förstå varför denna påverkan sker. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa forskningstrategin med fallstudien som undersökningsdesign. Arbetet har varit av iterativ karaktär då vi använt oss av det abduktiva synsättet. Semi-strukturerade personliga intervjuer gjordes med sammanlagt tretton personer.

Runt om i vårt land skickas Personalchefer, mellanchefer m.fl. från olika företag på chefsutbildningar för att förhoppningsvis utveckla sig själva och bli bättre ledare och chefer. Det beräknades att företagen spenderade 1,5 miljarder kronor på att utbilda och utveckla sina chefer under 2007. Efter att ha sökt på ordet ?chefsutbildningar? på nätet så kan vi se att det finns ett otroligt brett register med företag som erbjuder olika former av ledarskapsutbildningar.