Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur elever i Australien tänker kring begreppethållbar utveckling med tanke på landets känsliga och unika ekosystem, klimatrelaterade problemsamt långa transportavstånd. Som metod använde vi oss av samtalsintervjuer ochdirektobservationer och utförde dessa på de skolor och utbildningscentrum vi besökte. Vi valdeframförallt att intervjua elever, men även pedagoger för att förhoppningsvis få en mer nyansrikbild och förståelse för elevernas sätt att svara. Med denna uppsats fick vi uppfattningen att fleraelever faktiskt har en nära relation samt en vidsyn och förståelse för begreppet hållbarutvecklings många sidor. Många elever kan också se samband mellan orsak, konsekvenser ochåtgärder för de miljöproblem som finns i Australien.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personalens konflikthantering ser ut på två behandlingsinstitutioner för ungdomar i Västra Götalands län. Vi har utgått från följande frågeställningar:Hur hanterar personalen konflikter på institutionerna?Hur upplever ungdomarna på institutionerna personalens konflikthantering?Hur upplever ungdomar och personal de konflikter som uppstår på institutionerna?Studien belyser vilka erfarenheter personal och ungdomar har kring konflikthantering och konflikter som uppstår vid institutionerna. Undersökningen bygger på åtta stycken kvalitativa intervjuer, fyra stycken med personal och fyra stycken med ungdomar. För att tolka det insamlade materialet har detta analyserats med hjälp av inlärningsteori.

Denna uppsats behandlar hur företag motiverar sina anställda för att öka lojaliteten. Vi har valt att studera detta utifrån ett ledningsperspektiv. Vi har undersökt två tjänsteföretag eftersom det är extra viktigt att de anställda är motiverade i kunskapsintensiva företag. Vi har gjort en fallstudie och intervjuat VD:n på JOB Media & Reklambyrå AB och avdelningschefen på KPMG i Luleå. I vår undersökning har vi kommit fram till att motivationsteorierna vi behandlat tillämpas i stor utsträckning i de företag vi undersökt.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp.

Globalisering är ett ord på allas läppar och i globaliseringens spår följer ett behov av globala ledare. En global ledare är en person som behärskar förmågan att hantera personal av olika nationaliteter, kulturer och team som befinner sig i olika världsdelar.Sony Ericsson, ett "joint venture" företag i mobiltelefonbranschen, tog kontakt med pedagogiska institutionen på Lunds Universitet för att få utomståendes syn på globalt ledarskap. Inom detta område har vi valt att fokusera på "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frågor och hur detta kan leda till organisatoriskt lärande.Vår undersökning har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av ledare på olika nivåer som alla har konfronterats med utmaningen att leda team i en global organisation.Alla har svårt för att finna den gemensamma värderingen för vad som krävs av globala ledare inom Sony Ericsson. De saknar ett verktyg för "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frågor. Även HR avdelningen vill ha gemensamma värderingar när det gäller vad som krävs av globala ledare.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare..

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal på två förskolor, där man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser på användningen av TAKK i arbetet med barn i åldrarna ett till fem år. Våra frågeställningar är om personalen anser att användning av TAKK gynnar barnens språkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. Vårt resultat visar att våra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i språk och samspel. De barn som är i behov av det stöd som tillämpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen på grund av att alla barn i barngruppen är med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. Vår slutsats visar på att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..

I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten..

Hållbar utveckling handlar om att ha en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Kommuner ses som nyckelaktörer i arbetet för en mer hållbar utveckling och har på senaste tiden fått en allt större roll. Karlstad kommun har tre hållbarhetsstrategier, däribland miljö- och klimatstrategin som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. I miljö- och klimatstrategin finns interna miljömål som är till för kommunens medarbetare. Studien söker att ta reda på medarbetarnas kunskap och förståelse för de interna miljömålen och hur de skall kunna bidra till att uppfylla dessa.