Den här uppsatsen handlar om skolans kris och katastrofberedskap. Undersökningen består i att ta reda på om skolan och lärare är redo att möta elever i en traumatisk kris och om skolan tagit till sig Skolverkets (2000) uppmaningar hur man kan förbereda sig inför en traumatisk kris. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolpersonal har undersökningen genomförts. Resultatet visar att lärarnas relationer till eleverna är viktiga i krishanteringsarbetet samt föräldrarnas och rektorns roll. Lärarna behöver stöd för att kunna vara tillhands för de elever som behöver stöd.

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år.

En undersökning att motivera säljare och administrativ personal i en misslyckad fas i en förändringsprocess..

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

Ett återkommande problem är att IT-verksamheten fungerar som en stat i staten: att IT-verksamheten inte är i enhetlighet med affärsverksamheten som den ska stödja. Det finns forskningsområden där teorier utvecklats för att kunna hantera detta problem och jag har titta på Alignment och IT-management. Istället för att kalla det Alignment har jag valt att kalla detta för länkning: att man ska länka samman IT-verksamhet med affärsverksamhet så att de går i samma riktning. Jag har förstått att det mest grundläggande, när det handlar om länkning, är att via strategier försöka få IT-verksamheten att harmonisera med affärsverksamheten. Men strategier är artefakter och det är IT-personal som utför arbetet som ska stödja affärsverksamheten.

The main focus of the essay is to investigate if bugging can be justified from two ethics perspectives, the teleological and the deontology. I?ve chosen to emanate from two specific values which I believe is especially relevant to the ethical problems of bugging, efficiency in fighting crime and the personal integrity. To be able to illustrate this conflict between different values did I do an analysis of an official report which had the task to explore if Sweden should introduce bugging as a new means of compulsion. The official report's statement was that the police should have modern instrument to fighting crimes efficient, including bugging.My examination of the report showed that they used several arguments derived from both the efficiency in fighting crime perspective and the personal integrity perspective.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? ? Hur används specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Under kursen SKK (Språk, kultur och kommunikation vid Umeå Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrån en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utländska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhället som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan är många. Kulturella skillnader såsom religion och levnadssätt kan bidra till segregation men även de bristfälliga kunskaperna i det svenska språket hos vissa elever med utländsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

I denna rapport undersöker vi om en personal shopper tjänst är bra att införa i en modekedja med en bred målgrupp inom lågprissegmentet. Vi samarbetar med Gina Tricots huvudkontor där vi ska utveckla tjänsten tillsammans med Fredrik Appelqvist, retail ansvarig på Gina Tricot. I rapporten tar vi reda på om målgruppen är intresserad av tjänsten och hur de i så fall vill att den ska vara utformad. Detta för att se om det är ett strategiskt val för modekedjan Gina Tricot att starta upp en personal shopper tjänst ute i butik.I detta arbete har vi tillämpat några modeller för att undersöka på vilket sätt kunderna tar sina köpbeslut. Modellerna används för att se vart personal shoppern kan komma in och påverka kundens köpbeslut, för att kunden ska bli nöjd och sprida en positivitet om företaget.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom detaljhandeln på taktisk nivå kan arbetaför att mäta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer på taktisk nivå hosStadium, Bilia Väst, Affärsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo..

I det här arbetet är syftet att lära mer om lärares strategier för att hantera elever som utmanar skolan. Både förebyggande arbete och kortsiktiga tillvägagångssätt som olika lärare arbetar med kommer att utforskas. I arbetet finns även syftet att undersöka hur man som lärare kan få hjälp och stöd av skolan som organisation vid problem som uppstår med elever som utmanar skolan.Arbetet innehåller en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med lärare. Sex lärare i som arbetar i åren 7-9 har deltagit i studien. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval.I studien har jag sett en uppdelning av lärarnas handlande i förebyggande strategier och spontana handlingar.

Private religion is a faith that isn?t practiced in an organised religious community. Many people do not want to accept a religious concept that is already defined. To choose a conception of faith based upon personal preferences fits some modern man better. The purpose of this thesis is to examine if it?s possible to create a personal religion and how such a process looks.

Purpose/Aim: To describe likenesses and differences between the personal identity of the common Kalmar nation member and the collective identity of the organization Kalmar nation as described by said members.Material/Method: Collecting data through a quantitative survey, where the members answer questions about themselves and Kalmar nation, and subsequent analysis of said data by means of theories about personal, collective, and brand identity.Main results: After analyzing the data from the survey I conclude that there exists both likenesses and differences between the organization and its members. Some likenesses are more pronounced than others, and the same can be said for the differences. However, within the three areas of study (specific identity traits, politics and music) politics and music showed more similarity between the members and the nation than the specific identity traits did. The most interesting aspect of the analysis show that the members have quite a common view of the organization despite their own widely different descriptions of themselves..

Hans Olof Alsén, born 16 august 1926, is a Swedish Social Democrat politician who served as the County Governor of Uppsala from 1986 to 1992. During the 1960s, -70s and -80s he had several political commissions including Member of Parliament and government Undersecretary. In addition he had numerous Board of Directors assignments in different business corporations as well as in non commercial associations both prior to, during and after the County Governor period.This paper describes the organizing and cataloguing of Hans Alsén's personal archives. The documents at hand were deposited at the regional state archives (Landsarkivet) in Uppsala in 2008 and 2009 by Alsén himself. The documents almost exclusively cover the County Governor years 1986-1992.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.