Det här arbetet undersöker lärares och skollednings syn på 1:1 på en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebär att varje elev på skolan får tillgång till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur skolan har påverkats av 1:1. Arbetet är gjort genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolledning på skolan. Förutom det har jag använt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frågeställningarna. Det som har framkommit genom arbetets gång är att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvändning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgångsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 är att eleverna tappar fokus när de får tillgång till en dator.

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök..

Dagens samhälle ställer höga krav på flexibilitet och därför är personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgångar i arbetskraftsbehov på ett smidigt sätt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen är ännu inte riktigt accepterad av samhället och därför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, på företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med åtta intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra är att synen på inhyrningsföretag överlag är positiv bland intressenterna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetschefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmåga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som är chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har även analyserats utifrån tidigare forskning.

Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev? och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden. Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Syfte: Att undersöka vilka framgångsfaktorer som företagsledningar i konsultföretag använder för att få sin personal motiverade. Metod: Jag har valt en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Min intervjuform är semistrukturerad med öppna frågor. Resultat och slutsats: Ledningen i företagen som ingick i studien har använt sig av en ekonomisk motivationsfaktor i kombination med flera icke ekonomiska motivationsfaktorer för att motivera personalen. Denna kombination av motivationsfaktorer kan ses som framgångsfaktorer i företagen. Förslag till fortsatt forskning: Samma typ av studie men istället en undersökning av en annan bransch, en annan storlek på företagen, eller ett annat geografiskt område t.ex. i en större stad. Ett annat förslag är att intervjua personalen istället för den personanalansvarige.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på:· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig· Om de marknadsför sig enligt teorin· Om det finns några alternativ till marknadsföringen· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden.

Personal branding is a common phenomenon within the Swedish business world, although less applied on the competitive and fast paced music industry. In order to strengthen Swedish artists' personal brands and to ensure congruence between the artists' presented identities and the target audiences' perceived images, we have developed a model, containing of seven essential factors. The seven dimensions authenticity, credibility, certainty, openness, availability, awareness and timeliness help improve strength when communicating brand identity, as well as minimizing potential discrepancy between identity and image. This report examines the brand strategies within the Swedish music industry through a case study of Sweden's largest pop star, Eric Saade, where Team Saade's communicated identity is compared to the targets audience's perceived image of Saade. Overall, Saade's personal brand has a high level of congruence, except from the clarity dimension, where his words are considered differing from his actions.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden. Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Med mitt examensarbete vill jag försöka konkretisera ämnet teknik i skolsammanhang så att eleverna får upp ögonen för vad som är teknik runt omkring oss i vardagen. Jag vill öka förståelsen för teknik. Jag har använt mig av ett projekt som genomfördes läsåret 2011 och som fortgick under läsåret. Det bör nämnas att skolan ansökte om projektpengar och var delaktiga i ?Årets teknikutbildning 2011?.

The driving forces from the forest owners point-of-view was studied on a market where several buyers attend to procure round-wood. It was concluded that forest owners prefer personal contacts to other means of communication, but that it is essential that the initial contact is a personal letter on paper. Furthermore, although price is always important, long standing relations is asked for. The buying companies need skillful experienced buyers that can provide more than just quick closures of deals..

Arbetets titel är Dans i skolan ? en danslärares och sex grundskollärares syn på och tankar om dans i skolan, och författare är Emma Kayser. Problemområdet är dans i skolan, vilket är ett område som är förhållandevis främmande för många. Frågan jag har arbetat utifrån är: Vad har en danslärare respektive sex grundskollärare för syn på och tankar om dans i skolan? Syftet med att göra undersökningen har varit att jag i framtiden har planer på att starta ett projekt med dans i skolan.

Studien syftar till att undersöka hur ett företag verksamt i bemanningsbranschen arbetar medstrategi. Då uthyrning av personal är en polariserad fråga med många skeptiker syftar studienäven till att undersöka hur ett företag i en ifrågasatt bransch legitimerar sig gentemot kunderoch konkurrenter. Genom en induktiv forskningsmetod har en fallstudie med intervju somhuvudsaklig metod genomförts. Fallstudien består utav en tjänstekoncern som främst verkarinom bemanningsbranschen. För att besvara studiens frågeställning appliceras teorier frånsåväl den strategiteoretiska skolan som den nyinstitutionella på det empiriska materialet..

Social competence is an effective weapon at all costs on today?s market. In many job ads we can see the words to be socially competent. In our report we have studied the subject?s social competence, relations, relationship marketing and personal networks and looked to the connection these subjects have to one another.