The aim of this thesis is to describe how service companies through adjustment of the customer?s zone of tolerance can influence customer?s perception of the service during the processes of service delivery and create customer satisfaction. The method used was case study approach utilizing personal interviews, which were conducted at two service companies. The study showed that the aspects of the service that have greatest importance for the customer?s assessment of the service and customer satisfaction among others are personal treatment and that personel behave in the way that makes the customer feel itself taken good care of and unique.

The purpose of this Bachelor Thesis is to examine what happens when the solitary reading experience becomes a social activity. The study is based on semi-structured interviews with three women belonging to the same reading group. I have used Sten Furhammar?s reading dimensions and categories to explain their reading experience, and Jenny Hartley, Elizabeth Long and Immi Lundin to explain the function that the reading group has for them, and the relationship between reading experiences in a book-discussion.My result shows that they started the reading group because they lacked an opportunity to discuss their readings with people that had the same interest in books. They do all have different ways to read, which is displayed by Furhammar?s categories personal and impersonal reading for experience.

This report is the result of a sub-project of a larger project to create a platform formathematical education. The sub-project focuses on authentication with associ-ated security, where security is emphasized. The project environment is Java EE 6where GlassFish 4.0 acts as the server. The project has been divided into threeparts; password encryption, Java EE authentication and brute force attack. Thepassword encryption part focuses on examining different hash functions executionspeed, the result shows that none of the examined hash algorithms is suitable fordirect use.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Denna uppsats undersöker följande frågeställningar: Spelar personalens agerande en avgörande roll för huruvida kunden återkommer till spa-salongen? Hur bör företaget förhålla sig till endera utfall? Vi har valt att undersöka spa-industrin då vi finner lojalitetsproblematiken i denna kontext intressant då tjänstemötet omfattas av en hög interaktion och intimitet spa-personal och kund emellan. Uppsatsen baseras på ett induktivt angreppssätt då vi utgått ifrån vårt empiriska material och sedermera jämfört detta med teorin. Vi har använt oss av en kvalitativt präglad metod genom intervjuer med spa-besökare och spa-ansvariga. Vidare har vi utformat ett frågeformulär som riktats emot spa-besökare som kompletterar vår kvalitativa metod.

Syfte: Att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende som lagar maten på plats uppfattar kvaliteten på den mat som serveras samt huruvida det förekommer några skillnader i deras åsikter.Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Fyra äldre och fem personal, samtliga kvinnor, intervjuades på ett vårdboende i Uppsala. Dessa valdes ut med hjälp av kostombudet på vårdboendet, s.k. strategiskt urval.Resultat: Äldre och personal uppfattade maten som god, varierad och ofta förekommande. Valfrihet, hemlagad, traditionell mat och mat som varken är för stark eller salt är uppskattat av de äldre enligt både personal och de äldre.

Identity includes an individual´s self-image and the consciousness about their self. It is about being the same person despite changes in their life situation. The identity often get´s fragile because of the disease. Beacuse of the individual´s feeling of lost identity there may arise a conflict between the person and people in his or her surroundings. They may no longer see the sick person in the same way as they used to.

This study examines how Sweden?s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.  With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles. The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist.

I denna uppsats har vi undersökt ämnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser på detta område men även vilka faktorer de tycker är viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det är möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och på så sätt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta område är viktigt att studera därför att det är ett relativt nytt ämne/ begrepp. Då vi lever i ett mer individualistiskt samhälle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hårdnar på arbetsmarknaden tycker vi det är viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjälp i sökandet på det nya jobbet. Vi valde därför att studera Priens (1992) modell över anställningsförloppet för att få en bättre förståelse för rekryteringens olika delmoment men även för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand.

Syftet med den här magisteruppsatsen är att få en bild av hur skolledare och lärare ser på kommunikationsformen medarbetarsamtalet, kopplat till skolutveckling, i den svenska gymnasieskolan. Uppsatsen följer en fenomenologisk forskningsansats, i vilken en etnografisk modell med åtta kvalitativa intervjuer av tre skolledare och fem lärare på två gymnasieskolor setts som en fallstudie. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ metod och kritisk diskursanalys (CDA) och resultatet visar att skolledare och lärare talar om skolutveckling på disparata sätt i medarbetarsamtalet men också att förberedelser och feedback på medarbetarsamtalet skiljer sig åt och upplevelsen av medarbetarsamtalet är därför att det inte påverkar skolutvecklingen på de två gymnasieskolorna..

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Den här uppsatsen har syftet att redogöra för om inhyrning från bemanningsföretag inskränker företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Sedan legaliseringen av bemanningsbranschen i Sverige har den blivit väl etablerad. Idag består Arbetsgivar- och branschorganisationen bemanningsföretagen av cirka 500 medlemsföretag och sätter årligen 172 000 personer i arbete. Den omfattning som bemanningsbranschen idag har gör det angeläget att undersöka hur branschen påverkar arbetstagares anställningsskydd, framförallt hur rbetsgivare genom inhyrning av personal kringgår företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Det har visat sig ovanligt förekommande att arbetsgivare hyr in personal istället för att återanställa arbetstagare med företrädesrätt.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis på tre särskilda äldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrån ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrån personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper på äldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vårdbiträde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrågor för alla äldreboenden. Metoden som användes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krävde ett speciellt bemötande som var tidskrävande.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen..

Sammanfattning ? "Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd och tillsvidareanställd personal"Datum: 2014-06-11Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS,Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Gabriel Cakisi Abizer Kapasi Erik Wallén 880804 891201 870615Titel: Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda.Handledare: Kerstin NilssonNyckelord: Arbetsmotivation, tillfälligt anställda, inhyrd personal, motivationsstrategierForskningsfrågor: 1: Finns det skillnader mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda i deras värdering av arbetsmotivationsfaktorer och företagets arbetsmotivationsstrategier? Om ja, hur skiljer de sig åt?2: Hur skulle företagets arbetsmotivationsstrategier kunna anpassas efter eventuella likheter eller skillnader?Syfte: Syftet med studien var att jämföra och identifiera skillnader i vad inhyrd och tillsvidareanställd personal upplever som arbetsmotivation inom tre kontors- & administrationsavdelningar samt en IT-avdelning på ett stort svenskt teknikföretag, samt att undersöka företagets motivationsstrategier och hur strategierna skulle kunna anpassas efter eventuella skillnader.Metod: Studien använde sig av en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju. Enkätden delades in i två delar där del A undersökte motivationsfaktorer och del B undersökte motivationsstrategier. Den kvalitativa intervjun var semistrukturerad och undersökte vilka motivationsstrategier företaget använde som sedan låg till grund för enkätdel B.Slutsats: Resultatet visade på att inhyrd och tillsvidareanställd personal skiljer sig i sin värdering av motivationsstrategier och motivationsfaktorer. För arbetsmotivationsfaktorer så var skillnaderna: 1) tillsvidareanställda värderar personlig utveckling högre, 2) inhyrda värderar att arbetsinsatsen leder till goda resultat högre, och 3) tillsvidareanställda värderar en trygg anställning högre.