Syftet med uppsatsen är att undersöka vad ungdomar upplever att de lär sig i scouterna om natur och miljö samt hur denna kunskap omsätts till handling. Utifrån tre fokusgrupper med scoutkårer i Skåne lyfter vi fram scouternas perspektiv och funderingar. Vår undersökning har visat att ungdomarna i scouterna inte upplever att de lär sig speciellt mycket om natur och miljö. Kunskapen de får inom natur och miljö är till stor del Allemansrätten, att inte skräpa ner och förstöra naturen samt olika arter. Ungdomarna anser inte att den kunskap de får omsätts till några konkreta handlingar för natur eller miljö, med undantag från att de värnar om naturen under vistelsen där.

I de flesta projekt som drivs, inte bara inom IT branschen, görs alltid en projektutvärdering avom projektet blivit lyckat, om man lyckats att hålla den finansiella budgeten, om tidsplanenhållit och om man faktiskt fått det system eller den produkt som man beställt och trott sig få.Sällan utvärderas själva projektmetoden och de mänskliga resurser som befinner sig iprojektet och som egentligen är viktigast för att hela projektet skall lyckas komma i hamn.Syftet med denna uppsats är att belysa projektmetodiken Scrum ur individens perspektiv.Frågeställningen jag i denna studie således fokuserat på är dels hur individen påverkas,motiveras och drivs av att tillhöra ett Scrumteam, dels hur denna processmetod kan relaterastill gruppdynamiken.Studiens empiriska material, utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fältstudie. För attfå en så bred spridning av respondenterna som möjligt valde jag att intervjua medarbetareifrån fyra helt olika företag, dock alla verksamma inom mjukvaruutveckling. Företagen skiljersig åt både med hänsyn till storlek och i hur länge de har använt sig av Scrum somprojektmetod. Fältstudien genomfördes vid ett av dessa fyra företag.Generellt var alla respondenter positiva till Scrum som projektmetodik. I princip allarespondenter upplevde att de fått större ansvar, blivit mer delaktiga i helheten samt blirbetrodda som de som vet mest.

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnits sedan år 2001 respektive år 1999. En undersökning som gjordes år 1997 i Sverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. Hur många som idag gått över till annan valuta och varför finns det ingen undersökning på och vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagens val av redovisningsvaluta. Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag på Stockholmsoch Köpenhamnbörsen med säte i respektive land. Institutionell teori ligger till grund för de hypoteser som bildas. Den informella påtryckningen är från intressenter vilka påverkar företagen på olika vis och olika mycket.

Vi tycker det är viktigt med ungdomar som är etiskt medvetna. Jenny Gren (2001) säger att utifrån våra värderingar sker våra handlingar och kunskap hjälper oss att lösa etiska dilemman. Stig Roland Rask (2000b) menar att Internet utmanar våra etiska värderingar samtidigt som det är ett utmärkt redskap i den etiska debatten. Mot denna bakgrund har vi genomfört vårt utvecklingsarbete i två niondeklasser under 6 lektioner. Vi har undersökt om det går att utveckla elevernas förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden samt på vilket sätt deras inställning till information på Internet påverkas genom arbete med Internets fakta- och åsiktsutbud.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka är de outtalade och underförstådda förväntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare på en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att åskådliggöra skyldigheter och förväntningar och vad sker när dessa inte uppfylls?Sex deltagare från sex olika organisationer intervjuades. För att få olika perspektiv på det psykologiska kontraktet intervjuades både arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstämmig uppfattning av vad som förväntas av dem och vad de förväntar sig att få i utbyte. Dessa förväntningar och skyldigheter diskuteras framförallt på utvecklings- eller medarbetarsamtal.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhållningssätt till läroplanen. Avsikten är att studera hur läroplanen omsätts och på vilket sätt den blir synlig i olika vardagshändelser. Forskningsstrategin är kvalitativ och där har vi använt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att ställas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick från läroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv när de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd.

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

I detta arbete har jag studerat rörelsens betydelse för inlärning, vilket har visat sig vara av stor vikt. Jag har dessutom studerat språk och inlärning och ur detta material framkommer att det finns mycket som spelar in vid språkinlärning, såsom motivation, ålder och härkomst. Dessa två huvudämnen, rörelse och språk, ligger till grund för min avslutande del i examensarbetet, där dessa bildar en kombination för andraspråksinlärning. Jag har funnit en metod för andraspråksinlärning som utgår från rörelseövningar. Denna metod heter TPR (Total Physical Response) och har arbetats fram av den amerikanska professorn James J Asher.

Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Syftet med vår uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning när de gick i grundskolan få ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras självbild påverkats. Vi utgick från följande frågeställningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin självbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande ålder, sysselsättning, civilstånd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jämfördes sedan med tidigare forskning på området för att se om resultaten låg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom få åtgärder från skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna själva fått finna sätt att stå ut med mobbningen och att få ett stopp på den.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar.

IntroduktionAntalet äldre i samhället ökar och därmed också antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krävande beteenden som kan vara svåra att bemöta för dem som vårdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvårdnad av personer med krävande beteende vid demenssjukdom utifrån Jean Watsons karativa omvårdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet omvårdnad.ResultatAtt vårda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekräfta patientens handlingar. Vårdarna hade behov av att förstå patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krävande beteendet. Att bygga upp en nära och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vårdare var effektiv var också viktiga faktorer för en god omvårdnad.DiskussionVårdprocessen, vårdarnas möjlighet att tolka krävande beteende och omvårdnadshandledning var viktiga redskap för att vårda personer med demens och krävande beteende. Detta sätt att arbeta på behöver läras ut och belysas för att stötta de vårdare som arbetar med patientgruppen..