Denna uppsats behandlar ämnet lärande i organisationer med avseende på små organisationer.Vårt syfte är: att bidra med en ökad förståelse för hur lärandet påverkas av den interna kommunikationen i små organisationer. Den här förståelsen hoppas vi kan inspirera såväl praktiker som forskare, till att uppmärksamma den interna kommunikationens betydelse för lärandet inom små organisationer.Studien består av två fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras främst av deras storlek, samt att de båda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen är deduktiv och utgår från ett ramverk som baseras på forskning inom lärande i organisationer.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhällets diskurser på spåren.

Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning.

Digitalt textiltryck ger mig möjlighet att skapa textilier av hög kvalitet i små upplagor utan begränsningar vad gäller rapportstorlek och färgantal. Jag kan producera hållbara och praktiska textilier med en handgjord känsla. Dessa egenskaper ger tekniken intressanta möjligheter som en överbryggare mellan design och textil konst/konsthantverk. Det ger också stora möjligheter att anpassa formgivningen efter en specifik möbel eller miljö. Detta vill jag utnyttja i mitt arbete.

Sjukhus kan upplevas som generellt tråkiga och intetsägande, oftast med vita väggar ochfärglös inredning. För att skapa balans i tillvaron och stärka välbefinnandet och den fysiskahälsan bör människan vara tillfreds med sin omgivning. Det är sjuksköterskans ansvar attskapa en trygg och harmonisk miljö i omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka omutformningen av vårdmiljön avseende hur färg, natur och utsikt, konst och design samt estetikkan påverka patientens välbefinnande. I studien användes Nightingale, Watson och Erikssonsomvårdnadsmodeller och läror inom antroposofin och Feng shui samt färgens betydelse somteoretisk referensram.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag.

Comparing your own work with art has been an obvious standpoint for landscape architects, especially during the midst of the 20th century. With this as background this essay intends to find out if there are any change to this condition visible today. This essay discusses the two notions of ?landscape architecture? and ?art? with the intention of describing what they mean. A connection to todays active landscape architects is given through an examinating part of the essay.

Vi hade en skissuppgift i bo?rjan av kandidatprojektet, da?r vi skulle fundera o?ver va?r passion till arkitekturen. Min passion kan vara minnet av en byggnad, ett rum, da?r jag ka?nt ett sug i magen. Jag inspireras av film, teater, foto och konst.

This is an art-remix project that focuses on a dream about art and music remixed and made within a context of nonviolence. The goal is to create temporary (and in the long term hopefully stabile) spaces of peace. It will be done within places where change needs to come, where it needs to be heard/seen/experienced. Weapon exports from Sweden are increasing even though there is research showing that nonviolent resistance in conflict is more effective. In this essay I discuss nonviolence and how I can implement that in my work to find a meaningful work for both me and my neighbours.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida begrepp som maskulint och feminint kan uppfattas i den nonfigurativa bilden. Med exempel ur den abstrakta expressionismen studeras detta utifrån genus och semiotisk teori. Även konstvärldens roll i producerandet av genus undersöks. En mindre enkätundersökning och bildanalys ingår i studien..

Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.

Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation.

Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas.Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. ? Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? ? Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice.Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet.