
Sökresultat:
535 Uppsatser om Pension Reform - Sida 15 av 36
Lissabonfördraget : Effektivare EU efter reformen?
Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag.
Varför vatten? : En studie om förekomsten av temat vatten i fyra verk skrivna av John Ajvide Lindqvist
Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv ? När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ?Vad gör du??, ?Vem är du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de är flera?? har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom.
Att vårda den inre hälsan. : Kan stödjande samtal vara ett nytt friskvårdsalternativ?
Arbetsmarknaden står inför ett generations- och paradigmskifte, när den äldre generationen går i pension och de yngre förväntas ta över. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan och sjukskrivningen främst bland de yngre och stress rapporteras vara den stora bakomliggande orsaken; känslan av otillräcklighet och svårighet att få balans i livspusslet. Undersökningar poängterar att förebyggande arbete och tidiga insatser gynnar såväl medarbetares hälsa och arbetsplatsens ekonomi. Studiens syfte är att undersöka om samtalsstöd som ett nytt subventionerat friskvårdsalternativ uppfattas positivt, i synnerhet av Generation Y (födda 1982-1999). Resultatet av enkätundersökningen, genomförd på ett kommunkontor med 76 deltagare visade att 60% skulle boka samtal idag om det erbjöds som ett friskvårdsalternativ.
En diabetikers val- En ekonomisk analys utifrån Grossmans teori om hälsoinvestering
Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framställning av försäkringsteorin.
Ett meningsfullt avslut - En kvalitativ studie om kunskapsutveckling vid pensionsavgångar
Svenskt arbetsliv står inför stora förändringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, är på väg ut ur arbetslivet och ska ersättas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata äldre medarbetares kunskap innan den lämnar organisationer. Det gäller att på bästa sätt överföra äldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhåller sig till den kunskap blivande pensionärer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgångar samt hur blivande pensionärer upplever övergången till pension.Tidigare forskning visar att få organisationer använder kunskapsöverföring från äldre till yngre medarbetare vid pensionsavgångar.
På spaning efter drivkrafter och rötter: En motivanalys av drivkrafter inom Sveriges Pensionärers Intresseparti samt om inspirationskällor vid partiets uppkomst
One aim of this thesis has been to trace the driving forces among active members of the Swedish Pensioners? Interest Party (SPI), but also to render how party values and ideas are connected to the concepts of is-sue space, distrust, and New Party Politics (mainly populism). Since there are several pensioners? parties in other countries, my second aim has been to investigate whether the party is a result of a diffusion proc-ess of copying a successful equivalent party; in other words to find out whether a master frame has inspired the forming of a Swedish pension-ers? party. Through interviews and document analysis, I have found seven issue dimensions explaining the motives behind my respondents? engagement in the party.
Det ansiktslösa ägandet, en pådrivare av utdelningar?: En studie i hur det institutionella ägandet påverkar svenska börsbolags aktieutdelningar
This paper investigates the relationship between dividends and institutional and foreign ownership in Swedish firms. We use a dataset which covers the Swedish stock market over the period 1999-2009. The institutional ownership is defined as mutual funds, pension funds and insurance companies and these are analysed separately. The study confirms the expected positive relationship between the level of institutional investors in a firm and the size of dividends. We also confirm? the expected negative relationship between foreign investors and the size of dividends paid by Swedish firms.
En studie om attityder till arbetet och generationsväxlingen utifrån ett HR-perspektiv
Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till arbetet och om dessa kan kopplas till generationstillhörighet. Vi utgår ifrån de personalansvarigas perspektiv där vi ser till om de upplever några skillnader i attityder. Dessutom undersöker vi pensionsavgångarna, hur dessa hanteras och om de upplevs som ett problem. Upplever HR personalen att det finns skillnader i attityder till arbetet och är dessa i så fall bundna till generationstillhörigheten?Upplevs pensionsavgångarna som ett problem, och hur hanteras de i så fall?Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex personer från olika branscher, som arbetar med rekrytering på respektive arbetsplats. Vi har använt oss av ett strategiskt urval.Frågeställningarna har besvarats med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier.Vi har kommit fram till att kopplingen mellan generationstillhörighet och olika attityder känns igen av samtliga respondenter men att det dock är få som upplever sig se någon större skillnad på sin arbetsplats.
Kvinnors karriärvägar : En kvalitativ studie om kvinnors vägar till chefspositioner
Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.
Varför IV? : ett fritt gymnasieval eller en följd av grundskolans brister?
Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.
Skiftesstrukturen i Dalarna : Från storskifte till om arrondering
The change of the Real property index map has met a lot of resistance in Dalarna.This is the reason that the parcel?s reform has not had the same impact in Dalarnaas in the rest of Sweden. In addition, even ?Laga skifte? (the reformation on propertystructure) was never effected in most areas of Dalarna. This has lead to thatDalarna has a unique property structure with many small and narrow parcels.Some argue, however, that the property structure has been the same for many centuries.The purpose of this thesis is therefore to study how the property structurelooked before ?storskifte? (the reformation on property structure) was done, howit was when äganderättsutredningen (the adjudication), in the 1970s, was accomplished,and finally how the structure looks when land consolidation has been implemented.For the template of the studies, seven different villages were chosen.The basis for the study was comprised of acts for each stage and each village.The study showed that change in property structure has occurred.
Samma rätt oavsett ålder? : En studie om åldersdiskrimineringsområdet i svensk rätt
The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means.
Äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering
Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.
Biblioteken på Tjörn ? Biblioteksverksamheten på Tjörn under två tidsperioder.
The aim of this thesis is to describe and analyse the development of libraries on Tjörn, an island on the Swedish west coast. I have divided the thesis in two parts, one in which I will describe the libraries development between the years 1873 to 1952 in the municipality of Stenkyrka and one in which I will describe the libraries development between the years 1976 and 1985 in the municipality of Tjörn. The study is mainly based on written materials and a theoretic model will also be used in which I apply three factors, society, the libraries economy and individual actors on the library activity. The libraries in Stenkyrka during the early period were dependent of public grant from the state for their survival and the libraries were undeveloped. The society around them was poor and hardly any money or assistants came from the municipality.
Alternativet till ett misslyckande? Stadsdelsorganisationen i Malmö. Idag och imorgon.
From a democratic point of view the existing organisation with municipality sections in the city of Malmö, Sweden will be examined. The matter of how an alternative organisation should be structured will also be discussed. Two incompatible models of democracy theories will be arranged: libertarian democracy and participation democracy. The intentions with the reform were primary to increase the civic participation. By applying those values that are used to characterize participation democracy it will be shown whether the local participation has actually increased.