Sök:

Sökresultat:

2192 Uppsatser om Peer observation - Sida 45 av 147

Fråga så får du veta: hur elevens fråga i grupp används på
gymnasieskolan

Studien undersöker om och i så fall hur elevens fråga i grupp används inom gymnasieskolan. Syftet var också att undersöka om det är så att lärare tror att elever låter bli att ställa frågor av rädsla för att verka dumma. Två metoder användes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfällen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lärare i vars klasser observationerna gjordes.

Shop until you drop : En studie i konsumentbeteende och julmarknadens betydelse

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

Yrkesrollerna i arbetslaget : Lärares och fritidspedagogers syn på hur det fungerar i arbetslaget

Syftet med denna studie är att få en tydligare bild av hur det är att arbeta i arbetslag med olika yrkesroller. Studien ger en översikt av lärares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning på området. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lärare, från tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte är någon större skillnad mellan lärares och fritidspedagogers yrkesroller i arbetslaget.

Handledning - som lärare i grundskolan vill ha det

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger.

Om Gud vill får jag stanna ? en studie av hur nyanlända asylsökande upplever det mottagande de fått i Sverige.

The purpose of this essay has been to investigate how newly arrived asylum seekers experience their first month in Sweden. The focus has been on the introduction week that is given within the first month of their arrival, although the study aims to treat the reception that is given in general. This is important because the refugees are in a sensitive state, leaving their country for different reasons, and coming to a new place wich they know nothing or little about. The questions at issue has been the following; * What are the refugees´ views of the information and the treatment they´ve been given during their first month in Sweden? * Which are the possible reasons for the refugees experiencing the reception the way they do? The methods I´ve used have been observation studies during the introduction week, plus interviews with participants of this introduction.

Individanpassad utbildning

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits..

Att förstå längden i längden - En undersökning om hur elever uppfattar den matematiska storheten längd

Med utgångspunkt från kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning är ett betydelsefullt område. Det är vår uppfattning att bristande förståelse inom detta område hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. Vår undersökning handlar om storheten längd och dess enheter. Vår målgrupp är elever i skolår 2 och 4. Vi har använt oss av enkätstudie med 8 frågor som behandlar förkunskaper, samt observation med längdrelaterade aktiviteter med 10 elever.

Infärgning av kärnämnen på yrkesförberedande program: för att
öka motivationen, förståelsen och intresset

Detta examensarbete behandlar undervisningsmetoden infärgning. Infärgning kan beskrivas som en metod att öka intresse, motivation och förståelse för kärnämnen på yrkesförberedande gymnasieprogram. Rent konkret består metoden i att man använder kunskaper och annat som anknyter till elevernas karaktärsämnen som en del av sin kärnämnesundervisning. Nödvändigheten av detta visar litteratur, skolverksutredning samt styrdokument på. Syftet är att undersöka huruvida infärgning av ämnet samhällskunskap i en klass på ett yrkesförberedande program kan leda till ökat intresse, motivation och förståelse för ämnet.

HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn : De anställdas upplevelser och emotionella påverkan av arbetet

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå.

Boucher och kvinnorna : En bildanalys om François Bouchers konst som ett symptom för sin samtid.

François Boucher kritiserades redan under sin levnadstid för att vara alltför lättsam och oseriös i sin konst, en uppfattning som alltjämt lever kvar än idag. Men all konst kan ses som en produkt av sin tid. Undersökningens syfte är att visa på hur samtidens syn på genus och sexualitet i förhållande till rådande politiska klimat speglas i François Bouchers konst. Observation används som datainsamlingsmetod och resultaten presenteras i form av Panofskys bildanalys på pre-ikonografisk och ikonografisk nivå. Detta diskuteras sedan på en ikonologisk nivå.

Kan emotionellt stöd, pedagogiskt stöd och klassrummets organisering predicera engagemang hos förskolebarn?

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet är mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd från läraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lärande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats är att ta reda på vilket av områdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes på 16 olika förskoleavdelningar fördelat på 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

Musik i förskolan : lärares upplevelser av möjligheter och hinder vid planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans pedagogiska verksamhet

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik.

Skolledares uppfattningar av speciallärares arbete

The essay treats how a process of implementation was executed and the teachers? relation to two curricula, Lpo94 and Lgr11, with two different grading systems, which have functioned as models for one and the same year. The purpose is to investigate the ways in which a change in curricula and syllabus affects teachers in their teaching and assessment practice in the subject of Swedish at secondary school. The investigation had a phenomenological approach and was executed by means of in-depth interviews, questionnaires and one observation. The results are based on a methodological triangulation with qualitative and quantitative data where visible similarities and differences are brought out.

Barns lek : En studie om barns initiativ till lek i förskolan

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Hitta ett rum

Hur lär man känna en plats? I mitt examensarbete har jag undersökt hur man genom en konstnärlig process kan närma sig en plats. Hur man kan studera sin egen närmiljö för att upptäcka något nytt i sin vardag. Hur man kan ta plats, ockupera och interagera med hus, inredning, människor och material. Flera platser har legat under observation, där HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk har varit en av dem.

<- Föregående sida 45 Nästa sida ->