En kvalitativ studie som ur Pedagogperspektiv belyser hur invandrarbarn via det viktiga modersmålet introduceras in i det svenska skolsystemet och det svenska språket. Detta sker via förskolepedagogik och förtydligas genom kulturaspekter där barnen själkritiskt medvetandegörs om fördomar, attityder och jargonger.Syftet har varit att belysa frågeställningarna ur ett Pedagogperspektiv..

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upptäcker, bemöter och arbetar medelever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien har gjorts på pedagoger i grundskolan åk. 1-9 i intervjuform enligt kvalitativ modell. Frågeställningarna som använts är knutna till strategier, Pedagogperspektiv samt lärandeformer gällande elever med läs- och skrivsvårigheter..

Detta är en kvalitativ studie som, ur ett Pedagogperspektiv, belyser döva elevers läs- och skrivinlärning.De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur lär sig döva barn att läsa och skriva? & Hur går man som pedagog till väga för att undervisa döva barn i läs- och skrivinlärning?Studiens litteraturgenomgång tar upp definitioner, döva och teckenspråkets historia samt läroplanernas och kursplanernas mål för de döva eleverna. I detta avsnitt finns också en genomgång av den befintliga litteraturen och forskningen som behandlar hur de döva eleverna lär sig läsa och skriva.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i svenska för döva berättar informanterna om hur de upplever att de lär sina döva elever att läsa och på så vis får studien sitt Pedagogperspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas tankar om hur undervisningen i svenska för döva går till ligger i stort sett i linje med den litteratur som finns inom området. Det finns ingen utarbetad metod för läs- och skrivundervisning för döva, men det handlar om att eleverna får lära sig läsa med hjälp av ordbilder. Svenska är som betydelselösa krumelurer för eleverna.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och Pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv på den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger vilka arbetar på en och samma förskola på en mindre ort i södra Sverige.

Studier visar att leken i förskolan har en stor betydelse för barnens utveckling. Pedagogens ansvar för barnens sociala samspel betonas i förskolans läroplan. Därför valde vi att genomföra vår studie med syftet att ta reda på och belysa pedagogers syn på den fria leken i förskolans verksamhet i relation till pedagogens ansvar. Studien avgränsades till synen på den egna rollen i barnens fria lek samt hur pedagogerna påverkar barnens fria lek och därmed deras utvecklingsmöjligheter ur ett Pedagogperspektiv. Vi har också haft som utgångspunkt att undersöka vilka konsekvenser verksamhetens organisation får för den fria leken och barnens utveckling enligt pedagogerna.Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med strukturerade gruppintervjuer samt öppna kvalitativa enkäter för att få fram pedagogers syn på den fria leken i förskolan i relation till pedagogens ansvar.

Rapporter kring vad skolan ska och bör göra för elever med inlärningssvårigheter finns det många av, hur skolan och pedagoger ska agera för att skolresultaten ska bli så bra som möjligt. Skolinspektionen (2011) har nyligen kommit ut med en kritisk rapport om hur elever negligeras stöd i undervisningen. Där beskrivs hur elever med läs- och skrivsvårigheter istället för stöd i undervisningen får en reducerad undervisning med färre lektioner. Men hur upplever elever med läs- och skrivsvårigheter sig själva i sin situation. Genom en ökad förståelse om hur elever upplever sin situation kan undervisningen bli än mer tillmötesgående och effektiv för elevernas skull.

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå.

Problemområdet vi har valt att undersöka och skriva om är vad förskollärare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av särskilt stöd samt hur de bemöter de här barnen. Vi har utgått ifrån ett Pedagogperspektiv när vi har skrivit den här uppsatsen. Anledningen till att vi valde just Pedagogperspektivet är att vi var nyfikna på hur pedagogerna ställde sig till det ovan nämnda fenomenet. Syftet med examensarbetet är att få ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Vi hoppas även kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ut i vårt yrkesliv..

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess på två förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgång och om det kan uppstå några etiska dilemman på grund av tystnadsplikten.Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att använda oss av litteraturstudier och enkäter med öppna frågor till pedagoger verksamma på en kommunal och en fristående förskola. Vårt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt är en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tänka på med vem och vad de pratade om samt att värna om barns och föräldrars integritet..

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett Pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett Pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning.Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning..

Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen.