Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger i förskolan hanterar barns konflikter samt undersöka huruvida barnen ges utrymme att själva lösa uppkomna konflikter. Problemformuleringar: Hur anser pedagoger att man kan arbeta i förskolan med barns konflikthantering? Anser pedagogerna att barnen själva bör och kan lösa sina konflikter? Litteraturgenomgång: Teorier som ligger till grund för arbetet är behovshierarkin, det sociokulturella perspektivet samt anknytningsteorin. Vidare tar vi stöd av konflikttriangeln för att synliggöra hur olika konflikter kan uppstå. Det gemensamma för ovan nämnda teorier är att de utgår ifrån människans inre drivkraft för att förstå sin omvärld och därigenom utvecklas som individer. Metod: Vi utförde individuella kvalitativa intervjuer med låg grad av strukturering för att ge de sex medverkande respondenten stor frihet att svara personligt och djupgående.

Syftet med min studie är att kartlägga hur man som lärare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett Pedagogperspektiv. Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre aktiva lärare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att främja individers motivation är komplex och att det inte finns några enkla lösningar på hur man skall gå tillväga.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med min studie är att kartlägga hur man som lärare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett Pedagogperspektiv. Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre aktiva lärare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att främja individers motivation är komplex och att det inte finns några enkla lösningar på hur man skall gå tillväga.

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete..

Det här arbetet syftar till att få en djupare kunskap om hur elever som har gått i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgång där och senare i reguljär klass. Den undersökningsmetod som användes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmål än svenska, ansåg vi att vi kunde få fylligare och mer detaljerade svar på våra frågeställningar genom intervjuer i jämförelse med att använda enkät. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljära skolor. Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lära sig svenska språket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var väldigt positiva men de ansåg att de fick ökade kunskaper i reguljär klass, jämfört med förberedande verksamheten.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger ser på motorik i förhållande till lärande samt ta reda på hur de arbetar kring detta. Vi kommer att utgå ifrån ett Pedagogperspektiv då det är deras syn på motorik och lärande vi önskar undersöka. Våra frågeställningar under arbetet kommer att vara: ? Hur ser pedagoger på motorik i förhållande till lärande? ? På vilket sätt ger pedagogerna eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller få tid till rörelse i klassrummet? ? Hur uppfattar pedagogerna att motorisk träning påverkar lärandet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på en skola i en medelstor stad i Skåne. Fem av pedagogerna valdes ut med hjälp av snöbollsmetoden utifrån kontakt med de två första via mejl.

Syftet med vår uppsats är att studera hur pedagoger tänker kring elevers självtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus på att studera pedagogers syn på vikten av en god självtillit, hur arbetet med att stärka den går till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad några forskare och författare tidigare belyst inom ämnesområdet. Vi har behandlat ämnet utifrån ett individuellt-, grupp- och Pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vår empiriska studie är kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat åtta pedagoger verksamma i grundskolans år 1-3.Utifrån empirin har vi kommit fram till att självtilliten är av stor viktför såväl välmåendet som kunskapsinhämtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex fråga där metoder för att arbeta med att stärka elevers självtillit skiljer sig åt, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhållningssätt är av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..

Bakgrund: Detta arbete handlar om lek och lärande i förskolan utifrån pedagogernas perspektiv. Inom förskolan diskuteras ofta lekens betydelse, den kunskap personalen har med sig från lärarutbildningen kanske inte alltid kommer till användning i det dagliga arbetet. Hur ser pedagogerna egentligen på lekens betydelse i lärandet? Syfte: Syftet är att beskriva hur pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Vad är det som pedagogerna tycker är så utvecklande i leken och hur tänker de kring sin egen roll i den.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på olika förskolor funderar kring barnens känsloutveckling. För att få kännedom om detta används kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Materialet bygger på fyra intervjuer med förskollärare med inledande observationer av deras arbetssätt på avdelningen. Undersökningen visar att pedagogerna uppfattar att barns känsloutveckling är en viktig process. Förskollärarna är överens om att vuxnas känslomässiga samspel med barn och en trygg och lärorik miljö på förskolan spelar en stor roll i den här processen. Pedagogerna anser också att känsloutveckling hos barn leder till utveckling av empati, medkänsla och inlevelse samt förebyggande av aggressivitet.

Syftet med studien är att ur pedagogers perspektiv undersöka vilka faktorer som lärarna anser är centrala för att arbetet med Grön Flagg ska leva vidare i skolverksamheten. Studien är en fallstudie av kvalitativ art, där intervjuer, observationer och dokumentanalys har kombinerats. Studien har utförts på två olika skolor. Resultatet av studien visade att det fanns fyra olika faktorer; pedagogernas miljöintresse, skolornas närmiljö, drivande person samt arbetssätt, som pedagogerna ansåg vara viktiga för att driva Grön Flaggprojektet vidare på skolorna. Våra slutsatser är att det är pedagogernas miljöintresse som legat till grund för starten av Grön Flagg och att skolans närmiljö påverkat pedagogernas syn på att förmedla miljömedvetenhet till eleverna.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med användandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med målet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gäller effekterna av att använda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett Pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebär att forskaren undersöker människors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använt eller använder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att använda taktil massage kan härröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med användandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att användandet av taktil massage medför att pedagogen som väljer metoden taktil massage ställs inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebär att pedagogen måste välja mellan vad som väger tyngst, ett värdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

Vi som skrivit examensarbetet heter Emy Cederblad och Anna Eriksson. Titeln är: Lek ur ett pedagogiskt perspektiv ? utifrån en diskursanalytisk studie. Vi har valt att undersöka hur pedagoger tänker och arbetar kring lek. Syftet är att få syn på om de är präglade av idéer, tankar och riktlinjer som finns i bl.a.

Jag har valt att fördjupa mig i den nya läroplanen för förskolan, (Lpfö98 reviderad 2010). Här kommer jag att belysa inflytande och delaktighet ur ett föräldraperspektiv samt ur ett Pedagogperspektiv. Detta genom att göra kvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om hur mycket och vad föräldrarna vet om läroplanen för förskolan. Jag anser att detta är en viktig aspekt då vårdnadshavare enligt läroplanen ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka denna. För mig som blivande pedagog är det då viktigt att först ta reda vilken information föräldrar fått kring den nya läroplanen som började gälla 1 juli 2011 samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar för att etablera en föräldrasamverkan.