Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Olika sätt att lära - en utmaning i det pedagogiska uppdraget, av Birgitta Sundström och Caroline Wahlström, är en kvalitativ och beskrivande undersökning av sju lärares åsikter om sin yrkesroll då de tillämpar teorier om lärstilar i sitt arbete. Undersökningens fokus är riktat mot lärarperspektivet då vi saknar detta i de tidigare examensarbeten vi tagit del av. Insamling av datamaterial till vår undersökning har bestått av litteraturstudier samt genomförande av intervjuer med sju lärare som aktivt arbetar med lärstilar som ett redskap i sin undervisning. Av dessa är fem lärare verksamma inom grundskolan, från år tre till år nio, och två är lärare inom gymnasieskolan och KomVux. Vi har också dokumenterat klassrumsmiljöer samt konkret material som används i undervisningen med lärstilar. Syftet med vår undersökning var att söka efter mönster och variationer i de intervjuade lärarnas åsikter om tillämpning av teorier om lärstilar som ett pedagogiskt redskap.

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

It seems like Swedish municipalities are dominated by beliefs that all citizen participation is good for the development of local democracy. A critic of this certainty is rising among Swedish scholars of political science. However, a critic with an ambition of such generalization is harsh. Different democratic projects contents different qualities and thereby diverse problems in the democratic process. If these democratic problems within the process can be recognized, a deeper understanding can be found and in the prolongation a strengthening of the democracy.This essay examines the democratic process of Lomma municipality's democratic project of citizen participation.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2011.

This study investigates the potential of a rhetorical theory of knowledge to expand beyond its own domain and into political theory, specifically theories of deliberative democracy. Despite the increasing interest in communication in democratic theory in the last decades, the majority of theorists have not turned their interest towards rhetorical science. On the contrary, theorists often regard rhetoric as dangerous and incompatible with the deliberative ideal of reason. The aim of this study is therefore to defend rhetorical science by investigating how the rhetorical theory of knowledge ? as it is presented by Chaïm Perelman and Oldbrecht Tyteca, and further developed by Mats Rosengren and Maria Wolrath Söderberg ? can contribute to the understanding of deliberative democracy.

Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i matematik inom grundskolan. Vi har undersökt hur en ämnesintegration kan se ut och vilka konsekvenser den kan ge. Datainsamlingen genomfördes utifrån intervjuer som var av halvstrukturerad form. Undersökningen genomfördes på en skola som använder sig av ämnesintegration som ett kontinuerligt inslag i matematikundervisningen. Samarbetet leds av en matematiklärare och en danslärare, även rektorn på skolan utgör en del av samarbetet.

The purpose of this thesis is to look into the knowledge city concept and the preferences and requirements of companies on such a city. Furthermore, suggestions of ideal conditions in a knowledge city are proposed. The thesis has been conducted through a qualitative approach where a deductive procedure has been implemented. In order to examine knowledge cities, Barcelona has sketchily been looked at as an early example of a knowledge city, whereas a more exhaustive observation of Copenhagen was conducted. Since the concept of knowledge cities is a rather new phenomenon, models from several disciplines constitute the theoretical framework.

I denna uppsats är utgångspunkten att affärsförhandlingar blir allt viktigare som ett område för yrkeskunnande, kompetens och lärande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv på området.Syftet med uppsatsen är att undersöka området affärsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsområde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affärer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affärsförhandlingar på sina respektive områden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jämförts och analyserats med hjälp av ett antal i bruk varande teorier och modeller på det pedagogiska området.Studien visar att affärsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process där det ofta saknas en gräns mellan försäljning och förhandling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser på sina egna kroppar och hur dessa flickor serpå de normer som förmedlas om hur man ?ska? se ut. Samt hur detta märks i det vardagliga livet. Studienbygger på 6 intervjuer med flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på en högstadieskola i Umeå.Materialet har analyserats med kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgår från ärgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda lärplattan i förskolan samt skapa en förståelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollärarnas användning av lärplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lärplattan används på två huvudsakliga sätt i verksamheterna, det ena sättet är för dokumentation och där upplevs lärplattan vara lätt att använda och tidssparande. Det andra sättet är som ett inlärningsverktyg för det direkta lärandet såsom språk- och matematik, men även det indirekta lärandet i form av olika sociala förmågor. De hinder som framkommit är bland annat tidsbrist att lära sig använda lärplattan på ett pedagogiskt sätt, men också en osäkerhet om hur den ska användas på ett pedagogiskt sätt.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen.

Syftet med studien var att belysa barnboken som ett pedagogiskt redskap i ett jämlikhetsarbete på en förskola. Inför studien läste vi in oss på tidigare forskning kring barnböcker i förskolan samt studier kring förskolors jämställdhetsarbete, som är en del av ett jämlikhetsarbete. För att uppnå syftet lästes tre olika barnböcker för en grupp femåriga barn, barnen intervjuades sedan både enskilt och i grupp kring barnböckerna och de teman de tog upp. Vi fann att barnen fångades av barnböckerna och gärna ville skapa sig förståelse kring både bokens handling och dess karaktärer, vilket ledde till samtal mellan barn och barn, men även mellan barn och pedagog. En slutsats från studien visar att barnen ofta relaterade barnböckerna till sina egna erfarenheter.

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.