Att lära sig lösa matematiska problem kan ta lång tid för en del elever, men det är en förmåga som eleverna ska utveckla enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan därför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lärare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning är för dem och vad de ser för möjligheter respektive svårigheter i arbetet med problemlösning. De tre lärarna i min studie undervisar för tillfället i årskurs 1 men alla har tidigare arbetat i årskurs 5. Därför valde jag att fokusera på skillnaden från att arbeta med problemlösning i årskurs 1 mot årskurs 5.

This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals? image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus.

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhället och många förskolor har idag tillgång till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men även att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar även på att datorn kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlärningsmetoder.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn på två olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen på dessa förskolor när de använder sig av datorerna. Syftet har även varit att undersöka hur personalen ser på datorns roll i verksamheten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av så kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa påverkade stämningen och lärandemiljön. Vi var även intresserade av att undersöka vilka strategier lärare använde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lärarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi använde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som går sitt åttonde år i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lärare och tolv elever.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare, i den för studien valda kommunen, går till väga när de gör bedömning av elevers måluppfyllelse i årskurs fem. Samt om detta arbete skil-jer sig beroende på vilket ämne det handlar om.Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns någon skillnad i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor.Studien har bedrivits utefter en kvalitativ metod där intervjuer med verksamma lärare använts som empiriskt material för skapa sig en bild av hur det fungerar i verkligheten.Tidigare forskning har i resultatet vävts samman med vad den empiriska studien gett och skapar en bild av hur olika det kan se ut inom en kommun.Resultatet visar att det råder skillnad i lärares sätt att arbeta med mål och bedömning, det tycks finnas vissa samband med ett gott pedagogiskt ledarskap och tid för diskussion. Vidare uppvisar resultatet att det förekommer viss skillnad i pojkars och flickors måluppfyllelse..

Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. Främjar eller hämmar det elevernas kunskapsinhämtande och vilken påverkan har den tekniska tillgången på elevernas skriftspråk, det vill säga hur mycket påverkas eleverna av det språk som förekommer i andra informella kontexter så som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattspråk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvägagångssätt jag har valt att grunda undersökningen på är av kvantitativ form. Påverkas elevernas skriftspråk något av den IT som förekommer i undervisningen idag och åt vilket håll i så fall? Som en parallell så pekar tidigare undersökningar på att eleverna vidgar språket med hjälp av den teknologi som går att tillgå i dagens undervisning.

Syftet med undersökningen har varit att studera förskollärares attityd till jämställdhetsarbete för att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor för detta arbete i förskolan. Jag intervjuade fem förskollärare för att kunna ta del av deras personliga uppfattningar och resultatet visade att arbetet i grund och botten utgår ifrån vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, där samtliga informanter såg sig själva som viktiga förebilder. Resultatet visade att förskollärarna ställde sig positiva till den utbildning de fått, för att därigenom kunna utveckla sig själva och verksamheten. En slutsats är att kunskap och utbildning kring jämställdhetsfrågor är en viktig och avgörande faktor för ett medvetet pedagogiskt arbete, där brist på kunskap kan innebära att verksamheten upplevs jämställd trots att den förstärker traditionella könsmönster och könsroller. Studien belyser villkor för arbete med jämställdhet i förskolan, vilket kan hjälpa personal att undvika svårigheter som kan förekomma..

Orsaken till mitt ämnesval för detta examensarbete uppkom på grund av att den teoretiska delen i byggutbildningen på den skola där jag arbetar ofta uppfattas som tråkig och meningslös. Detta arbete är ett försök att skapa ett nytt teorimaterial för byggprogrammet som eleverna skall kunna använda för att ta till sig den teoretiska kunskapen på ett effektivt och pedagogiskt sätt. I denna kurs så ingår det att eleverna skall kunna utföra enklare praktiska byggövningar, få kännedom om lite olika byggmaterial, olika byggtekniker samt ekologiskt byggande. Detta arbete tar också upp vad man skall tänka på när en pedagogisk facktext skall skrivas. Teorimaterialet i detta arbete är en handledning i hur man kan bygga en lekstuga.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt drama och folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sin återberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälp av gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren från videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar både som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället..

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik används på en slumpmässigt utvald grundskola. Mina erfarenheter är att denna undervisningsform mestadels används på förskolor, trots att akutell forskning från bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar många positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete är därför att dels utveckla mina egna kunskaper om ämnet, men framförallt se hur den slumpmässigt utvalda skolan ställer sig till detta. Arbetar lärare i de tidigare skolåren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

In this study we aim to research teacher opinions on sexual education and how it is conducted within schools in Sweden. From their view of the education we want to elucidate the different factors of success and tribulation that the sexual education contains. The teacher opinions, which are collected through semi-structured interviews, reflect many different aspects of the sexual education. Though the informants possess different positions within schools they all seem to have some what the same idea of what successes and tribulations the sexual education contains. Furthermore all of them agree on one thing, the students want more sexual education.