UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

I dagens samhÀlle har mÄnga kundföretag problem med datalagringen vilket beror pÄ att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. NÀr kundföretagen började anvÀnda sig av virtualisering sÄ expanderade Àven datastorleken. I samband med att datastorleken vÀxte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad pÄ en central plats som en serverhall och vara överskÄdlig.Studien utfördes pÄ tre sÀtt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. DÀrefter kontaktades företag som anvÀnde olika lösningar för datalagring. NÀsta steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag anvÀnde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gÄng upptÀcktes olika lösningar pÄ problematiken med ett ökat datalagringsbehov.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrare arbetar med dans och drama i en mindre stad i vÀsterbottens inland eftersom dans och drama nÀmns i lÀroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Detta examensarbete har genomförts pÄ Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Arbetet Àr en del av ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Math.se. MÄlet med samarbetet Àr att skapa och underhÄlla en hemsida för webbstöd i kursen LinjÀr Algebra. Genom Ären har det upptÀckts att det finns en problematik i mÄnga studenters inlÀrning av kursens teori. Detta beror pÄ att det Àr svÄrt att undervisa nÄgot som berör fler Àn tvÄ dimensioner pÄ en tvÄdimensionell tavla eller papper.Examensarbetets syfte var att utveckla grunden för en produkt som hjÀlper till att öka förstÄelsen hos studenter som lÀser linjÀr algebra.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlÀrningsmiljö samt beskriva pedagogers syn pÄ lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: I vilken funktion anvÀnds lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen pÄ lekens funktion i lÀrandet? Hur kan lek anvÀndas i undervisningen för att utveckla lÀrande? Studien Àr utförd pÄ tvÄ skilda skolor i Norrbotten dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i Ärskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade pÄ pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen pÄ barns lek i lÀrarutbildningen har varierat genom Ären, men frÄn 1980-talet och framÄt fÄtt en större plats i svensk pedagogik.

Genom att jag har samlat in empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer av sammanlagt tvÄ pedagoger och fyra barn pÄ tvÄ olika förskolor, har jag undersökt vad barn och pedagoger anser om uteförskolor respektive inneförskolor. Sedan har jag jÀmfört uteförskolan med inneförskolan samt granskat deras fördelar och nackdelar ur ett pedagogiskt perspektiv..

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i pedagogers tankar om lÀsstundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lÀrande i förskolan. Men Àven vilka tankar de har om hur man genom att anvÀnda skönlitteratur pÄ ett aktivt och pedagogiskt sÀtt kan stimulera barns utveckling och lÀrande.  I studien ingÄr kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt pÄ förskolorna och vi förde fÀltanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lÀsstunden, arbetssÀtt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. UtifrÄn studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att höglÀsning och skönlitteratur har en given plats pÄ förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur Àr viktigt.

Sammanfattning Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Studiens syfte Àr att belysa pedagogers instÀllning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehÄller bl.a. ett historiskt perspektiv pÄ förskolan, delar frÄn förskolans styrdokument samt olika forskares syn pÄ hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns rollek.Uppsatsens olika frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och instÀllning har till barns rollek och om rolleken anvÀnds som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras pÄ tolv intervjuer av förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen bestÄr av en sammanstÀllning av pedagogernas intervjusvar samt citat frÄn dem.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Syftet med detta examensarbete Àr att jÀmföra i vilken utstrÀckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende pÄ elevernas Äldrar i skolÄr 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svÄrigheter och hinder pedagoger ser med anvÀndandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna Àr. Utomhuspedagogik ingÄr i den pedagogiska debatten som en del i lÀrprocessen och innefattar mÄnga omrÄden. Undersökningen fokuserar pÄ naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturomrÄden och platser i skolans nÀrhet. Flera forskare pekar pÄ möjligheter och svÄrigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Det hÀr arbetets syfte Àr att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad Àr UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lÀrare i Ärskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för attityd till UR?Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att pÄvisa att det bÄde Àr kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lÀrare har en positiv attityd till Utbildningsradion..