BakgrundLek har en stor betydelse för mÀnniskans utveckling, dÄ den ger oss spÀnning, glÀdje och lust. Leken Àr nÀra kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken Àr en arena dÀr barn lÀr och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptÀckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framÄt.SyfteI vÄr studie vill vi fÄ kunskap om och analysera pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns utveckling samt fÄ kunskap om hur pedagoger anvÀnder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod VÄr metod Àr kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vÄrt val av forskningsansats. I vÄr undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fÀltsamtal samt intervjuat fyra förskollÀrare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad livskvalitet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur barn i Äldern ett till tre Är delar sina upplevelser med andra barn och förskollÀrare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvÀrldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt, dÀr vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. VÄr studie utfördes pÄ tvÄ olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhÄllande till sin omvÀrld.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har pÄ pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sÄdant stort pedagogiskt vÀrde att man benÀmner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lÀrande ? och dÀrmed Reggio Emilias syn pÄ pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i Àmnet samt genom intervjuer med tvÄ pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn pedagogerna har pÄ bilderböckers betydelse för barns muntliga sprÄkutveckling. Vi vill undersöka om pedagogerna pÄ förskolan anser att de genom bilderböcker frÀmjar barns sprÄkutveckling och hur de i sÄ fall gÄr tillvÀga. Vi vill Àven undersöka om deras uppfattning om sitt arbetssÀtt stÀmmer överens med förskolans uppdrag. Undersökningen genomfördes i form av enkÀter som lÀmnades ut till 20 olika förskoleavdelningar med barn i Äldern tre till fem Är. Undersökningen visade att bilderböcker anvÀnds pÄ samtliga avdelningar.

Abstact: Syftet med uppsatsen BerÀttelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och tvÄ konsulter anvÀnder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna anvÀnde sig av verktyget i en intern kontext. Vid anvÀndandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berÀttelser kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda mÀnniskan, dels mellan mÀnniskor. BerÀttelser kan exempelvis anvÀndas för att förmedla kÀnslor, politik och symbolism till medarbetare och omvÀrlden. Uppsatsen utgick frÄn ett pedagogiskt perspektiv och frÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en kvalitativ undersökning bestÄende av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrÄn en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling frÀmst gjorde det i syfte att stÀrka organisationskulturen.

Uppsatsen har till syfte att analysera och utvÀrderar fyra lÀroböcker i Àmnet svenska för invandrare. TvÄ problemformuleringar besvaras: vad bör en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna innehÄlla och vad Àr tecken pÄ god kvalitet för en lÀrobok i sfi. Analysen visar att en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna bör innehÄlla ett stoff som Àr korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska ocksÄ vara anpassat till rÀtt stadium och Älder för mÄlgruppen samt presenterat pÄ ett sprÄk som Àr begripligt för den som ska ta del av innehÄllet. Stoffet bör vidare spegla det mÄngkulturella samhÀllet, bestÄ av olika typer av texter samt behandla olika sprÄkliga element som grammatik, ordförrÄd och ordförklaringar, uttal och prosodi pÄ ett varierat och autentiskt sÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förstÄelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers pÄverkan pÄ deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att fÄ fram fakta pÄ hur stress och stressorer pÄverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, anvÀndes för att ta reda pÄ hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer pÄverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists anstrÀngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

Denna studie Àr resultatet av det arbete som jag har genomfört inom ramen för examensarbetet pÄ lÀrarprogrammet vid Malmö LÀrarhögskola. Syftet med arbetet har varit att se hur pedagogerna pÄ förskolor ser pÄ lek och lÀrande, att visa pÄ pedagogernas betydelse i leken och lÀrandet samt att skapa en uppfattning om hur pedagogerna anvÀnder sig av leken i ett lÀrande syfte..

BakgrundOm man anvÀnder böcker pÄ rÀtt sÀtt kan man genom boklÀsning stödja barnen i sin sprÄkliga utveckling. Men boklÀsning kan ocksÄ bland annat bidra till att barnen fÄr utveckla sin fantasi, fÄr nÀrhet, som underhÄllning eller att lyssna pÄ vid vilan. I den sociokulturella teorin som jag anvÀnt mig av i denna undersökning beskrivs det att det Àr genom samtal som vi mÀnniskor blir de individer vi Àr.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och barn i en förskola anvÀnder sig av lÀsning utifrÄn följande lÀssituationer; lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning och lÀsning i lek.MetodJag har valt att utgÄ ifrÄn bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. Detta har jag gjort genom att anvÀnda mig av verktyget observation. BÄde strukturerade observationer i löpande protokoll och observationsschema.ResultatUnder mina observationer pÄ förskolan Humlan har jag valt att se pÄ hur pedagoger och barn anvÀnder sig av lÀsning (lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning eller lÀsning i leken) och vem det Àr som tar initiativ till lÀsningen (pedagogen eller barnet).

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fyra yrkesverksamma lÀrare i skolÄren 6-9 ser pÄ sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. SkönlitteraturlÀsning som fritidssysselsÀttning har fÄtt stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till sprÄkkunskap, motivation och lÀrande Àgnas sÀrskild uppmÀrksamhet. Författare och pedagoger sÄ som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson stÄr för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i södra Sverige.

Barn och unga av idag Àr digitalt infödda i förhÄllande till oss vuxna som Àr invandrade i dagens digitala samhÀlle. DÄ skolan speglar samhÀllet Àr det en högaktuell frÄga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende pÄ multimodalitet, motivation och social interaktion i lÀrandemiljöer. UtgÄngspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhÄllningssÀtt dÀr jag tillsammans med lÀrare och elever i sÀrskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lÀrandet. Genom observationer och intervjuer pÄ arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfÄng av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig sjÀlv inte Àr ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som Àr multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som Àr helt individuellt anpassade utifrÄn den enskilde elevens behov.