Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. Främjar eller hämmar det elevernas kunskapsinhämtande och vilken påverkan har den tekniska tillgången på elevernas skriftspråk, det vill säga hur mycket påverkas eleverna av det språk som förekommer i andra informella kontexter så som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattspråk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvägagångssätt jag har valt att grunda undersökningen på är av kvantitativ form. Påverkas elevernas skriftspråk något av den IT som förekommer i undervisningen idag och åt vilket håll i så fall? Som en parallell så pekar tidigare undersökningar på att eleverna vidgar språket med hjälp av den teknologi som går att tillgå i dagens undervisning.

Syftet med undersökningen har varit att studera förskollärares attityd till jämställdhetsarbete för att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor för detta arbete i förskolan. Jag intervjuade fem förskollärare för att kunna ta del av deras personliga uppfattningar och resultatet visade att arbetet i grund och botten utgår ifrån vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, där samtliga informanter såg sig själva som viktiga förebilder. Resultatet visade att förskollärarna ställde sig positiva till den utbildning de fått, för att därigenom kunna utveckla sig själva och verksamheten. En slutsats är att kunskap och utbildning kring jämställdhetsfrågor är en viktig och avgörande faktor för ett medvetet pedagogiskt arbete, där brist på kunskap kan innebära att verksamheten upplevs jämställd trots att den förstärker traditionella könsmönster och könsroller. Studien belyser villkor för arbete med jämställdhet i förskolan, vilket kan hjälpa personal att undvika svårigheter som kan förekomma..

Orsaken till mitt ämnesval för detta examensarbete uppkom på grund av att den teoretiska delen i byggutbildningen på den skola där jag arbetar ofta uppfattas som tråkig och meningslös. Detta arbete är ett försök att skapa ett nytt teorimaterial för byggprogrammet som eleverna skall kunna använda för att ta till sig den teoretiska kunskapen på ett effektivt och pedagogiskt sätt. I denna kurs så ingår det att eleverna skall kunna utföra enklare praktiska byggövningar, få kännedom om lite olika byggmaterial, olika byggtekniker samt ekologiskt byggande. Detta arbete tar också upp vad man skall tänka på när en pedagogisk facktext skall skrivas. Teorimaterialet i detta arbete är en handledning i hur man kan bygga en lekstuga.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt drama och folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sin återberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälp av gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren från videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar både som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället..

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik används på en slumpmässigt utvald grundskola. Mina erfarenheter är att denna undervisningsform mestadels används på förskolor, trots att akutell forskning från bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar många positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete är därför att dels utveckla mina egna kunskaper om ämnet, men framförallt se hur den slumpmässigt utvalda skolan ställer sig till detta. Arbetar lärare i de tidigare skolåren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

In this study we aim to research teacher opinions on sexual education and how it is conducted within schools in Sweden. From their view of the education we want to elucidate the different factors of success and tribulation that the sexual education contains. The teacher opinions, which are collected through semi-structured interviews, reflect many different aspects of the sexual education. Though the informants possess different positions within schools they all seem to have some what the same idea of what successes and tribulations the sexual education contains. Furthermore all of them agree on one thing, the students want more sexual education.

My goal in this study was to research how teachers with education in pedagogical drama think about drama and how to use it as an educational tool. The method I used to acquire the results was by interviews. In total I interviewed six different teachers which had some kind of education in pedagogical drama. This study revealed that all the teachers in some way used educational drama in preschool. The purpose with educational drama is to improve the children's fantasy, creativity, empathy, self-awareness and also their ability to co-operate with other children.

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan står skrivet att elever i be-hov av stöd ska få den hjälp de behöver. Under senare år har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svårigheter att klara av skolmiljöns värderingar och villkor ökat. Syftet med vår studie är att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven får om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. Målgruppen för våra intervjuer är specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling.

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse.

Syftet med detta examensarbete äe att försöka ta reda på vad lärare har för uppfattning angående ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan påverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet består av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien består av sex intervjuer med lärare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jämförs svaren från de intervjuade lärarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebär att vara tydlig, det ska inte finnas något tvivel om vem som är ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritär.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.