Titel: Fostran som pedagogiskt projekt. Bilden av ?problembarnet? i statens offentliga utredningar. (The bringing up of pupils as an educational project. The image of ?the problem child? in governmental committees).   This study focuses on the image of the problem child as it appears in two texts (from the 1940s and 1970s) of governmental committees on Public Health (SOU) and the new school law (Ds 2009:25, will be implemented in July 2011).

Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om pedagogerna underlättar för elever i koncentrationssvårigheter och i så fall på vilket sätt detta görs. Vi vill också undersöka när pedagogerna anser att elever har koncentrationssvårigheter. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och special¬pedago¬ger i årskurs två och fem från två skolor i två kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att underlätta för elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

I examensarbetet redovisas hur pedagogerna på två olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och högläsning. Syftet är att undersöka om och hur barnböcker och högläsning används som pedagogiskt verktyg i förskolan. I kunskaps- och forskningsbakgrunden beskrivs vad barnböcker och högläsning kan ge barnen i förskolan. Bland annat nämns barns språkutveckling, fantasi, gemenskap samt intresse för läsning och för skriftspråket. Det beskrivs även hur en bra läsmiljö kan utformas för att vara så givande som möjligt samt vad pedagoger som arbetar med barnböcker och högläsning kan tänka på och använda sig av i sitt arbete. Det empiriska materialet har insamlats genom att verksamheten har observerats och fyra pedagoger som arbetar där intervjuats. Pedagogerna på avdelningarna har goda kunskaper om varför de läser för barnen.

SammanfattningDenna studie genomfördes 2009, som en del i ett större projekt; ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt på Teaterhögskolan (Stockholms Dramatiska Högskola). Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att fånga upp och analysera mina egna upplevelser, vid arbete med kroppslig gestaltning, utifrån Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär.Vad gör arbete med Viewpoints för min upplevelse vid kroppslig gestaltning? Vad gör arbete med Mask och kostym/Karaktär för min upplevelse vid kroppslig gestaltning?Vilka moment upplever jag som speciellt kritiska?                                                   Hur förändras mina upplevelser under processens gång? MetodStudien bygger på att jag har gjort en deltagande observation, med hjälp av introspektion. Jag har gjort en så kallad samtida introspektion. Forskarsubjektet och forskningsobjektet är en och samma person, vilket kallas för forskarintrospektion. Empirin utgörs av den förda fältdagboken, varur jag valt ut ett antal av mina nedtecknade upplevelser att analysera och tolka. ResultatDe tre metoderna Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär väckte olika typer av känslor, sprungna ur affekter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever påverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. Härigenom förväntar vi oss även få svar på vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under de obligatoriska skolåren. Vi kommer även att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. Alltså vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker även det är intressant att undersöka om det förkommer några skillnader mellan könen i deras inställning till dans.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare, i den för studien valda kommunen, går till väga när de gör bedömning av elevers måluppfyllelse i årskurs fem. Samt om detta arbete skil-jer sig beroende på vilket ämne det handlar om.Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns någon skillnad i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor.Studien har bedrivits utefter en kvalitativ metod där intervjuer med verksamma lärare använts som empiriskt material för skapa sig en bild av hur det fungerar i verkligheten.Tidigare forskning har i resultatet vävts samman med vad den empiriska studien gett och skapar en bild av hur olika det kan se ut inom en kommun.Resultatet visar att det råder skillnad i lärares sätt att arbeta med mål och bedömning, det tycks finnas vissa samband med ett gott pedagogiskt ledarskap och tid för diskussion. Vidare uppvisar resultatet att det förekommer viss skillnad i pojkars och flickors måluppfyllelse..

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet är en fest!".

Berättande är ett omfattande begrepp med många innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berättande som ett arbetssätt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan använda sig av i sin undervisning. En lärare berättar muntligt en i förväg konstruerad berättelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehåll. Berättelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lätt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehållet. Denna undersökning baserar sig på sex intervjuer med fyra svensklärare och två blivande svensklärare om vilka betydelser de lägger i begreppet berättande, deras erfarenhet av muntligt berättande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berättande i sin undervisning.

BakgrundPersoner som arbetar inom den svenska barnomsorgen har en skyldighet att anmälamisstankar om att ett barn far illa till socialtjänsten. Barn som utsätts för någon form avmisshandel utvecklar olika former av avvikande beteenden. De verksamma pedagogerna har iuppgift att uppmärksamma dessa barn och utefter detta arbeta pedagogiskt för att stödja dessabarn i sin utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka pedagogers tolkningar och erfarenheter kringanmälningsplikten samt hur de beskriver sitt arbete för att hjälpa barn som far illa. Vidarebehandlar studien socialtjänstens arbete kring en anmälan.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av öppna intervjuer. Respondenternabestod av tre förskollärare, tre förskolechefer samt en socialsekreterare.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder: Behöver den tysta läsningen förändras- varför?Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka.

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik används på en slumpmässigt utvald grundskola. Mina erfarenheter är att denna undervisningsform mestadels används på förskolor, trots att akutell forskning från bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar många positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete är därför att dels utveckla mina egna kunskaper om ämnet, men framförallt se hur den slumpmässigt utvalda skolan ställer sig till detta. Arbetar lärare i de tidigare skolåren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

Förskolan är en naturlig plats för många barn att utveckla både sitt språk och sin identitet före skolstart. För att barn ska få en så bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som är medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flerspråkighet i förskolan. För att arbeta medvetet är det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar därför till att undersöka Pedagogiskt arbete i förskolor med flerspråkiga barn, för att illustrera hur arbetet med språkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flerspråkighet visar att utveckling av barnens alla språk är av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.