Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgångspunkt i givna förutsättningar. Jag benämner dessa förutsättningar begränsningar som ger ett motstånd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. Råvarorna är det givna materialet som av kocken med hjälp av kokkärl och verktyg kombinerar ihop till en rätt. Resultatet är förhoppningsvis men inte alltid gott däremot ofta överraskande.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och i så fall hur förskollärare arbetar med dans och drama i en mindre stad i västerbottens inland eftersom dans och drama nämns i läroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid.

Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbättrades med hjälp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gällande rättstavning i ämnet svenska. I vår undersökning använde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?Trädet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vårt arbete 56st elever i grundskolans år 4 fördelade på två skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestående av observationer där vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkätundersökning.

Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Den svenska förskolan styrs av Läroplan för Förskolan. Denna läroplan är mycket tydlig när det gäller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska få förekomma i verksamheterna. Enligt läroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvärdering endast när det gäller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet är något som hör skolan till, inte förskolan. Detta ställningstagande ställer yrkesverksamma förskollärare i en situation där uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Syftet med studien var att beskriva och analysera dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens läroplan framhåller den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning utförd bland pedagoger på förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att dokumentation förekommer på alla förskolor, om och hur den däremot används för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.