Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagogisk dokumentation används i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lärande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att få veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de använder sig av den i verksamheten. Vi har därmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lärande, dialog och barnsyn. Resultatet av våra intervjuer har visat att pedagoger ser på pedagogisk dokumentation på olika sätt och att pedagogisk dokumentation är en ständigt pågående process som har blivit en viktig del av verksamheten i många förskolor..

I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lärande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar också vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda på detta har vi använt oss av fältstudier baserade på observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har även en enkätundersökning genomförts i syfte att ta reda på attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur.

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer ? såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Syftet med studien är att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att få en inblick i vilket arbetsätt de har med former, rumsuppfattning och mätning som här representerar begreppet geometri.Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssätt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur.Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri på skilda sätt utifrån sin inriktning, alla fick med de delar som här representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri på djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen är i såväl ämnet som arbetssättet..

Följande studie handlar om leksaksutbudet på två förskolor i Småland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats där jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna på förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick på hurleksaksutbudet såg ut för ca 20 år sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val då leksaker köps in. Det finns olika syn på vilka leksaker som lämpar sig bättre änandra.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna..

Abstract Examensarbetet handlar om lärares tankar kring koncentrationssvårigheter och om miljön eleverna vistades i har någon betydelse för elevernas koncentrationsförmåga. Vi ville även se om lärarna ansåg att det hade någon betydelse för eleverna med koncentrationssvårigheter, var de befann sig, om koncentrationssvårigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrågor användes för att försöka ta reda på lärarnas syn kring ämnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lärarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvårigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lärarna betydelse för hur koncentrationssvårigheter kan yttra sig? Vilka är lärarnas uppfattningar om på vilka olika sätt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvårar koncentration? Den metod vi använt oss av är kvalitativ intervju där vi intervjuat lärare som har olika lärarkategorier och jobbar på samma skola.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa intervjuer få kunskap om hur lärare ser på och arbetar med elevernas självförtroende. Jag beskriver hur lärare ser på självförtroende och vilka faktorer som de anser påverka självförtroendet. Jag har även undersökt vilka pedagogiska strategier lärare använder för att stärka elevernas självförtroende. I arbetet har jag avgränsat mig genom att bara studera lärare som undervisar i år 7 till 9.Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet självförtroende är ett väldigt vitt begrepp och något som kan ha stor påverkan på individen. I intervjuerna framkom det även att de faktorer som lärarna anser påverkar självförtroendet är av olika kategorier så som; Trygghetskänslan hos individen, Individens måluppfyllelse, Relationer och bekräftelser från omgivningen, Ansvar och delaktighet samt Samhällets alla krav.

Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva hur det pedagogiska arbetet med barnlitteratur sker i några förskolor med utgångspunkt i barns språkutveckling. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor, i en kommun i norra Sverige. Som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att besvara mina frågeställningar. Studiens resultat visar att alla respondenter tycker att barnlitteraturen har en viktig plats i förskolan och att språket utvecklas på många olika sätt vid läsning och samtal runt böckerna. Studien visar även att läsvila efter maten är den vanligaste formen av planerad läsning.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna..

The purpose of the study is to get a deeper understanding in how the teachers work withthe students during the pedagogic meal. This by observing teachers during the schoollunchand see which pedagogic activities takes place. The paper intends to investigatehow teachers relate to, and act according to the guidelines that are applicable to theeducational meal by both the Swedish government and the schools.The study was conducted with the help of observations studies in two elementaryschools. The two municipalities looks different on the pedagogic meal. At both schoolsthe survey was conducted in the school canteen.