Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna pÄ musik men jag tÀnker inte Àta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gÄtt i musikterapi för Àtstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gÄtt i musikterapi för Àtstörningsproblematik upplever och anvÀnder sig av musik. FrÄgestÀllningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förÀndrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgÄng av relevant litteratur och tidigare forskning inom omrÄden som: musikterapi, musik och hÀlsa och Àtstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianÄlder 25 Är) som genomgÄtt musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 Är) för sin Àtstörningsproblematik intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Uppsatsen belyser hur miljöcertifieringen Grön Flagg fungerar i praktiken. I förskolans lÀroplan, Lpfö 98 framgÄr det att barnen ska fÄ kunskaper om hur de ska vÀrna om miljön och en HÄllbar utveckling. Som förskollÀrare Àr det viktigt att ge barnen redskap för hur man tar hand om sin omvÀrld och Grön Flagg Àr ett sÀtt att lÄta barnen möta detta i tidig Älder.Fem pedagoger som Àr verksamma i fem olika förskolor med Grön Flagg har intervjuats om hur de ser pÄ certifieringen och hur den fungerar. NÀr intervjusvaren stÀlldes mot teorin visade det sig att Grön Flagg organisationens mÄl uppfylldes till största del och pedagogerna hade en vÀl fungerande Grön Flagg-verksamhet..

I min studie har jag följt Ätta elever med svenska som andrasprÄk genom förskoleklassen och Ärskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förstÄelse för varför elever lyckas sÄ olika med sin lÀs- och skrivinlÀrning trots att de fÄrsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som fÄr svÄrigheter med att lÀra sig lÀsa och skriva inte Àrdelaktiga i skolans sprÄkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.DÄ observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten pÄ de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och Ärskurs ett. Jag har ocksÄ intervjuat elevernas förÀldrar och lÀraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande omrÄden: SprÄklig gemenskap, socialisering tillskriftsprÄksanvÀndning, flersprÄkighet och andrasprÄksinlÀrning, svenska som andrasprÄk,modersmÄlsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det Àr nödvÀndigt att anvÀnda flera metoder för att upptÀcka de elever som riskerar att fÄ svÄrighetermed sin lÀs- och skrivinlÀrning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte Àr fonologisktmedvetna förhÄller sig till den pedagogiska samlingen.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan Àr nÄgot som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i Àmnet. Flera av de styrande krafterna som pÄverkar förskolans verksamhet beskrivs och Àven förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv pÄ lÀrande, vÀrderad kunskap i samhÀllet och pÄ motivation till lÀrande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvÀndning.SyfteAtt undersöka datoranvÀndning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationÀr dator i verksamheten.- Hur ser anvÀndandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvÀndningen med i verksamheten?- Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgÄngspunkt och tog inspiration frÄn den etnografiska forskningsansatsen dÄ dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar mÀnniskors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhÀmtning av underlag till studien var fÀltforskning i form av observationer och informella intervjuer och fÀltsamtal.ResultatFÀltforskningen resulterade i en mÀngd exempel pÄ hur förskolan anvÀnde tekniken till att bÄde ersÀtta redan existerande aktiviteter, men Àven hur den bidragit till att utveckla och förÀndra aktiviteter och arbetssÀtt.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka sÀkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid tvÄ högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn pÄ sannolikheten att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, om de vidtagit förebyggande ÄtgÀrder mot sÄdana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur tvÄ klasser ur Ärskurs 9 reflekterar kring sÀkerheten i skolan efter dessa hÀndelser.Studien Àr gjord med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrÄn vad intervjupersonen sagt. Författaren har Àven anvÀnt sig av kvantitativa enkÀter dÀr svar söker svar frÄn en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ hot och vÄld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och sÀkerhet i skolan har studerats för att fÄ fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade vÄldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna pÄ de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, trots att de Àr medvetna om att vÄld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit nÄgra sÀkerhetsÄtgÀrder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera dÄ de inte har nÄgon handlingsplan för detta.Somliga studenter bÀr vapen i skolan för att det Àr tuff och för att de vill kÀnna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt mÀrke till att inga ÄtgÀrder vidtagits för att förbÀttra sÀkerheten pÄ skolan, efter skolmassakerna..

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att anvÀnda sig av rollspel i lÀrande och undervisning. Det jag frÄgar mig Àr? hur vÀl storyline stÄr sig som lÀro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan pÄverka jÀmstÀlldheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen Àr helt igenom en litteraturanalys dÀr jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, sjÀlva storylinemetoden, rollspel, berÀttande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoÄriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande pÄ vetenskaplig grund, stÄr sig vÀl som metod för lÀrande och undervisning. Inte minst för dess fokus pÄ bl a elevernas förkunskaper, aktivt lÀrande och elevernas kritiska tÀnkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fÀltet, Àr syftet att ta reda pÄ hur ungdomars upplevelser Àr av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstÄ vad ungdomarna menar, nÀr de berÀttar om sina livsvÀrldar, har litteratur inom följande omrÄden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? kÀnsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framvÀxt i samhÀllet till dagens sÀrskilda ungdomshem.Metod: DÄ livsvÀrldsstudier har fokus pÄ att studera fenomen som handlar om mÀnniskans upplevelser för att förstÄ mÀnniskans vara i vÀrlden (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvÀrldsansats.Det Àr genom att utgÄ frÄn den konkret upplevda vÀrlden, som upplevts i relation till nÄgot subjekt, som mÀnniskan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att mÀnniskan lever i och erfar vÀrlden, kan hon berÀtta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgÄngspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjÀlp av förförstÄelse i ett speciellt sammanhang, bildar sprÄket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att anvÀnda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att pÄ olika sÀtt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet Àr mycket lÄg.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom sÄvÀl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebÀr reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom omrÄdet har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvÄrdnadsteori utgöra en lÀmplig grund. Teorin Àr en interaktionsteori, vilket innebÀr reflektion över vad som hÀnder i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig pÄ frÄgor som berör upplevelse, tanke, kÀnsla och handling. Reflektion Àr ett centralt begrepp Àven i handledningsprocessen och likartade frÄgor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan vÀckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stÀrker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

Detta Àr en retrospektiv studie som behandlar barns lÀrande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i Ärskurs 5 utifrÄn ett temaarbete som genomfördes i klassen under vÄren 2006. Klassen arbetade dÄ med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mÄl var att fördjupa ÀmnesinnehÄllet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjÀlpa barnen att behÄlla sina kunskaper pÄ lÀngre sikt och att analysera vilka faktorer som Àr viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

Syftet med vĂ„rt examensarbete Ă€r att öka kunskapen om hur pedagoger anvĂ€nder sig av skönlitteratur i förskola och förskoleklass. Vi Ă€r dessutom intresserade av vilken mĂ„lsĂ€ttning de har i sitt arbete med skönlitteratur. Vi vill stĂ€rka medvetenheten om skönlitteraturens betydelse för förskola och förskoleklass. I vĂ„r litteraturdel nĂ€mner vi författare som Simonsson, Chambers, Öhman, Sörenson m.fl. Resultatet av vĂ„r undersökning baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass.

Arbetet handlar om att skapa en bÀttre stÀmning kring medicinering av barn mellan 0-3 Är med astma.    Produkten fungerar som en distraktion för barnet dÄ barnet ska medicineras, den tar bort barnets fokus pÄ sjÀlva medicineringen. Produkten ger barnet möjlighet att vara med och bestÀmma över situationen och tillsammans med sina förÀldrar skapa en trevlig rutin.    I mitt arbete har jag Àven undersökt hur man kan förbÀttra informationsflödet mellan sjukvÄrden och förÀldrarna. Ett effektivt informationsflöde Àr en grundlÀggande förutsÀttning för att medicineringen ska bli sÄ effektiv och trevlig som möjligt, med trygga förÀldrar har man ett tryggt barn.?.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet Àr att försöka fÄ en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och dÄ utifrÄn rektors egen horisont. Problemet preciseras pÄ följande sÀtt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet bestÄr i att försöka tolka, analysera och förstÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger pÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förvÀntningar pÄ rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i förskolan uppfattar den nya lÀroplanen, och konsekvenserna för verksamheten, med en avgrÀnsning till kvalitet och dokumentation. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju, med 4 förskollÀrare frÄn 3 olika förskolor. Resultatet visar hur pedagogerna uppfattat dokumentation som ett kvalitetshöjande redskap och att den nya revideringen av lÀroplanen för förskolan för med sig att de behöver tÀnka om sitt sÀtt att arbeta, samt att de behöver fÄ mer kompetensutveckling. I studien framkommer det att pedagogerna anser att dokumentation Àr nödvÀndigt, men att de Àn inte Àr sÀkra pÄ rÀtt sÀtt att genomföra det. Det gÄr Àven att skönja förÀndringar i pedagogernas tankar, som en konsekvens av lÀroplanens nya formuleringar..