Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var ocksÄ att studera hur de omdömen som lÀrare skriver ser ut i praktiken avseende innehÄll, för att se hur omdömena överensstÀmmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vÄr utgÄngspunkt varit de skrivningar i lÀroplanen (Lpo 94) och de allmÀnna rÄden (Skolverket, 2008) som uttrycker nÄgot om rektors ansvar samt elevers lÀrande- och kunskapsutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehÄllet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak Àr positiva till skriftliga omdömen men att de Àr kritiska till det stöd de fÄtt för implementering. Ett skÀl till att rektorerna Àr positiva Àr de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstÄr. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna LejonhjÀrta? kan vara anvÀndbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn pÄ att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. IntervjufrÄgorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna LejonhjÀrta..

Syftet med denna undersökning Àr att reda ut den syn pÄ retorik som ligger bakom Äterinförandet av retorik i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lÀra sig den retoriska arbetsprocessen och anvÀnda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framstÀllningar som tar hÀnsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som lÀser Svenska 3 kunna anvÀnda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation sÄvÀl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har dÀrför valt att genomföra vÄr studie pÄ tvÄ olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vÄr studie dÄ de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsÀtt med pedagogisk dokumentation mellan de tvÄ förskolorna.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med sprÄkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. UtifrÄn syftet Àr följande frÄgestÀllningar centrala i studien: Hur beskriver lÀrarna sina elever som har sprÄkstörning? Hur beskriver lÀrarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lÀrarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande inom vilket kunskap ses som nÄgot som skapas tillsammans med andra, genom sprÄk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet pÄ kunskap och lÀrande Àr begreppet redskap. Redskapen kan vara bÄde fysiska, Àven kallade artefakter, och intellektuella (sprÄkliga).Studien Àr ocksÄ inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola som undervisar i teoretiska Àmnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men Àven hur lÀrarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som anvÀndes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades Ätta lÀrare. De resultat som framkom i studien var att lÀrarnas definition av handledning bestod av tvÄ aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. LÀrarnas definition visade att de bÄda aspekterna Àr lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. LÀrarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Motivation, meningsskapande och förskollÀrare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme ? Kultur, sprÄk & medier KSM, Malmö Högskola. Den hÀr uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi bÄda ser pÄ motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten pÄ förskolor under utbildningens gÄng har pedagoger i möten framhÄllit att motivationen för yrket sjunker.

Min erfarenhet efter att ha talat med lÀrare och elever pÄ gymnasieskolans VÄrd ochomsorgsprogram Àr att eleverna har svÄrigheter att nÄ mÄlen med utbildningen. Detta harmÄnga orsaker och min erfarenhet Àr att mycket av lÀrarens tid Àgnas Ät att finna sÀtt att skapalust och intresse i lÀrandet. Hur skall lÀrare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lÀra hos eleverna?Det har ocksÄ vÀckt ett intresse hos mig huruvida lÀrlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lÀrare pÄ VÄrd ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som nÄr sina utbildningsmÄl. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lÀrarna att inlÀrningsstrategierna börvarieras utifrÄn eleven/elevernas behov och att utbildningsmÄlen skall delas upp i mindredelmÄl.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Denna rapport Àr en jÀmförelse av examinationerna i maktmedel pÄ polisutbildningarna i UmeÄ och i Tammerfors, Finland. Maktmedel Àr de redskap som poliser bÀr i sitt arbetsbÀlte sÄ som handfÀngsel, batong, OC och vapen. Syftet Àr att se likheter och skillnader av examinationerna och se vad skolorna kan lÀra av varandra. För att fÄ en tyngd i rapportens innehÄll sÄ har ett studiebesök gjorts pÄ polishögskolan i Tammerfors. Resultat har nÄtts genom samtal med elever och lÀrare pÄ utbildningarna och genom att ta del av kursplaner och lektioner.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar för lÀrande som anvÀndningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lÀrande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lÀrande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestÄende av tre steg, som avser att förbÀttra en organisations kundnöjdhet. För att uppnÄ detta anvÀndas bland annat en plattform baserad pÄ gamification dÄ den innehÄller poÀng, resultattavlor och feedback. Syftet med att anvÀnda gamification i programmet Àr att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lÀrande.

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk dokumentation skapas och vad det innebÀr för lÀrande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte Àr att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns nÄgon problematik med pedagogisk dokumentation i förskolan..

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar och attityder till tvÄsprÄkighet nÀr det gÀller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn tvÄsprÄkiga barns behov. Det handlar Àven om att jÀmföra likheter och skillnader mellan förskollÀrare som kommer frÄn tvÄ samhÀllen med olika sprÄkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest pÄ tvÄsprÄkighet med inriktning pÄ finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollÀrare och en var förskolechef. De förskollÀrare som deltog i studien var bÄde en- och tvÄsprÄkiga och kom frÄn tvÄ olika samhÀllen; ett samhÀlle i Sverige dÀr majoritetssprÄket Àr svenska och det andra var ett samhÀlle i Tornedalen dÀr de tvÄ majoritetssprÄken Àr finska och svenska.